Pressmeddelanden

1 december 2010: För första gången har atmosfären runt en superjord analyserats av en internationell forskargrupp av astronomer som använde ESO:s jätteteleskop VLT. Planeten, som betecknas GJ 1214b, observerades då den passerade framför sin värdstjärna. En del av ljuset från stjärnan passerade genom planetens atmosfär och forskarna kunde därigenom fastslå att atmosfären antingen mest består av vattenånga alternativt av tjocka moln eller dis. Resultaten från studien publiceras i tidskriften Nature den 2 december 2010.

24 november 2010: Ett internationellt forskarlag har upptäckt den första dubbelstjärnan där en cepheidvariabel och en annan stjärna passerar framför varandra. Därmed har de lyckats komma tillrätta med ett mysterium som rör pulserande stjärnor och som varit utan lösning i decennier. Den högst ovanliga upplinjeringen av de två stjärnornas banor har gjort det möjligt att mäta cepheidens massa med en noggrannhet utan motstycke. Fram till nu så har astronomer haft två oförenliga teorier som anger olika massor för cepheidvariabler. Den nya upptäckten visar att förutsägelsen som härstammar från teorin om stjärnpulsationer är på pricken korrekt, medan förutsägelsen från stjärnutvecklingsteorin inte stämmer med de nya observationerna.

18 november 2010: Ett europeiskt forskarlag av astronomer har upptäckt en exoplanet som kretsar kring en stjärna som lämnat en annan galax för Vintergatan. Upptäckten gjordes med 2,2-meters MPG/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Den Jupiter-liknande planeten är synnerligen ovanlig. Den är i omloppsbana runt en stjärna som börjar närma sig slutet av sitt liv, och planeten kan dessutom vara på väg att bli uppslukad av stjärnan. Planetsystemet ger spännande ledtrådar om vårt eget solsystems avlägsna framtid.

10 november 2010: Astronomer vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) har skapat en spektakulär ny bild av den berömda Atomer för fred-galaxen, som även kallas NGC 7252. Denna galaktiska hopslagning efter en kollision mellan två galaxer ger ett utmärkt tillfälle för astronomerna att studera hur sammansmältande galaxer påverkar universums utveckling.

4 november 2010: En nyinvigd datakabel som sträcker sig hela 100 kilometer genom Chiles karga Atacamaöken ger nya möjligheter för ESO:s Paranalobservatorium och Cerro Armazones-observatoriet. Nu när dessa anläggningar kopplas ihop med Latinamerikas dataryggrad för forskning fylls det sista glappet i en höghastighetslänk mellan observatorierna och Europa.

27 oktober 2010: Sex spektakulära spiralgalaxer framträder i ett nytt, klart ljus i nya bilder från ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) vid Paranalobservatoriet i Chile. Bilderna, som har tagits i infrarött ljus med den kraftfulla kameran HAWK-I, kommer att hjälpa astronomer till att förstå mer om hur de gåtfulla spiralmönstrena i dessa galaxer bildas och utvecklas.

20 oktober 2010: Ett europeiskt forskarlag har med ESOs Very Large Telescope mätt avståndet till den mest avlägsna galaxen som hittills upptäckts. Genom att noggrannt analysera det svaga skenet av infrarött ljus från galaxen har de upptäckt de ser galaxen som den var när universum bara var 600 miljoner år gammalt (vid en rödförskjutning på 8,6). Det här är första gången som astronomer har lyckats bekräfta att de ser en galax vars ljus håller på att skingra den dimma av vätgas som fyllde kosmos när universum ännu var mycket ungt. Resultaten publiceras i tidskriften Nature den 21 oktober.

13 oktober 2010: Med hjälp av nya observationer gjorda med ESO:s VLT har astronomer lyckats bevisa att unga galaxer kan växa genom att suga in omgivande gas och använda den som bränsle för att skapa mängder av nya stjärnor. Detta kan ge svar på en av de hetaste frågorna inom den moderna astrofysiken: varför den typiska galaxen gick dramatiskt upp i vikt under de första miljarder åren efter big bang. Forskningsresultaten presenteras i veckans nummer av tidskriften Nature.

6 oktober 2010: En ny bild tagen med ESO:s VISTA-teleskop avslöjar ett märkvärdigt kosmiskt landskap av gasstrimmor, mörka moln och unga stjärnor i stjärnbilden Enhörningen. I området, som kallas Monoceros R2, bildas nya stjärnor inuti ett enormt mörkt moln. Regionen är nästan osynlig i synligt ljus på grund av mängden interstellärt stoft, men gör här ett effektfullt intryck i infrarött ljus.

22 september 2010: En ny bild tagen med den kraftfulla kameran HAWK–I på ESO:s jätteteleskop VLT i Chile visar den vackra stavspiralgalaxen NGC 1365 som den ser ut i infrarött ljus. NGC 1365 ingår i en galaxhop i stjärnbilden Ugnen och är belägen ungefär 60 miljoner ljusår från jorden.

8 september 2010: ESO har publicerat en ny spektakulär bild av spiralgalaxen NGC 300. Den liknar Vintergatan, men tillhör en galaxgrupp ungefär sex miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Bildhuggaren. Bilden, som avslöjar hur galaxen är uppbyggd i enastående detalj, är ett resultat av 50 timmars exponering med vidvinkelkameran WFI vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. På himlen täcker NGC 300 ett område stort som två tredjedelar av en fullmåne.

1 september 2010: Galaxen NGC 4666 intar huvudpositionen i mitten av den här nya bilden, tagen i synligt ljus med vidvinkelkameran WFI på MPG/ESO–2.2–meter-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile. NGC 4666 är en spännande galax med mycket livlig stjärnbildning och en ovanlig “supervind” som består av gas som strömmar ut från galaxen. Den har tidigare observerats i röntgenstrålning av ESA:s rymdteleskop XMM-Newton. Den aktuella bilden togs för att detaljstudera andra källor som upptäckts i röntgenobservationerna.

24 augusti 2010: Genom att använda ESO:s världsledande HARPS-instrument har astronomer upptäckt ett planetsystem som innehåller minst fem planeter i omloppsbana runt den solliknande stjärnan HD 10180. Forskarna har även suggestiva bevis för att ytterligare två planeter kan finnas i systemet, den ena av dem skulle om den bekräftas vara den lättaste planet man någonsin upptäckt. Detta skulle betyda att systemet liknar vårt solsystem i förhållande till antalet planeter (sju stycken, i jämförelse med solsystemets åtta). Dessutom har forskarlaget funnit bevis för att avstånden mellan planeterna och deras stjärna följer ett regelbundet mönster, vilket också är fallet i vårt solsystem.

18 augusti 2010: Med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har europeiska astronomer för första gången bevisat att en magnetar – en ovanlig sorts neutronstjärna – bildades ur en stjärna med massa minst 40 gånger större än solen. Resultatet innebär en ordentlig utmaning för dagens teorier om hur stjärnor utvecklas. En så pass tung stjärna väntades skapa ett svart hål i slutet av sitt liv, inte en magnetar. Nu väcks en fundamental fråga: exakt hur tung behöver en stjärna vara för att kunna sedan bli ett svart hål?

11 augusti 2010: Som en del av ett nytt kartläggningsprojekt har astronomer tagit en spektakulär bild av Tarantelnebulosan i det Stora magellanska molnet. I kartläggningen, som görs med ESO:s teleskop VISTA bevakar astronomer himlen kring våra granngalaxer de Magellanska molnen. Den nya panoramabilden i infrarött ljus fångar både nebulosans detaljer och den stjärnrika himlen omkring den. Bilden togs i inledningen av en mycket ambitiös kartläggning av våra granngalaxer de Magellanska molnen och deras omgivning.

4 augusti 2010: Astronomer har använt ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) för att för första gången ge en tredimensionell bild över den inre delen av materialet som slängts ut i rymden av en stjärna som nyligen exploderat, en supernova. Smällen var enligt de nya resultaten inte bara kraftfull: den var också mer koncentrerad åt ett håll, vilket tyder starkt på att supernovan måste ha varit mycket osymmetrisk. Det i sin tur stödjer de senaste datormodellerna av supernovaexplosioner.

28 juli 2010: En spektakulär ny bild från ESO:s vidvinkelkamera WFI vid La Silla-observatoriet i Chile visar den lysande och ovanliga stjärnan WR 22 och dess färggranna omgivning. WR 22 är en mycket het och starkt lysande stjärna som kastar sin atmosfär ut i rymden i en takt som överstiger solens med många miljoner gånger. Stjärnan ligger i den dramatiska Carina-nebulosan, ur vilken den en gång bildades.

21 juli 2010: Med en kombination av instrument vid ESO:s jätteteleskop VLT har astronomer upptäckt de tyngsta stjärnor som hittills hittats. En av dem vägde vid sin födsel mer än 300 gånger solens massa, vilket är mer än dubbelt så mycket som den hittills högsta kända stjärnmassan. Hur tunga kan stjärnor egentligen bli? Att sådana här bjässar kan finnas, miljoner gånger ljusstarkare än solen och med kraftiga vindar som gör att de går ner i vikt, kan ge ett svar på frågan.

14 juli 2010: Astronomer har lyckats ta den första bilden på en stoftskiva som omger en tung bebis till stjärna. Bilden är ett direkt bevis för att tyngre stjärnor bildas på samma sätt som deras lättviktigare syskon. Upptäckten, som har kunnat göras tack vare flera av ett samarbete mellan flera av ESO:s teleskop, beskrivs i en artikel i veckans nummer av tidskriften Nature.

7 juli 2010: Genom att kombinera observationer från ESO:s jätteteleskop VLT och NASA:s röntgenteleskop Chandra har astronomer upptäckt de kraftfullaste jetstrålarna som någonsin setts från ett mindre svart hål. Hålet, som är en så kallad mikrokvasar, blåser ut en jättelik, 1000 ljusår bred bubbla av het gas. Bubblan är dubbelt så stor som i andra liknande objekt, och mikrokvasaren är tiotals gånger mer kraftfull. Upptäckten rapporteras i veckans nummer av tidskriften Nature.