Pressmeddelande

BlackGEM-teleskopen börjar söka efter gravitationsvågskällor vid ESO:s La Sillaobservatorium

16 maj 2023, Skurup

BlackGEM-nätverket, som består av tre nya teleskop placerade vid ESO:s La Sillaobservatorium, har påbörjat sina observationer. Teleskopen kommer att söka efter kosmiska fenomen på södra stjärnhimlen som producerar gravitationsvågor, som när neutronstjärnor och svarta hål smälter samman.

Vissa kataklysmiska händelser i universum, som kollisioner av svarta hål eller neutronstjärnor, skapar gravitationsvågor, krusningar i rumtiden. Observatorier som Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory (LIGO) och Virgo Interferometer är konstruerade för att upptäcka dessa vågor. Men de kan inte lokalisera källan med hög noggrannhet och inte heller detektera det kortvariga ljusskenet som sänds ut vid kollisioner mellan neutronstjärnor och svarta hål. BlackGEM avsöker snabbt stora områden av himlen för att hitta källorna till gravitationsvågorna i synligt ljus.

 

"Med BlackGEM ämnar vi skala upp studierna av kosmiska fenomen som ger upphov till både gravitationsvågor och synligt ljus", säger Paul Groot vid Radbouduniversitet i Nederländerna, som leder projektet. "Kombinationen av dessa två säger oss mycket mer om fenomenen än bara det ena eller det andra."

 

Genom att detektera både gravitationsvågor och deras optiska källor kan astronomerna bestämma dels gravitationsvågkällornas egenskaper, dels deras exakta lägen på himlen. I synligt ljus kan man också göra detaljerade observationer av de processer som sker vid kollisionerna, som när tunga grundämnen som guld och platina bildas.

 

Hittills har dock bara en enda optisk källa till gravitationsvågor detekterats. Dessutom kan inte ens de mest avancerade gravitationsvågsdetektorerna som LIGO eller Virgo exakt identifiera källan; i bästa fall kan positionen bestämmas till ett område lika stort som 400 fullmånar på himlen. BlackGEM kommer effektivt att genomsöka dessa stora områden med tillräckligt hög upplösning för att lokalisera gravitationsvågskällorna i synligt ljus.

 

BlackGEM:s tre teleskop konstruerades av ett konsortium där Radbouduniversitetet, Netherlands Research School for Astronomy och KU Leuven i Belgien ingår. Vardera teleskop är 65 centimeter i diameter och kan undersöka olika områden på himlen parallellt. Tanken är att nätverket ska expandera till 15 teleskop och därmed utöka sökeffektiviteten. BlackGEM är beläget på ESO:s La Sillaobservatorium i Chile och är därmed det första nätverket i sitt slag på södra halvklotet.

 

"Trots den blygsamma 65-centimeters primärspegeln ser vi lika djupt som vissa projekt med mycket större speglar, eftersom vi kan dra nytta av de utmärkta observationsförhållandena vid La Silla", säger Groot.

 

När BlackGEM väl har identifierat en gravitationsvågskälla kan större teleskop som ESO:s Very Large Telescope eller det framtida ESO Extremely Large Telescope utföra detaljerade uppföljningsobservationer, vilket kommer att hjälpa till att kasta ljus över några av de mest extrema händelserna i kosmos.

 

Utöver sökandet efter optiska motsvarigheter till gravitationsvågor kommer BlackGEM också att kartlägga den södra himlen. Detta fungerar helt automatiskt, vilket innebär att nätverket snabbt kan hitta och observera transienta fenomen, snabba astronomiska händelser som plötsligt och snabbt bleknar bort. Detta kommer att ge astronomerna en djupare förståelse av kortlivade astronomiska händelser som supernovor, de enorma explosioner som markerar slutet på massiva stjärnors liv.

 

"Tack vare BlackGEM har La Silla nu potential att ge betydande bidrag till forskningen om transienta fenomen", säger Ivo Saviane, platschef vid ESO:s La Sillaobservatorium. "Vi förväntar oss många enastående resultat från detta projekt, som kommer att utöka observatoriets betydelse för både det vetenskapliga samfundet och allmänheten i stort."

Mer information

BlackGEM-konsortiet utgörs av NOVA (Netherlands Research School for Astronomy, ett nationellt nederländskt samarbete mellan University of Amsterdam, University of Groningen, Leiden University och Radboud University); Radboud University, Nederländerna; KU Leuven, Belgien; Weizmann Institute, Hebrew University of Jerusalem och Tel Aviv University, Israel; University of Manchester och Armagh Observatory and Planetarium, Storbritannien; Texas Tech University, University of California at Davis och Las Cumbres Observatory, USA; University of Potsdam, Tyskland; Danish Technical University, Danmark; University of Barcelona, Spanen och University of Valparaíso, Chile.

 

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

 

Kontakter

Johan Warell
Astronom och presskontakt för ESO i Sverige
Skurup, Sverige
Tel: 0706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Paul Groot
Department of Astrophysics, Radboud University
Nijmegen, The Netherlands
Tel: +31 (0)24-3652801
E-post: p.groot@astro.ru.nl

Steven Bloemen
Department of Astrophysics, Radboud University
Nijmegen, The Netherlands
E-post: s.bloemen@astro.ru.nl

Ivo Saviane
ESO’s La Silla Manager
E-post: isaviane@eso.org

Barbara Ferreira
ESO Media Manager
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
E-post: press@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2308 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso2308sv
Namn:BlackGEM
Typ:Unspecified : Technology : Observatory
Facility:BlackGEM

Bilder

BlackGEM-teleskopet vid La Silla redo för observationer
BlackGEM-teleskopet vid La Silla redo för observationer
Insidan av BlackGEM-kupolerna
Insidan av BlackGEM-kupolerna
BlackGEM-teleskopen från ovan
BlackGEM-teleskopen från ovan
BlackGEM-teleskopen vid La Silla
BlackGEM-teleskopen vid La Silla
BlackGEM-teleskopen vid La Silla
BlackGEM-teleskopen vid La Silla
A night view of the BlackGEM array at ESO’s La Silla Observatory
A night view of the BlackGEM array at ESO’s La Silla Observatory
text på engelska
BlackGEM-nätverket på ESO:s La SIllaobservatorium
BlackGEM-nätverket på ESO:s La SIllaobservatorium
Venus över BlackGEM-teleskopen
Venus över BlackGEM-teleskopen

Videor

BlackGEM-nätverket på ESO:s La SIllaobservatorium
BlackGEM-nätverket på ESO:s La SIllaobservatorium