Pressmeddelande

ESO-teleskop avslöjar dolda vyer av enorma stjärnbildningsområden

11 maj 2023, Skurup

Med hjälp av ESO:s VISTA-teleskop (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) har astronomer skapat en enorm infraröd atlas över fem närbelägna stjärnbildningsområden genom att sätta samman över en miljon bilder. Mosaikerna avslöjar unga stjärnor som bildas, inbäddade i täta moln av stoft. Tack vare dessa observationer har astronomerna fått tillgång ett unikt verktyg för att förstå hur stjärnor föds.

“På dessa bilder kan vi se mycket svaga ljuskällor som kan vara stjärnor mycket mindre massiva än solen, objekt som inget tidigare har kunnat se” säger Stefan Meingast, astronom vid Wiens universitet i Österrike och förstaförfattare för den nya studien som publiceras i dag i Astronomy & Astrophysics. “Detta gör det möjligt för oss att förstå de processer som omvandlar gas och stoft till stjärnor."

 

Stjärnor bildas när kalla moln av gas och stoft kollapsar under sin egen gravitation, men detaljerna i denna process är inte helt kända. Hur många stjärnor föds i ett moln? Hur massiva blir de? Hur många av dem kommer också ha planeter?

 

För att besvara dessa frågor kartlade Meingasts forskarlag fem närbelägna stjärnbildningsområden med VISTA-teleskopet vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Med hjälp av VISTA:s infraröda kamera VIRCAM kunde forskarna fånga ljus från källor djupt inne i stoftet. “Stoftet skymmer dessa unga stjärnor från oss och gör dem i praktiken omöjliga att se. Men i infraröda våglängder kan vi titta djupt in i molnen och studera stjärnor som bildas” förklarar Alena Rottensteiner, doktorand vid Wiens universitet och medförfattare till studien.

 

Kartläggningsprojektet, som går under beteckningen VISIONS, täckte fem områden i stjärnbilderna Orion, Ormbäraren, Kameleonten, Södra kronan och Vargen. Dessa områden ligger inom 1 500 ljusår från oss och täcker ett stort område på himlen. Diametern på VIRCAM:s synfält är lika stort som tre fullmånar, vilket gör kameran utmärkt lämpad för att avbilda dessa enorma ytor.

 

Astronomerna tog över en miljon bilder under fem år och de individuella bilderna lades därefter samman till stora mosaiker som visar enorma kosmiska landskap. De detaljerade panoramorna avbildar områden med mörkt stoft, lysande gasmoln, nyfödda stjärnor och den avlägsna bakgrunden av stjärnor i Vintergatan.

 

Eftersom dessa områden observerades vid ett flertal tillfällen kan VISIONS-observationerna också användas för att studera hur de unga stjärnorna rör sig. “Med VISIONS kan vi följa dessa nyfödda stjärnor under flera års tid och därmed mäta deras rörelser och lära oss mer om hur de lämnar de moln där de föddes” förklarar João Alves, astronom vid Wiens universitet och forskningsledare för VISIONS. 

 

Detta är ingen lätt uppgift då den skenbara rörelsen för dessa stjärnor sett från jorden inte är större än tjockleken på ett mänskligt hårstrå på en mils avstånd. Mätningarna av stjärnornas rörelser kompletterar de som gjordes med Europeiska rymdorganet ESA:s Gaia-mission vid optiska våglängder, där unga stjärnor göms i tjocka moln av stoft.

 

Den atlas som VISIONS har skapat kommer att hålla astronomer sysselsatta under många år framöver. ”Här finns ett stort långsiktigt värde för det astronomiska kollegiet, vilket är orsaken till att ESO möjliggör publika kartläggningsprojekt som VISIONS” säger Monika Petr-Gotzens, astronom vid ESO i Garching, Tyskland, och medförfattare till studien. VISIONS lägger också grunden för framtida observationer med andra teleskop som ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) som just nu konstrueras i Chile för att börja ta data i slutet av detta årtionde. ELT kommer att zooma in mot specifika områden med oöverträffad detaljrikedom och ge oss tidigare otillgängliga närbilder av individuella stjärnor som bildas just nu” avslutar Meingast.

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i artikeln “VISIONS: The VISTA Star Formation Atlas” (doi:10.1051/0004-6361/202245771) i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

 

Forskarlaget utgörs av Stefan Meingast (University of Vienna, Österrike [Vienna]), João Alves (Vienna), Hervé Bouy (Université de Bordeaux, Frankrike [Bordeaux]), Monika G. Petr-Gotzens (European Southern Observatory, Tyskland [ESO]), Verena Fürnkranz (Max-Planck-Institut für Astronomie, Tyskland [MPIA]]), Josefa E. Großschedl (Vienna), David Hernandez (Vienna), Alena Rottensteiner (Vienna), Joana Ascenso (Universidade do Porto, Portugal [Porto]; Universidade de Lisboa, Portugal [Lisboa]), Amelia Bayo (ESO; Universidad de Valparaíso, Chile), Erik Brändli (Vienna), Anthony G. A. Brown (Leiden University, Nederländerna), Jan Forbrich (University of Hertfordshire, Storbritannien [Hertfordshire]), Alyssa Goodman (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics, USA [CfA]), Alvaro Hacar (Vienna), Birgit Hasenberger (Vienna), Rainer Köhler (The CHARA Array of Georgia State University, USA), Karolina Kubiak (Lisboa), Michael Kuhn (Hertfordshire), Charles Lada (CfA), Kieran Leschinski (Vienna), Marco Lombardi (Università degli Studi di Milano, Italien), Diego Mardones (Universidad de Chile, Chile), Núria Miret-Roig (European Space Agency, European Space Research and Technology Centre, Nederländerna [ESA]), André Moitinho (Lisboa), Koraljka Mužiiić (Porto; Lisboa), Martin Piecka (Vienna), Laura Posch (Vienna), Timo Prusti (ESA), Karla Peña Ramírez (Universidad de Antofagasta, Chile), Ronny Ramlau (Johannes Kepler University Linz, Österrike; Johann Radon Institute for Computational and Applied Mathematics, Österrike), Sebastian Ratzenböck (Vienna; Research Network Data Science at Uni Vienna), Germano Sacco (INAF – Osservatorio Astrofisico di Arcetri, Italien), Cameren Swiggum (Vienna), Paula Stella Teixeira (University of St Andrews, Storbritannien), Vanessa Urban (Vienna), Eleonora Zari (MPIA) och Catherine Zucker (Bordeaux).

 

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

• Forskningsartikel
• Foton på VISTA
• För journalister: Prenumerera på pressmeddelanden under embargo på svenska
• För astronomer: Berätta om din forskning!

 

Kontakter

Stefan Meingast
University of Vienna
Vienna, Austria
E-post: stefan.meingast@univie.ac.at

Juan Carlos Muñoz Mateos
ESO Media Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6176
E-post: press@eso.org

Johan Warell (press contact Sverige)
ESO Science Outreach Network
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
Email: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2307 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.