Pressmeddelanden

11 december 2009: Ett nytt teleskop, VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy, Kartläggningsteleskopet för astronomi i synligt och infrarött ljus), har precis börjat sitt arbete vid ESO:s Paranalobservatorium och nu släpps teleskopets första bilder. VISTA är ett kartläggningsteleskop som registrerar ljus med infraröda våglängder och är världens största teleskop som ägnar sig helt åt att kartlägga stjärnhimlen. Med sin stora spegel, ett brett synfält och mycket känsliga detektorer kommer teleskopet att visa den södra stjärnhimlen i ett helt nytt ljus. Spektakulära nya bilder på Flamnebulosan, Vintergatans centrum och galaxhopen i Ugnens stjärnbild visar att det redan fungerar utomordentligt.

7 december 2009: Ett länge känt mysterium kring stjärnor som liknar solen lever kvar trots en ny, omfattande studie gjord med ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope). Under den senare delen av sina liv uppvisar omkring en tredjedel av alla solliknande stjärnor ovanliga och hittills oförklarade årslånga variationer i ljusstyrka. Under de senaste decennierna har astronomer kommit på många möjliga teorier till vad dessa svängningar kan bero på. Men de nya, noggranna observationerna motbevisar samtliga teorier och tycks bara fördjupa mysteriet. Jakten på en riktig förklaring har börjat.

3 december 2009: I ännu en praktfull ESO-bild framträder den unga stjärnhopen Trumpler 14. Det nya porträttets utsökta detaljrikedom ger en vacker inblick i livet hos ett stort stjärnsläkte. Bakom bilden ligger det avancerade instrumentet MAD, monterat på ESO:s jätteteleskop VLT. Aldrig förr har ett så stort område på natthimlen avbildats med så kallad adaptivoptikteknik [1], som astronomer använder för att ta bort atmosfärens utsmetande effekt på sina bilder.

30 november 2009: Vilka kommer först, de glupska supermassiva svarta hålen, eller de jättelika galaxerna i vars kärnor de håller till? Ett helt nytt scenario kan vara lösningen på gåtan. Med hjälp av unika observationer av ett bostadslöst svart hål har astronomer upptäckt att svarta hål skulle kunna "bygga" sina egna värdgalaxer. Detta skulle kunna vara den länge efterlysta felande länken som förklarar varför de supertunga svarta hålen har större massa i galaxer som innehåller fler stjärnor.

25 november 2009: Med nya, skarpa bilder tagna genom Vintergatans tjocka stoftmoln har astronomer upptäckt en mycket ovanlig blandning av stjärnor i stjärnhopen Terzan 5. Hopen ligger i vår galax så kallade bulb, svärmen av stjärnor som omger galaxens mitt. Terzan 5:s underliga uppsättning stjärnor är unik i bulben och pekar ut hopen som en av dess - och galaxens - byggstenar. Enligt forskarna kan den vara resten efter en dvärggalax som smälte samman med Vintergatan tidigt i dess liv.

20 november 2009: Ett nytt sätt att behandla bilder tagna i infrarött ljus med ESO:s 3,58-meters New Technology Telescope (NTT) har avslöjat en gigantisk kannibalgalax - och dess senaste måltid. Med den nya metoden har astronomer kunnat se igenom de mörka stoftstråken i galaxen Centaurus A och observera "maten", en liten spiralgalax, för närvarande förvriden och skev, i aldrig tidigare skådad detalj. Denna otroliga bild visar även tusentals stjärnhopar, utströdda som glimmande juveler, som virvlar runt inne i Centaurus A.

17 november 2009: Astronomer har utnyttjat ESO:s jätteteleskop VLT och dess förmåga att fånga bilder som är lika skarpa som om de var tagna från rymden för att göra en unik timelapse-film av en stjärnexplosion. På filmen framträder ett märkligt skal av gas som slungades ut av en "vampyrstjärna" i ett utbrott november 2000 som följde efter att den slukat delar av dess grannstjärnas materia. Med hjälp av bilderna har astronomerna kunnat mäta avståndet till stjärnan och därmed även den egentliga ljusstyrkan hos både stjärnan och utbrottet. Dubbelstjärnan tycks vara toppkandidat till något som astronomer länge efterlyst: föregångarstadiet till de stjärnexplosioner kända som Typ Ia supernovor, som är kritiska för studier av den mörka energin.

11 november 2009: En banbrytande kartläggning av 500 stjärnor, varav 70 har egna planeter, har lyckats koppla samman solens seglivade 'litium-gåta' med förekomsten av planetsystem. Med hjälp av ESO:s framgångsrika spektrograf HARPS har ett team astronomer upptäckt att stjärnor som liknar solen har gjort sig av med sitt litium mycket mer effektivt än "planetfria" stjärnor. Det nya resultatet kastar inte bara ljus på solens brist på litium. Det ger också astronomer ett mycket effektivt sätt att hitta stjärnor som har planetsystem.

3 november 2009: Astronomer har lyckats spåra ett gigantiskt, tidigare okänt sammanhängande sjok av galaxer som ligger nästan sju miljarder ljusår bort. Upptäckten, som möjliggjordes genom att kombinera två av världens kraftfullaste teleskop, är den första observationen av en sådan tydlig galaxstruktur i det avlägsna universum. Den ger nya insikter i vårt kosmos storskaliga, nätliknande struktur och hur den uppstod.

29 oktober 2009: Bilder från tre exceptionella teleskop, ESO:s Very Large Telescope, MPG/ESO 2,2-meters teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble har kombinerats för att visa upp den fantastiska stjärnhopen Juvelskrinet i ett helt nytt ljus.

19 oktober 2009: Idag vid en internationell konferens anordnad av ESO och Universitetet i Porto, Portugal, rapporterar forskare om den häpnadsväckande upptäckten av 32 nya planeter som kretsar kring andra stjärnor. Bakom planetskörden ligger forskarteamet som byggt spektrografen HARPS (High Accuracy Radial Velocity Planet Searcher) vid ESO:s 3,6-meter teleskop, och resultaten bekräftar HARPS som världens främsta jägare av exoplaneter. Resultatet ökar det totala antalet kända planeter med låg massa med så mycket som 30 procent. Under de senaste fem åren har HARPS hittat fler än 75 av de cirka 400 exoplaneter som nu är kända.

14 oktober 2009: Idag visar ESO upp en fantastisk ny bild av en av våra närmaste galaktiska grannar, Barnards galax, även kallad NGC 6822. Galaxen innehåller både områden där nya stjärnor bildas och märkliga nebulosor, som till exempel bubblan som syns tydligt i ovan till vänster i denna imponerande stjärnlandskap. Astronomer klassificerar NGC 6822 som en oregelbunden dvärggalax på grund av dess udda form och en med galaktiska mått mätt relativt blygsam storlek. Sådana galaxer må vara missanpassade men hjälper ändå forskare att förstå hur galaxer växelverkar, utvecklas och ibland kannibaliserar på varandra för att lämna kvar lysande, stjärnspäckade rester.

5 oktober 2009: Idag börjar projektet GalileoMobile, en två månaders resa som ska sprida astronomins fantasieggande värld till unga människor i Chile, Bolivia och Peru. Med stöd från ESO och dess samarbetspartners kommer en grupp astronomer och lärare att resa genom ett område i bergskedjan Anderna ombord på bussen GalileoMobilen. De kommer att erbjuda astronomiska aktiviteter såsom workshops för skolstudenter och stjärnfester för allmänheten. Med på resan följer ett filmteam med uppdrag att producera en flerspråkig dokumentär som ska fånga upptäckarglädjen när man kombinerar naturvetenskap och kultur på resa.

28 september 2009: ESO-projektet GigaGalaxy Zooms tredje och sista bild har precis släppts. Nu blir det en djupdykning in i 370 megapixlar av interstellär skönhet då Lagunnebulosan står i fokus. Den nya bilden återfinns tillsammans med två tidigare bilder, på hela natthimlen och Vintergatans centrum, på GigaGalaxy Zooms hemsida www.gigagalaxyzoom.org.

23 september 2009: Det nya astronomiska observatoriet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har tagit ett steg framåt - och uppåt. En av dess toppmoderna antenner har för första gången burits upp till Chajnantor-platån, 5000 meter över havet i de chilenska Anderna. Antennen, som väger cirka 100 ton och har en diameter på 12 meter, bars upp ombord en specialbyggd jättelastbil.

21 september 2009: Nu släpps den andra av de tre bilderna i ESO:s projekt GigaGalaxy Zoom. Den är en ny, häftig, 340-megapixel stor vy mot Vintergatans mitt, sedd från ESO:s Paranal-observatorium med ett amatörteleskop.

16 september 2009: Numera känner man till 370 planeter i andra solsystem. Den minsta bland dessa exoplaneter är CoRoT-7 b, som upptäcktes 2007. Nu har europeiska forskare lyckats mäta hur mycket den väger: bara fem gånger jordens massa. Den nya mätningen gör denna 'superjord' till den första bekräftade steniga planeten utanför vårt solsystem.

14 september 2009: Europeiska sydobservatoriets projekt GigaGalaxy Zoom har nu premiär och finns tillgänglig för alla på nätet. Det bjuder på en magnifik 800-megapixels-panoramabild på hela natthimlen sedd från ESO:s bergtoppsobservatorier i Chile.

2 september 2009: Europeiska sydobservatoriet, ESO, har släppt en dramatisk ny bild på en närliggande galax som astronomer tror liknar vår egen, Vintergatan.

26 augusti 2009: ESO har släppt en ny bild av Trifidnebulosan som visar varför den är en favorit bland både proffs- och amatörastronomer. Denna jättelika stjärnfabrik, som har fått sitt namn av de mörka stoftband som delar dess glödande hjärta i tre delar, utgör en sällsynt kombination av tre olika nebulosatyper. I Trifiden avslöjas nytända stjärnors starka sken och skvallrar om ännu ofödda generationer av stjärnor.