Pressmeddelande

Elden i Orion: ESO släpper ny bild av Flamnebulosan

4 januari 2022, Skurup

Stjärnbilden Orion visar upp ett spektakulärt fyrverkeri inför jul- och nyårshelgen i en ny bild från Europeiska sydobservatoriet (ESO). Men ingen fara – det är inte fråga om en verklig eld, inte heller ett verkligt fyrverkeri. "Elden" i detta julkort är Flamnebulosan i Orion avbildad i radiovågor – en bild som tveklöst ger namnet rätta! Bilden togs med ESO:s Atacama Pathfinder Experiment (APEX) på Chajnantorplatån i Atacamaöknen i Chile.

Den nya bilden av Flamnebulosan baseras på observationer gjorda av den tidigare ESO-astronomen Thomas Stanke och hans forskarlag för några år sedan. De var ivriga att pröva det nyligen installerade SuperCam-instrumentet på APEX och pekade teleskopet mot Orion. “Som astronomer säger närhelst ett nytt teleskop eller instrument uppenbarar sig: observera Orion – det finns alltid något nytt och intressant att upptäcka!” säger Stanke. Några år och många observationer senare fick Stanke och hans forskarlag resultaten publicerade i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

 

Orion är ett av de mest intressanta områdena på himlen eftersom det rymmer de närmaste jättelika molekylmolnen – enorma nebulosor av huvudsakligen vätgas, där nya stjärnor och planeter bildas. Dessa moln ligger på 1300 till 1600 ljusårs avstånd och inkluderar den mest aktiva födelseplatsen för stjärnor i solens närhet, såväl som Flamnebulosan på bilden. Denna emissionsnebulosa gömmer en grupp unga stjärnor vars energirika strålning får gasen runt omkring att lysa.

 

Med ett så intressant och lockande mål var det osannolikt att forskarna skulle bli besvikna. Utöver Flamnebulosan och dess omgivning kunde Stanke och hans kollegor njuta av ett flertal andra spektakulära objekt. Bland dessa finns reflektionsnebulosorna Messier 78 och NGC 2071 – interstellära moln av gas och stoft som reflekterar ljuset från närbelägna stjärnor. Astronomerna upptäckte också en helt ny nebulosa, ett litet objekt närmast perfekt cirkulärt till formen, som de gav smeknamnet Konebulosan.

 

Observationerna gjordes inom ramen för kartläggningsprojektet APEX Large CO Heterodyne Orion Legacy Survey (ALCOHOLS) som undersöker radiovågor utsända av kolmonoxidmolekylen (CO) i Orions molekylmoln. Med hjälp av denna molekyl kan stora områden av himlen undersökas med SuperCam och en kartläggning göras av de stora gasmoln där nya stjärnor bildas. Helt olikt den eld som bilden tycks avbilda är dessa moln egentligen mycket kalla, med temperaturer bara några tiotals grader över den absoluta nollpunkten.

 

Detta område på himlen har genomsökts vid många tidigare tillfällen i flera olika våglängdsområden för att avslöja unika egenskaper i Orions molekylmoln. Ett exempel är de infraröda observationer som utförts med ESO:s Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy (VISTA) vid Paranalobservatoiet i Chile, som bildar bakgrunden i bilden av Flamnebulosan och dess omgivning. Till skillnad från optiskt ljus passerar infrarött ljus genom de täta stoftmolnen  och ger astronomerna möjlighet att upptäcka stjärnor och andra objekt som annars hade varit gömda.

 

Låt fyrverkeriet i ESO:s nya bild av Flamnebulosan i Orion inleda det nya året!

Mer information

Observationerna i denna bildrelease presenteras i en artikel i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

 

Forskarlaget utgörs av Th. Stanke (European Southern Observatory, Garching bei München, Tyskland [ESO]), H. G. Arce (Department of Astronomy, Yale University, New Haven, CT, USA), J. Bally (CASA, University of Colorado, Boulder, CO, USA), P. Bergman (Department of Space, Earth and Environment, Chalmers University of Technology, Onsala Space Observatory, Onsala, Sverige), J. Carpenter (Joint ALMA Observatory, Santiago, Chile [ALMA]), C. J. Davis (National Science Foundation, Alexandria, VA, USA), W. Dent (ALMA), J. Di Francesco (NRC Herzberg Astronomy and Astrophysics, Victoria, BC, Kanada [HAA] and Department of Physics and Astronomy, University of Victoria, BC, Kanada [UVic]), J. Eislöffel (Thüringer Landessternwarte, Tautenburg, Tyskland), D. Froebrich (School of Physical Sciences, University of Kent, Canterbury, Storbritannien), A. Ginsburg (Department of Astronomy, University of Florida, Gainesville, FL, USA), M. Heyer (Department of Astronomy, University of Massachusetts, Amherst, MA, USA), D. Johnstone (HAA and UVic), D. Mardones (Departamento de Astronomía, Universidad de Chile, Santiago, Chile), M. J. McCaughrean (European Space Agency, ESTEC, Noordwijk, Nederländerna), S. T. Megeath (Department of Physics and Astronomy, University of Toledo, OH, USA), F. Nakamura (National Astronomical Observatory, Tokyo, Japan), M. D. Smith (Centre for Astrophysics and Planetary Science, School of Physical Sciences, University of Kent, Canterbury, Storbritannien), A. Stutz (Departmento de Astronomía, Facultad de Ciencias Físicas y Matemáticas, Universidad de Concepción, Chile), K. Tatematsu (Nobeyama Radio Observatory, National Astronomical Observatory of Japan, National Institutes of Natural Sciences, Nagano, Japan), C. Walker (Steward Observatory, University of Arizona, Tucson, AZ, US [SO]), J. P. Williams (Institute for Astronomy, University of Hawai‘i at Manoa, HI, USA), H. Zinnecker (Universidad Autonoma de Chile, Santiago, Chile), B. J. Swift (SO), C. Kulesa (SO), B. Peters (SO), B. Duffy (SO), J. Kloosterman (University of Southern Indiana, Evansville, IN, USA), U. A. Yıldız (Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology, Pasadena, CA, USA [JPL]), J. L. Pineda (JPL), C. De Breuck (ESO) och Th. Klein (European Southern Observatory, Santiago, Chile).

 

APEX är ett samarbete mellan Max Planckinstitutet för radioastronomi (MPIfR), Onsala rymdobservatorium (OSO) och ESO. Driften av APEX vid Chajnantor utförs av ESO.

 

SuperCam är ett projekt vid Steward Observatory Radio Astronomy Laboratory vid University of Arizona, USA.

 

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer. Där finns även två kartläggningsteleskop: VISTA som arbetar i infrarött ljus och VLT Survey Telescope som observerar i synligt ljus. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

• Forskningsartikel
• Foton på APEX
• För journalister: Prenumerera på pressmeddelanden under embargo på svenska
• För astronomer: Berätta om din forskning!

 

Kontakter

Thomas Stanke
European Southern Observatory
Garching bei München, Germany
E-post: tstanke049@gmail.com

Bárbara Ferreira
ESO Media Manager
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: press@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2201 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.