Pressmeddelanden

21 november 2024: "För första gången har vi lyckats ta en närbild av en döende stjärna i en galax utanför vår egen Vintergata" säger Keiichi Ohnaka, astrofysiker vid Universidad Andrés Bello i Chile. Stjärnan WOH G64, som ligger 160 000 ljusår från oss, avbildades tack vare den imponerande skärpa som Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope Interferometer (ESO:s VLTI) kan ge. De nya observationerna avslöjar en stjärna som kastar ut stora mängder gas och stoft under de sista stadierna av sitt liv, innan den blir en supernova.

31 oktober 2024: Till Halloween avslöjar Europeiska sydobservatoriet (ESO) denna otäcka bild av en mörk nebulosa som ger en illusion av en vargliknande silhuett mot en färgstark kosmisk bakgrund. Den fångades i en stor bild med 283 miljoner pixlar med VLT Survey Telescope (VST) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile, och har fått det passande smeknamnet “Mörka vargnebulosan” (Dark Wolf Nebula).

7 oktober 2024: Astronomer har upptäckt den mest avlägsna Vintergatsliknande galaxen hittills. Galaxen, som har beteckningen REBELS-25, ser lika välordnad ut som dagens galaxer, trots att vi ser den vid en tidpunkt då universum bara var 700 miljoner år gammalt. Den välordnade strukturen är förvånande då unga galaxer enligt vår nuvarande förståelse borde vara mer kaotiska. Rotationen och strukturen hos REBELS-25 avslöjades med Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där European Southern Observatory (ESO) är en partner.

1 oktober 2024: Med hjälp av Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt en exoplanet kring Barnards stjärna, den närmaste singelstjärnan bortom vår sol. På denna nyupptäckta exoplanet, som är minst hälften så massiv som Venus, är ett år drygt tre jorddagar långt. Forskargruppens observationer antyder också att det finns ytterligare tre exoplanetkandidater i banor runt stjärnan.

26 september 2024: Astronomer har publicerat en gigantisk infraröd karta över Vintergatan som innehåller mer än 1,5 miljarder objekt – den mest detaljerade som någonsin gjorts. Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets VISTA-teleskop kartlade forskarna de centrala delarna av vår galax under mer än 13 år. Med sina 500 terabyte data är detta det största observationsprojekt som någonsin har genomförts med ett ESO-teleskop.

11 september 2024: För första gången har astronomer tagit tillräckligt detaljerade bilder av en annan stjärna än solen för att kunna spåra rörelsen hos bubblande gas på dess yta. Bilderna av stjärnan, R Doradus, togs med Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), ett teleskop som delägs av Europeiska sydobservatoriet (ESO), i juli och augusti 2023. Bilderna visar gigantiska heta bubblor av gas, 75 gånger större än solen, som dyker upp på ytan och sjunker tillbaka in i stjärnans inre snabbare än väntat.

27 augusti 2024: Event Horizon Telescope (EHT) Collaboration har genomfört testobservationer med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) och andra anläggningar som uppnådde den högsta upplösningen som någonsin erhållits från jordens yta [1]. De lyckades med detta genom att detektera ljus från avlägsna galaxer med en frekvens på cirka 345 GHz, vilket motsvarar en våglängd av 0,87 mm. Kollaborationen uppskattar att de i framtiden kommer att kunna ta bilder av svarta hål som är 50 % mer detaljerade än vad som var möjligt tidigare, vilket gör att regionen precis utanför närliggande supermassiva svarta hål i skarpare fokus. De kommer också att kunna avbilda fler svarta hål än vad som har varit möjligt hittills. De nya resultaten är en del av ett pilotexperiment och publicerades i dag i The Astronomical Journal.

27 juni 2024: Europeiska sydobservatoriets Extremely Large Telescope (ESO:s ELT) som byggs i den chilenska Atacamaöknen är ett steg närmare färdigställandet. Det tyska företaget SCHOTT har framgångsrikt gjutit spegelämnet till det sista av de 949 segmenten till teleskopets primärspegel (M1). Med en diameter på över 39 meter blir M1 den överlägset största teleskopspegel som någonsin har konstruerats.

18 juni 2024: I slutet av 2019 började den oansenliga galaxen SDSS1335+0728 plötsligt att bli ljusare än någonsin tidigare. För att förstå varför har astronomer använt data från flera rymd- och markbaserade observatorier, inklusive Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT), för att följa hur galaxens ljusstyrka har varierat. I en artikel som publiceras i dag drar astronomerna slutsatsen att de bevittnar förändringar som aldrig tidigare har setts i en galax, och som sannolikt orsakas av att det massiva svarta hålet i galaxens kärna plötsligt har vaknat upp.

16 april 2024: Astronomer har identifierat det mest massiva svarta hålet som har bildats av en stjärna hittills i vår galax. Det svarta hålet upptäcktes i data från Europeiska rymdorganisationen ESA:s Gaiasatellit genom att det orsakar en svängande rörelse hos en stjärna som kretsar kring det. Data från Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) och andra markbaserade observatorier har använts för att verifiera det svarta hålet, som är hela 33 gånger mer massivt än solen.

11 april 2024: När astronomer identifierade på en dubbelstjärna i hjärtat av ett stoft- och gasmoln fick de en överraskning. Stjärnor i par är vanligtvis väldigt lika, som tvillingar, men i HD 148937 verkar en stjärna vara yngre och, till skillnad från den andra, magnetisk. Nya data från Europeiska sydobservatoriet (ESO) tyder på att det ursprungligen fanns tre stjärnor i systemet, tills två av dem kolliderade och smälte samman. Denna våldsamma händelse skapade det omgivande molnet och förändrade för alltid systemets öde.

27 mars 2024: En ny bild tagen med Event Horizon Telescope (EHT) har avslöjat starka spiralformade magnetfält vid randen av det supermassiva svarta hålet Sagittarius A* (Sgr A*) i Vintergatans centrum. Denna nya bild av monstret Vintergatans hjärta är tagen i polariserat ljus och avslöjar en magnetfältsstruktur som är slående lik den i det svarta hålet i mitten av galaxen M87. Detta tyder på att starka magnetiska fält kan vara en egenskap som är gemensam för alla svarta hål. Likheten mellan de två svarta hålen antyder också att en dold jetstråle finns i Sgr A*. Resultaten publicerades i dag i The Astrophysical Journal Letters.

5 mars 2024: I en serie studier har en forskargrupp kastat nytt ljus över de fascinerande och komplexa processer som sker när planeter bildas. De fantastiska bilderna, tagna med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) i Chile, representerar en av de största undersökningarna som någonsin genomförts av planetbildande skivor. Forskningsprojektet har sammanställt observationer av mer än 80 unga stjärnor kring vilka planeter kan bildas. De ger astronomerna en enorm mängd data och unika insikter om hur planeter uppstår i olika delar av vår galax.

29 februari 2024: Forskare har hittat vattenånga i skivan runt en ung stjärna, exakt där planeter kan vara på väg att bildas. Vatten är nödvändigt för livet på jorden och tros också spela en betydande roll när planeter bildas. Hittills har vi inte kunnat kartlägga hur vatten är fördelat i en stabil, sval stoft- och gasskiva – den typ av skiva som erbjuder de mest gynnsamma förutsättningarna för planetbildning runt stjärnor. De nya fynden var möjliga att göra tack vare Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där European Southern Observatory (ESO) är en partner.

26 februari 2024: När en stjärna som vår sol når slutet av sitt liv kan den sluka de omgivande planeterna och asteroiderna som den föddes med. Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) i Chile, har nu forskare för första gången funnit en unik signatur av denna process – ett ärr inpräntat på ytan av en vit dvärgstjärna. Resultaten publiceras i dag i The Astrophysical Journal Letters.

19 februari 2024: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer karaktäriserat en kvasar och funnit att den inte bara är den ljusaste av sitt slag utan även ett av de mest luminösa objekten som någonsin observerats. Kvasarer är de ljusa kärnorna i avlägsna galaxer och får sin energi från supermassiva svarta hål. Det svarta hålet i denna rekordkvasar blir motsvarande en solmassa tyngre varje dag och är därmed det mest snabbväxande svarta hålet man känner till.

10 januari 2024: Astronomer har funnit en direkt länk mellan massiva stjärnors explosiva död och bildningen av de mest kompakta och svårförstådda objekten i universum - svarta hål och neutronstjärnor. Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) och ESO:s New Technology Telescope (NTT) har två forskargrupper observerat följderna av en supernovaexplosion i en närbelägen galax och hittat ledtrådar till det mystiska objekt som blev kvar.

21 december 2023: Europeiska sydobservatoriet (ESO) önskar en god helg med en bild av Lambda Centaurinebulosan, på engelska “Running Chicken Nebula”. Detta stjärnbildningsområde avslöjas i spektakulär detaljrikedom i en ny bild med 1,5 miljarder pixlar som fångats med VLT Survey Telescope (VST) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile.

18 december 2023: Konstruktionen av Europeiska sydobservatoriets Extremely Large Telescope (ESO:s ELT) har nått en viktig milstolpe i och med leveransen till ESO och Chile av de första 18 segmenten till teleskopets huvudspegel (M1). När de anländer i Chile kommer de att transporteras till ELT:s tekniska anläggning vid ESO:s Paranalobservatorium i den chilenska Atacamaöknen för att försilvras inför monteringen i teleskopet. Eftersom M1 är så stor kan den inte tillverkas i ett stycke utan sammanfogas av 798 individuella segment i en stor hexagonal form. Ytterligare 133 speglar tillverkas för att underlätta omförsilvring av teleskopet, som när det står färdigt blir världens största med 39 meters diameter.

29 november 2023: Astronomer har gjort en häpnadsväckande upptäckt i form av en skiva runt en stjärna i det Stora Magellanska molnet, en satellitgalax till Vintergatan. Det är första gången som en sådan skiva, identisk med de planetbildande skivor som vi känner till i vår egen galax, har identifierats i en annan galax. De nya observationerna avslöjar en massiv ung stjärna som växer genom att ansamla material från sin omgivning, samtidigt som en roterande skiva bildas. Upptäckten gjordes med ALMA-teleskopet (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile, där Europeiska sydobservatoriet (ESO) är en partner.

19 oktober 2023: Ett internationellt forskarlag har upptäckt en avlägsen radiokälla som varade under kortare tid än en millisekund. Denna “radioblixt” (FRB, Fast Radio Burst) är den mest avlägsna som hittills har observerats. Källan lokaliserades med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) i en galax så långt borta att ljuset tog åtta miljarder år att nå oss. Denna FRB är också en av de mest energirika som har studerats, då den under en bråkdels sekund frigjorde mer energi än vad solen utstrålar under trettio års tid.

6 september 2023: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer detekterat magnetfältet kring en galax som ligger så långt bort att ljuset tagit 11 miljarder år att nå oss, vilket innebär att vi ser galaxen som den såg ut när universum var endast 2,5 miljarder år gammalt. Resultatet ger astronomerna viktiga ledtrådar till hur magnetfält kring galaxer som vår egen Vintergata bildades.

30 augusti 2023: Genom en omfattande observationskampanj med tolv teleskop på marken och i rymden, inklusive tre av Europeiska sydobservatoriets (ESO) anläggningar, har astronomer lyckats förstå det märkliga beteendet hos en pulsar, en extremt snabbt roterande död stjärna. Det underliga objektet växlar mellan mycket snabbt mellan två ljusstyrkelägen, en process som hittills inte har kunnat förklaras. Men nu har astronomer funnit att plötsliga utkast av material från pulsaren under mycket korta tidsperioder orsakar det märkliga beteendet.

24 augusti 2023: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer observerat en stor mörk fläck i Neptunus atmosfär, med en oväntad ljus fläck som följeslagare. Det är första gången en mörk fläck har observerats på planeten med ett teleskop på jorden. Dessa kortlivade fenomen i Neptunus blå atmosfär är ett mysterium för astronomerna, och de nya resultaten ger ytterligare ledtrådar till deras egenskaper och ursprung.

17 augusti 2023: Magnetarerna är de starkaste magneterna i universum. Dessa supertäta, döda stjärnor med extremt starka magnetfält finns i hela galaxen, men astronomerna förstår inte exakt hur de bildas. Nu har forskare med hjälp av teleskop runt hela jorden, däribland anläggningarna vid Europeiska sydobservatoriet (ESO), undersökt en levande stjärna som troligen kommer att utvecklas till en magnetar. Därmed har en ny typ av stjärna upptäckts – massiva magnetiska heliumstjärnor – som hjälper oss att förstå magnetarernas ursprung.

25 juli 2023: En ny spektakulär bild som släpptes i dag av Europeiska sydobservatoriet (ESO) ger oss en inblick i hur planeter lika massiva som Jupiter kan bildas. Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT) och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer detekterat stora stoftansamlingar nära en ung stjärna, som kan komma att kollapsa till jätteplaneter.

19 juli 2023: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer möjligen hittat ett “syskon” till en planet som kretsar kring en avlägsen stjärna. Forskarna har identifierat ett moln med material som eventuellt delar samma bana som planeten och som kan vara byggmaterial till en ny planet eller resterna kring en planet som redan bildats. Om denna upptäckt bekräftas kan det vara det starkaste beviset hittills för att två planeter kan dela samma bana.

11 juli 2023:

27 juni 2023: Detta moln av orange och rött är en del av nebulosan Sh2-284 som här ses i spektakulär detaljrikedom med hjälp av data från VLT Survey Telescope, som European Southern Observatory (ESO) är värd för. Denna nebulosa rymmer mängder av unga stjärnor som bildats i täta områden av gas och stoft. I nebulosans form kanske du kan urskilja ansiktet på en katt som ler mot oss från himlen.

16 maj 2023: BlackGEM-nätverket, som består av tre nya teleskop placerade vid ESO:s La Sillaobservatorium, har påbörjat sina observationer. Teleskopen kommer att söka efter kosmiska fenomen på södra stjärnhimlen som producerar gravitationsvågor, som när neutronstjärnor och svarta hål smälter samman.

11 maj 2023: Med hjälp av ESO:s VISTA-teleskop (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) har astronomer skapat en enorm infraröd atlas över fem närbelägna stjärnbildningsområden genom att sätta samman över en miljon bilder. Mosaikerna avslöjar unga stjärnor som bildas, inbäddade i täta moln av stoft. Tack vare dessa observationer har astronomerna fått tillgång ett unikt verktyg för att förstå hur stjärnor föds.

3 maj 2023: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope har astronomer för första gången funnit spåren av de första stjärnorna som exploderade i universum. De upptäckte tre avlägsna gasmoln vars kemiska sammansättning överensstämmer med den som förväntas efter de första stjärnexplosionerna. Dessa resultat tar oss ett steg närmare förståelsen av de första stjärnorna som bildades efter Big Bang.

26 april 2023: För första gången har astronomer fångat ett svart hål och en energirik jetstråle som kastas ut från det på samma bild. Det svarta hålet är beläget i galaxen Messier 87 och observerades 2018 med teleskop i Global Millimetre VLBI Array (GMVA), Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, och Greenland Telescope (GLT). Tack vare den nya bilden kan astronomerna förstå hur svarta hål kan skapa jetstrålar av detta slag.

29 mars 2023: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har astronomer upptäckt en stor reservoar av het gas i galaxhopen kring Spindelvävsgalaxen – den mest avlägsna upptäckten hittills av het gas av detta slag. Galaxhopar tillhör de största kända objekten i universum och detta resultat, som publiceras i dag i Nature, avslöjar hur tidigt dessa strukturer började bildas.

21 mars 2023: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope har två forskarlag observerat följderna av kollisionen mellan NASA:s rymdsond DART (Double Asteroid Redirection Test) och asteroiden Dimorphos. Detta kontrollerade nedslag var en test för att skydda vår egen planet, men gav också astronomerna unika möjligheter att lära sig mer om asteroidens sammansättning från det utkastade materialet.

8 mars 2023: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer upptäckt vatten i gasform i den planetbildande skivan kring stjärnan V883 Orionis. Detta vatten bär på ett kemiskt fingeravtryck som visar vattnets resa från stjärnbildande gasmoln till planeter, och stödjer teorin att vattnet på jorden är äldre än solen.

4 januari 2023: Myriader av stjärnor avslöjas i nebulosan Sh2-54 i denna nya infraröda bild tagen med VISTA-teleskopet (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Nebulosan är ett stjärnbildningsområde i stjärnbilden Ormen.

30 november 2022: Tidigare i år fick astronomer vid Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) ett larm om att en ovanlig ljuskälla hade upptäckts av ett kartläggningsteleskop. VLT, liksom många andra teleskop, dirigerades snabbt om till den det nya objektet: ett supermassivt svart hål i en avlägsen galax som slukade en stjärna och kastade ut resterna i en jetstråle. Med data från VLT kunde man beräkna att detta var det mest avlägsna fenomenet av sitt slag som hade observerats. Eftersom jetstrålen pekade i riktning mot jorden var det också första gången som detta fenomen kunde observeras i synligt ljus, vilket öppnar upp nya möjligheter att detektera extrema händelser av detta slag.

10 november 2022: Under de senaste 60 åren har Europeiska sydobservatoriet (ESO) gjort det möjligt för forskare från hela världen att upptäcka universums hemligheter. Vi uppmärksammar denna milstolpe genom en ny fantastisk bild på Konnebulosan, en födelseplats för stjärnor tagen med ESO:s Very Large Telescope.

31 oktober 2022: Ett gyttrigt spindelnät, magiska drakar eller spår efter vandrande spöken? Vad ser du i denna bild av supernovaresten i Seglet? Dessa efemära färger och former är resterna av en enorm stjärna, fångade i utsökta detaljrikedom med VLT Survey telescope vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) i Chile.

13 oktober 2022: Med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt det tyngsta grundämnet hittills i en exoplanetatmosfär - barium. Upptäckten av barium på höga altituder i atmosfärerna på de ultraheta gasjättarna WASP-76 b och WASP-121 b var oväntad. Denna upptäckt reser många frågor om hur dessa planeters exotiska atmosfärer ser ut.

22 september 2022: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer upptäckt en “het fläck” i omloppsbana runt Sagittarius A*, det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum. Denna upptäckt hjälper oss att förstå den extrema och dynamiska omgivningen kring det svarta hålet bättre.

16 augusti 2022: ESO:s Very Large Telescope (VLT) har fotograferat resultatet av en spektakulär kosmisk kollision - galaxen NGC 7727 i stjärnbilden Vattumannen. Denna jätte bildades när två galaxer smälte samman, en händelse som inleddes för omkring en miljard år sedan. I dess centrum finns det närmaste dubbla supermassiva svarta hålet som har identifierats. Dessa två objekt är på väg att smälta samman till ett än mer massivt svart hål.

18 juli 2022: Ett internationellt forskarlag, känt för att ha avslöja flera felaktiga upptäckter av svarta hål, har funnit ett stellärt svart hål i det Stora Magellanska molnet, en av Vintergatans granngalaxer. “För första gången kan vårt forskarlag rapportera om upptäckten av ett svart hål, istället för ett avfärdande” säger forskningsledaren Tomer Shenar. Dessutom fann forskarna att stjärnan som gav upphov till det svarta hålet försvann utan tecken på en våldsam explosion. Upptäckten var möjligt att göra tack vare sex års observationer med Europeiska sydobservatoriets (ESO) Very Large Telescope (VLT).

15 juni 2022: Astronomer har undersökt detaljerna i stjärnbildningsområdet 30 Doradus, också känt som Tarantelnebulosan, genom observationer med Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA). Den nya bilden från Europeiska sydobservatoriet (ESO) visar nebulosans gasmoln med data från ALMA och ger en ny inblick i hur massiva stjärnor bildas i regionen.

12 maj 2022: I dag avslöjar astronomer vid parallella presskonferenser runtom i världen, inklusive Europeiska sydobservatoriets (ESO) huvudkontor i Garching, den första bilden på det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum. Resultatet ger överväldigande bevis för att objektet faktiskt är ett svart hål och bidrar med värdefulla ledtrådar om hur dessa objekt, som tros finnas i centrum av de flesta galaxer, fungerar. Bilden producerades av ett världsomfattande forskarlag, Event Horizon Telescope (EHT) Collaboration, genom observationer med ett globalt nätverk av radioteleskop.

20 april 2022: En grupp astronomer har med hjälp av Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) observerat en ny typ av stjärnexplosion – mikronovor. Dessa utbrott sker på ytan av vissa stjärnor, som under loppet av några timmar kan förbränna lika mycket material som 3,5 miljarder Cheopspyramider.

11 april 2022: Ett internationellt forskarlag har använt markbaserade teleskop, däribland Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT), för att följa temperaturvariationer i Neptunus atmosfär under en 17-årsperiod. Forskarna fann en oväntad minskning av Neptunus globala temperatur, följt av en dramatisk uppvärmning av dess sydpol.

8 mars 2022: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) i Chile har astronomer vid Leidenobservatoriet i Nederländerna för första gången identifierat dimetyleter i en planetbildande gas- och stoftskiva. Med sina nio atomer är detta den största molekylen som hittills har upptäckts i en sådan skiva. Den är också en byggsten för större organiska molekyler som kan ge upphov till liv.

2 mars 2022: År 2020 rapporterade ett forskarlag vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) om det närmaste kända svarta hålet, beläget på endast 1000 ljusårs avstånd i stjärnsystemet HR 6819. Men deras resultat utmanades av andra forskare, bland annat ett internationellt forskarlag vid KU Leuven i Belgien. I dag meddelar de två grupperna i en gemensam artikel att det inte finns något svart hål i HR 6819, som istället är ett dubbelsystem där en dubbelstjärna, varav den ena är en “vampyrstjärna”, befinner sig i ett ovanligt och mycket kortvarigt stadium i sin utveckling.

16 februari 2022: Det Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope Interferometer (ESO:s VLTI) har observerat ett moln av kosmiskt stoft i centrum av galaxen Messier 77 som döljer ett supermassivt svart hål. Resultaten bekräftar förutsägelser som gjordes för 30 år sedan och ger astronomerna en ny inblick i “aktiva galaxkärnor”, ett av de ljusaste och mest svårförstådda objekten i universum.

10 februari 2022: Ett forskarlag som använde Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) i Chile har funnit bevis för ytterligare en planet runt Proxima Centauri, den närmaste stjärnan bortom solen. Denna kandidatplanet är den tredje kända och den lättaste i systemet. Med bara en fjärdedel av jordens massa är den också en av de lättaste exoplaneter som hittills har hittats.

4 januari 2022: Stjärnbilden Orion visar upp ett spektakulärt fyrverkeri inför jul- och nyårshelgen i en ny bild från Europeiska sydobservatoriet (ESO). Men ingen fara – det är inte fråga om en verklig eld, inte heller ett verkligt fyrverkeri. "Elden" i detta julkort är Flamnebulosan i Orion avbildad i radiovågor – en bild som tveklöst ger namnet rätta! Bilden togs med ESO:s Atacama Pathfinder Experiment (APEX) på Chajnantorplatån i Atacamaöknen i Chile.

22 december 2021: Interstellära planeter, eller fria planeter, är svårfångade objekt av planetstorlek men som inte kretsar kring en stjärna, utan rör sig fritt i den interstellära rymden mellan stjärnorna. Bara ett fåtal har varit kända, men nu har ett forskarlag med hjälp av data från bland annat Europeiska sydobservatoriets (ESO) teleskop upptäckt minst 70 nya objekt av detta slag. Det är den största gruppen av interstellära planeter som hittills upptäckts och är ett viktigt steg mot en större förståelse av dessa svårobserverade galaktiska nomader.

14 december 2021: Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope Interferometer (ESO:s VLTI) har tagit de djupaste och skarpaste bilderna hittills av området kring det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum. De nya bilderna är 20 gånger skarpare än vad som var möjligt innan VLTI och har avslöjat en tidigare okänd stjärna nära det svarta hålet. Genom att följa stjärnornas rörelser har astronomerna kunnat göra en ny och mycket noggrann bestämning av det supermassiva hålets massa.

8 december 2021: Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har tagit en bild av en planet i omloppsbana kring b Centauri, en dubbelstjärna som är synlig för blotta ögat. Detta stjärnpar har den högsta temperaturen och är det mest massiva som man hittills känner till med en planet i omloppsbana. Planetens avstånd till stjärnparet är 100 gånger avståndet mellan solen och Jupiter. Tidigare har vissa astronomer trott att planeter inte kan finnas kring så heta och massiva stjärnor.

30 november 2021: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer avslöjat det närmaste dubbla supermassiva svarta hålet som har observerats.De två objekten ligger också mycket närmare varandra än något annat objekt av sitt slag, och kommer så småningom att smälta samman.

11 november 2021: Med hjälp av Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt ett litet svart hål utanför Vintergatan genom att studera hur det påverkar stjärnorna i omgivningen. Det är första gången denna metod har använts för att upptäcka ett svart hål utanför vår egen galax. Den kan få stor betydelse för sökandet efter gömda svarta hål i Vintergatan och närliggande galaxer och för att ta reda på hur dessa mystiska objekt bildas och utvecklas.

4 november 2021: En ny upptäckt kastar ljus över hur fluor – ett grundämne som finns som fluorid i både tänder och ben – bildas i universum. Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har ett forskarlag detekterat grundämnet i en galax vars ljus har tagit 12 miljarder år att nå oss. Det är första gången fluor har upptäckts i en så avlägsen stjärnbildande galax.

12 oktober 2021: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (VLT) i Chile har astronomer avbildat 42 av de största asteroiderna som går i banor mellan Mars och Jupiter. Det är första gången en så stor grupp asteroider avbildas med så hög detaljskärpa. Observationerna avslöjar en mängd olika former, från sfäriska till starkt avlånga, och hjälper astronomerna att förstå asteroidernas ursprung i solsystemet.

9 september 2021: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har en grupp astronomer tagit de skarpaste och mest detaljerade bilderna hittills av asteroiden Kleopatra. Observationerna gjorde det möjligt att bestämma dess tredimensionella form, som är lik ett hundben, och massa med en högre noggrannhet än tidigare. Forskningen ger nya ledtrådar till hur asteroiden och dess två månar bildades.

5 augusti 2021: Ett forskarlag har använt Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) i Chile för att få ny kunskap om planetsystemet kring en närbelägen stjärna, L98-59, som är snarlikt solsystemet. Bland upptäckterna finns en planet med hälften av Venus massa – den lättaste exoplaneten som har uppmätts med radialhastighetsmetoden – en vattenplanet, samt en planet troligen belägen i stjärnans beboeliga zon.

22 juli 2021: Med hjälp av Atacama Large Millimetre/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har astronomer för första gången otvetydigt observerat en skiva kring en planet kring en annan stjärna än solen. Detektionen kommer att ge ny kunskap om hur månar och planeter bildas i unga planetsystem.

16 juli 2021:

16 juni 2021: När Betelgeuse, en ljusstark orange stjärna i stjärnbilden Orion, tappade i ljusstyrka i slutet av 2019 och början av 2020 blev astronomerna överraskade. Ett forskarlag har nu publicerat nya bilder av stjärnans yta, tagna med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) som tydligt visar hur dess ljusstyrka förändrades. Resultaten visar att Betelgeuse delvis skymdes av ett stoftmoln, vilket förklarar stjärnans dramatiska försvagning.

19 maj 2021: En ny studie av belgiska astronomer som har använt data från Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har visat att järn och nickel finns i kometer i solsystemet ut till stora avstånd från solen. En separat studie gjord av en polsk forskargrupp, som också baseras på ESO-data, har visat att nickel också finns i den interstellära kometen 2I/Borisov. Det är första gången som tunga metaller, som normalt förekommer i heta miljöer, har hittats i kalla avlägsna kometers atmosfärer.

27 april 2021: Som en del av ett världsomspännande samarbete har Europeiska rymdorganet ESA:s Test-Bed Telescope 2 (TBT2) nu börjat söka efter och identifiera jordnära objekt som kan bli potentiellt farliga för jorden i framtiden. Teleskopet är byggt för att testa ny teknik och mjukvara och kommer att observera tillsammans med sin tvilling på norra halvklotet.

30 mars 2021: Nya observationer med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) indikerar att kometen 2I/Borisov, det andra interstellära objektet som har upptäckts, är en av de mest ursprungliga som någonsin har observerats. Astronomerna tror att denna komet aldrig tidigare har passerat nära någon stjärna, vilket betyder att den är en relik från det moln av gas och stoft där den bildades.

24 mars 2021: Event Horizon Telescope-konsortiet, som presenterade den första bilden av ett svart hål, har i dag offentliggjort en ny bild av det supermassiva svarta hålet i centrum av galaxen M87 som visar ljusets polarisation. Det är första gången som astronomer har kunnat mäta polarisation, som är en indikation på förekomsten av magnetfält, så nära kanten av ett svart hål. Observationerna är avgörande för att förstå hur energirika jetstrålar bildas i M87, som är belägen på 55 miljoner ljusårs avstånd.

18 mars 2021: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har en grupp astronomer för första gången mätt vindarna i Jupiters atmosfär med direkta metoder. En analys av molekyler som bildades vid kometkollisionen med Jupiter 1994 har avslöjat mycket kraftiga vindar med hastigheter upp till 1450 kilometer i timmen i närheten av Jupiters poler. Vindarna kan utgöra ett extremt meteorologiskt fenomen i solsystemet.

8 mars 2021: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt och detaljstuderat den mest avlägsna radiokällan hittills. Objektet är en så kallad “radiostark” kvasar - ett ljusstarkt objekt med kraftiga jetstrålar som utsänder strålning i radiovåglängder - som är så avlägsen att strålningen har tagit 13 miljarder år att nå oss. Upptäckten kan bidra till viktiga ledtrådar för att förstå förhållandena i det tidiga universum.

25 januari 2021: Med hjälp av en kombination av teleskop, inklusive Very Large Telescope (VLT) vid Europeiska sydobservatoriet (ESO), har astronomer avslöjat ett system med sex exoplaneter, varav fem är låsta i rytmisk dans kring sin moderstjärna. Forskarna tror att systemet kan ge viktiga ledtrådar till hur planeter, inklusive de i vårt eget solsystem, bildas och utvecklas.

11 januari 2021: Galaxer börjar “dö” när de inte längre kan bilda stjärnor, men det tillfälle när denna process inleds har astronomerna hittills aldrig lyckats se. Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har astronomer nu observerat en avlägsen galax i färd med att kasta bort ungefär hälften av sin stjärnbildade gas. Detta sker med en häpnadsväckande hastighet, motsvarande 10 000 solmassor per år, vilket betyder att galaxen i mycket snabb takt förlorar byggmaterialet till nya stjärnor. Forskarlaget tror att denna spektakulära händelse orsakades av en kollision med en annan galax, vilket kan ge ny kunskap om processen.

30 oktober 2020: Denna flyktiga rest av en sedan länge död stjärna är obehagligt lik en dödskalle som svävar i rymden. Dess blodröda detaljer fångades med ESO:s Very Large Telescope (VLT), belägen i Atacamaöknen i de Chilenska Anderna. Den planetariska nebulosan är den första kända som i sitt centrum har ett stjärnsystem med tre kompanjoner.

12 oktober 2020: Med hjälp av teleskop vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) och andra observatorier världen över har astronomer observerat en sällsynt ljuskälla som uppstod när en stjärna slets sönder av tidvattenkrafter vid ett supermassivt svart hål. Fenomenet är det närmaste av sitt slag som har upptäckts, på ett avstånd av 215 miljoner ljusår. Forskningsresultaten presenteras i dag i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.

6 oktober 2020: Reinhard Genzel och Andrea Ghez har tilldelats 2020 års Nobelpris i fysik för deras forskning om det supermassiva svarta hålet Sagittarius A* i Vintergatans centrum. Genzel, direktör vid Max Planckinstitutet för extraterrest fysik i Tyskland, och hans forskarlag har utfört observationer av Sagittarius A* under närmare 30 år med flera instrument på teleskop vid Europeiska sydobservatoriet (ESO).

1 oktober 2020: Med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer funnit sex galaxer nära ett supermassivt svart hål vid en tidpunkt då universum var mindre än en miljard år gammalt. Det är första gången en så tät gruppering har skådats så snart efter Big Bang. Upptäckten ger oss bättre kunskap om hur supermassiva svarta hål, av vilka ett finns i Vintergatans centrum, bildades och växte till så snabbt. Observationen stödjer teorin att svarta hål kan växa snabbt med hjälp av omfattande nätverkslika strukturer med stora mängder gas.

14 september 2020: Ett internationellt forskarlag rapporterade i dag att de har upptäckt en ovanlig molekyl, fosfin, i Venus molntäcke. På jorden produceras denna gas endast industriellt och av mikrober som frodas i syrefria miljöer. Astronomer har spekulerat i årtionden om de högre molnlagren på Venus skulle kunna härbärgera mikrober som kan tolerera mycket hög surhetsgrad. Upptäckten av fosfin skulle kunna indikera utomjordiskt atmosfärsburet liv av detta slag.

3 september 2020: Ett internationellt forskarlag har funnit det första beviset på att multipelstjärnor kan slita sönder sin omgivande planetbildande stoftskiva, förvrida den och bilda snedställda ringar. De nya forskningsresultaten indikerar att exotiska planeter, inte helt olika Tatooine i Stjärnornas krig, kan bildas i skivor runt multipelstjärnor. Resultaten baseras på observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA).

12 augusti 2020: Astronomer har använt Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där Europeiska Sydobservatoriet (ESO) är en partner, för att avslöja en extremt avlägsen och därför mycket ung galax som är förvånansvärt lik vår egen Vintergata. Galaxen ligger så långt bort att ljuset har tagit 12 miljarder år att nå oss: vi ser den som den såg ut när universum bara var 1,4 miljarder år gammalt. Den är också oväntat välstrukturerad, vilket strider mot teorier om att alla tidiga galaxer i det unga universum var turbulenta och instabila. Denna oväntade upptäckt utmanar vår förståelse av hur galaxer bildas och ger ny insikt i universums barndom.

30 juli 2020: Den symmetriska och färggranna planetariska nebulosan NGC 2899 verkar likt en fjäril fladdra fram över den stjärnbeströdda himlen i denna nya bild tagen med ESO:s Very Large Telescope (VLT). Objektet har aldrig tidigare skådats i sådan detaljrikedom.

22 juli 2020: Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har tagit den första bilden på en ung sollik stjärna som omkretsas av två jättelika exoplaneter. Bilder på planetsystem med fler än en exoplanet är extremt ovanliga och hittills har astronomer aldrig kunnat observera mer än en planet i omloppsbana kring en sollik stjärna. Observationerna kan hjälpa astronomerna att förstå hur solsystemets planeter har bildats och utvecklats.

30 juni 2020: Med hjälp av Europeiska Sydobservatoriet Very Large Telescope (VLT) har astronomer upptäckt att en instabil massiv stjärna i en dvärggalax har försvunnit. Forskarna tror att detta kan bero på att den har försvagats, kanske delvis på grund av stoft, eller att den har kollapsat till ett svart hål utan att ha producerat en supernova. “Om det senare är sant kan detta vara den första detektionen av en monsterstjärna som slutar sitt liv på detta sätt”, säger forskarstudenten Andrew Allan vid Trinity College Dublin, Irland.

1 juni 2020: Astronomer har använt Europeiska Sydobservatoriets (ESO) teleskop för att upptäcka jättelika fläckar på extremt heta stjärnor belägna i klotformiga stjärnhopar. Dessa stjärnor plågas inte bara av magnetiska fläckar utan också av extremt energirika utbrott, många miljoner gånger mer energirika än de som sker på solen. Dessa upptäckter som publiceras i dag i Nature Astronomy ger astronomerna en bättre förståelse av dessa märkliga stjärnor och kan bidra till att lösa andra mysterier inom stellarastronomin.

20 maj 2020: Observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (VLT) har avslöjat ett planetsystem under bildande. Kring den unga stjärnan AB Aurigae finns en tät skiva av gas och stoft med en tydlig spiralstruktur och en "knut" som kan markera en planet som håller på att bildas. Detta kan vara det första direkta beviset på pågående planetbildning.

6 maj 2020: Ett forskarlag bestående av astronomer från European Southern Observatory (ESO) och andra institutioner har upptäckt ett svart hål på bara 1000 ljusårs avstånd. Det är närmare något annat svart hål man känner till och bildar ett trekropparssystem som kan ses med blotta ögat. Astronomerna fann indikationer på det svarta hålets existens genom att följa stjärnkompanjonernas rörelser med MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile. Detta svarta hål kan vara ett av många fler av liknande slag som återstår att hittas i galaxen.

16 april 2020: Observationer med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har för första gången visat att en stjärna i omloppsbana kring det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum rör sig precis som förutsägs av Einsteins allmänna relativitetsteori. Stjärnan rör sig i en rosettliknande bana, inte en ellips som i Newtons gravitationsteori. Detta efterlängtade resultat var möjligt tack vare allt mer exakta observationer under de senaste 30 åren.

11 mars 2020: Forskare har använt ESO: s Very Large Telescope (VLT) för att observera en extrem exoplanet där de misstänker att det regnar järn. På den ultraheta jätteplanetens dagsida är temperaturen över 2 400 grader Celsius, tillräckligt hett för att förånga metaller. Starka vindar transporterar järnångan till den svalare nattsidan där den kondenserar till järndroppar.

5 mars 2020: Astronomer har nyligen uttryckt oro över hur stora konstellationer med tusentals satelliter kommer att påverka astronomisk forskning. ESO har gjort en vetenskaplig studie av problemet med fokus på hur de kommer att påverka på ESO:s teleskop i visuella och infraröda våglängder. I studien, som nyligen har accepterats för publicering i Astronomy & Astrophysics, ingår 18 satellitkonstellationer under utveckling av bland annat SpaceX, Amazon och OneWeb, med totalt 26 000 satelliter.

14 februari 2020: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT) för att studera den röda superjätten Betelgeuse i Orions stjärnbild, som nu är inne i en historiskt ljussvag fas. Nya bilder visar inte bara att stjärnan blir allt svagare, utan även att dess form har förändrats.

5 februari 2020: Astronomer har använt Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, för att studera ett märkligt gasmoln som har formats vid en dragkamp mellan två stjärnor. En stjärna växte sig så stor att den slukade den andra, vilken i sin tur bromsade in och tvingade den större stjärnan att kasta ut sina yttre gaslager.

15 januari 2020: Fosfor är ett grundämne som är nödvändigt för liv, och som sådant förekommer det i vårt eget DNA och i cellernas membran. Hur det fördes till jorden är dock något av ett mysterium. Astronomer har nu spårat fosfor från stjärnbildningsområden i Vintergatan till kometer i solsystemet genom att kombinera mätningar med ALMA och ESA:s rymdsond Rosetta. Forskningen visar för första gången var molekyler med fosfor bildas, hur ämnet förekommer i kometer och hur en alldeles speciell molekyl kan ha haft en avgörande betydelse för livet på jorden.

19 december 2019: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope för att observera enorma reservoarer av kall gas runt några av de första galaxerna i universum, som vi ser som de såg ut för 12,5 miljarder år sedan. Dessa gashalos utgör en perfekt måltid för de supermassiva svarta hål som finns i galaxernas centra. Matförrådet kan förklara hur dessa enorma svarta hål kunde växa så snabbt under den period som kallas den kosmiska gryningen.

16 december 2019: ESO:s Very Large Telescope (VLT) har observerat Vintergatans centralregion i extremt hög vinkelupplösning och avslöjat nya detaljer om stjärnbildningen i galaxen. Observationerna har funnit spår av en dramatisk händelse i galaxens historia: en intensiv period med stjärnbildning som resulterade i hundra tusen supernovaexplosioner.

4 december 2019: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope för att för första gången identifiera en jätteplanet kring en vit dvärgstjärna. Planeten kretsar så nära den vita dvärgen att den intensiva strålningen får planetens atmosfär att förångas och samlas i en gasskiva runt stjärnan. Detta unika system ger en inblick i hur vårt eget solsystem kan komma att utvecklas i en avlägsen framtid.

28 oktober 2019: Med hjälp av SPHERE-instrumentet på ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer avslöjat att asteroiden Hygiea skulle kunna klassas som en dvärgplanet. Hygiea är det fjärde största objektet i asteroidbältet efter Ceres, Pallas, Juno och Vesta. För första gången har bilder av objektet tagits med så hög upplösning att dess yta, form och storlek har kunnat studeras i detalj. Forskarna fann att Hygiea är sfärisk, vilket gör att den kan ersätta Ceres på tronen som solsystemets minsta dvärgplanet.

23 oktober 2019: För första gången har ett nybildat tungt grundämne upptäckts som har bildats i en kollision mellan två neutronstjärnor. Upptäckten gjordes med ESO:s X-shooterinstrument vid Very Large Telescope (VLT) och publiceras i dag i tidskriften Nature. Denna detektion bekräftar att tunga grundämnen kan uppstå när neutronstjärnor smälter samman och ger ett viktigt bidrag till förståelsen av hur kemiska ämnen bildas.

4 oktober 2019: Astronomer har använt radioteleskopet ALMA för att ta en extremt högupplöst bild på två gas- och stoftskivor där unga stjärnor växer till. Dessa cirkumstellära skivor matas med material från en större skiva via filament i ett komplext kringelliknande mönster. Observationerna av detta märkliga fenomen kastar nytt ljus över de tidigaste stadierna i stjärnornas liv och hjälper astronomerna att förstå hur dubbelstjärnor bildas.

26 september 2019: Astronomer har med ESO:s Very Large Telescope för första gången lyckats observera en radioblixt (engelska, Fast Radio Burst) vars signal passerade genom en galaxhalo. Radioblixtarna varar mindre än en millisekund, men observationerna kunde ändå visa att gasen i galaxhalon var oväntat lugn och tunn, och att galaxens magnetfält var oväntat svagt. Astronomerna hoppas kunna använda denna observationsteknik för att utforska halos även kring andra galaxer.

13 september 2019: ESO:s VISTA-teleskop har gett oss en ny fantastisk vy av Stora magellanska molnet, en av våra närmaste galaktiska grannar. VISTA har studerat denna dvärggalax och dess mindre syskon, Lilla magellanska molnet, med en tidigare ouppnådd detaljrikedom. Tack vare studien kan astronomerna undersöka ett stort antal stjärnor och öppnar nya möjligheter att förstå stjärnutveckling, galaktisk dynamik och variabla stjärnor.