Pressmeddelanden

21 mars 2012: ESO:s teleskop VISTA har använts för att skapa den samtidigt största och bästa bilden någonsin av himlen i infrarött ljus. Tagen som en del av himmelskartläggningen UltraVISTA, visar bilden en oansenlig del av himlen som ändå bjuder på mer än 200 000 galaxer. Den nya bilden ingår i en stor samling av data från flera kartläggningsprojekt som genomförts med VISTA och som ESO nu gör tillgänglig för astronomer världen över. UltraVISTA är en skattkammare som redan nu används för många forskningsprojekt, bland annat just för att studera avlägsna galaxer i det unga universum.

14 mars 2012: Nya observationer gjorda med ESO:s jätteteleskop VLT ökar våra kunskaper om hur unga galaxer växer. Astronomer som gjort den största galaxkartläggningen i sitt slag har upptäckt att galaxer ändrar sina matvanor under “tonåren”, perioden mellan 3 och 5 miljarder år efter big bang. I början av denna fas föredrog galaxerna att småäta på jämna gasflöden. Senare växte galaxerna till sig genom att kannibalisera på mindre galaxer.

7 mars 2012: ESO: kartläggningsteleskop VST, som ligger vid Paranalobservatoriet i Chile, har avbildat en fascinerande samling av växelverkande galaxer i stjärnbilden Herkules. För det nya kraftfulla teleskopet VST och dess kamera OmegaCAM tog det mindre än tre timmar att ta denna otroligt skarpa bild. Bilden visar upp VST:s förmåga att utforska vårt kosmiska närområde.

29 februari 2012: Genom att observera månen med ESO:s teleskop VLT har astronomer funnit bevis för att det finns liv i universum - på vår egen jord. Att finna liv på vår egen planet kan verka enkelt, men det internationella teamet har använt en metod som i framtiden kan användas för att upptäcka liv på andra platser i universum. Resultaten presenteras i en forskningsartikel i tidskriften Nature den 1 mars 2012.

15 februari 2012: I en ny bild från APEX-teleskopet i Chile framträder ett slingrande stråk av kosmiskt stoft och gas som är över tio ljusår långt. I dess inre gömmer sig nyfödda stjärnor och i kompakta gasmoln håller ännu fler stjärnor på att bildas. Detta är ett av de ställen där nya stjärnor bildas som ligger närmast oss i rymden. Stoftkornen är så kalla att man måste observera vid våglängder av ungefär en millimeter, som man gjort här med med kameran LABOCA på APEX, för att detektera den svaga strålningen.

8 februari 2012: ESO:s jätteteleskop VLT, Very Large Telescope, bjuder på den mest detaljerade bilden hittills av Carinanebulosan, ett område i Vintergatan där nya stjärnor bildas. Ur ett spektakulärt kosmiskt landskap skapat av gas, stoft och unga stjärnor träder tidigare okända stjärnor och stjärnhopar fram. Bilden är en av de mest dramatiska som någonsin tagits med VLT.

1 februari 2012: Den här nya bilden på stjärnbarnkammaren NGC 3324 är tagen med kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Silla-observatorium. Gasmolnets vackra färger uppstår då det träffas av strålning som sänts ut från unga och heta stjärnor i NGC 3324. Strålningen har också snidat ut en hålighet i den omgivande gasen och stoftet.

25 januari 2012: Astronomer har hittat det hittills starkaste beviset för hur dagens tyngsta galaxer kom till. Observationer med teleskopet APEX i Chile tyder på att galaxerna härstammar från häftiga utbrott av stjärnbildning som setts i det unga universum. När universum var ungt blomstrade galaxerna och bildade otaliga stjärnor. Sedan avtog stjärnbildningstakten och galaxerna blev till de massiva, passiva samlingarna av åldrade stjärnor som nu befolkar vår närhet i universum. Forskarna misstänker att det var de första supertunga svarta hålen som till slut hejdade galaxernas ivriga stjärnbildning.

19 januari 2012: ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile har tagit en imponerande ny bild av Helixnebulosan. Bilden, tagen i infrarött ljus, visar upp stråk av kall gas som man inte ser i bilder tagna i synligt ljus. Bakom nebulosan skymtar en rik bakgrund av stjärnor och galaxer.

11 januari 2012: Ett internationellt forskarlag, i vilket tre astronomer från Europeiska sydobservatoriet (ESO) ingår, har använt tekniken mikrolinsning för att mäta hur vanligt det är med planeter i Vintergatan. Efter sex års arbete och miljontals observerade stjärnor slår teamet fast att planeter runt stjärnor är regeln snarare än undantaget. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 12 januari 2012.

10 januari 2012: En mycket het, tung och ung hop av galaxer är den största som någonsin upptäckts i det avlägsna universum. Nu har galaxhopen detaljstuderats av ett internationellt forskarlag med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT i Chiles Atacamaöken samt med NASA:s rymdteleskop Chandra och Atacama Cosmology Telescope. Forskningsresultaten presenteras den 10 januari 2012 vid det Amerikanska astronomiska sällskapets 219:e årliga möte i Austin, Texas.

5 januari 2012: År 2012 är det femtio år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) bildades. ESO är världens främsta mellanstatliga samarbetsorganisation för astronomi. Firandet under året som kommer ge möjligheter att titta tillbaka på ESO:s historia, att prisa dess vetenskapliga och teknologiska bedrifter, och att blicka framåt mot kommande ambitiösa projekt. ESO planerar en rad spännande evenemang under året.

4 januari 2012: En ny bild av Omeganebulosan, tagen med ESO:s jätteteleskop VLT, är en av de skarpaste som någonsin tagits av detta objekt från marken. I bilden kan man se de stoftfyllda, rosafärgade centrala delarna av denna välbekanta stjärnbarnkammare. Med utomordentlig detaljrikedom avslöjar bilden ett kosmiskt landskap som är uppbyggt av gasmoln, stoft och nyfödda stjärnor.

24 december 2011: Den nyligen upptäckta kometen Lovejoy framträder i nya häpnadsväckande fotografier och en timelapse-film tagna vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Den södra stjärnhimlen hedrades av ett besök av kometen efter att den oväntat överlevde ett nära möte med solen.

15 december 2011: Kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) har fångat skönheten hos den närliggande spiralgalaxen NGC 253. Det nya porträttet är troligen den mest detaljerade vidvinkelbild på galaxen och dess omgivning som någonsin tagits. Det bevisar att VST, det nyaste teleskopet vid ESO:s Paranalobservatorium, ger vidsträckta bilder av himlen samtidigt som det bjuder på imponerande bildskärpa.

14 december 2011: Astronomer har upptäckt ett moln av gas med en massa på flera gånger jordens som accelererar mot det svarta hålet i Vintergatans centrum. Upptäckten gjordes med ESO:s jätteteleskop VLT. Det är första gången någonsin som ett sådant dödsdömt moln har observerats när det närmar sig ett supertungt svart hål. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 5 januari 2012.

9 december 2011: Europeiska sydobservatoriets styrande Råd har godkänt ESO:s budget för 2012. Inkluderad i budgeten är arbete med förberedelserna på vägen till platsen för E-ELT vid Cerro Armazones och start för konstruktionen av några av teleskopets mest utmanande optiska delar. Ett flertal av ESO:s medlemsstater har nu förbundit sig att bidra med sin del av den nödvändiga ytterligare finansieringen. Det slutliga godkännandet av hela E-ELT-projektet förväntas komma i mitten av år 2012.

8 december 2011: Belgiens kronprins besökte ESO:s Paranalobservatorium tillsammans med en affärsdelegation som utforskar framtida möjligheter för europeisk industri i samband med ESO:s jätteteleskopprojekt E-ELT (European Extremely Large Telescope).

7 december 2011: Astronomer har tagit de bästa bilderna någonsin av en stjärna som blivit av med större delen av sitt material till en vampyrliknande följeslagare. Genom att kombinera ljus infångat av fyra teleskop vid ESO:s Paranalobservatorium skapade de ett 130 meter stort virtuellt teleskop med 50 gånger skarpare syn än NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Överraskande nog visar de nya resultaten att överföringen av massa från den ena stjärnan till den andra i dubbelstjärnesystemet går lugnare till än vad man tidigare trott.

5 december 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har fått syn på den snabbast roterande stjärnan som hittills upptäckts. Denna tunga, unga stjärna ligger i vår granngalax Stora magellanska molnet, omkring 160 000 ljusår från jorden. Astronomer tror att den kan ha haft ett våldsamt förflutet. Den kan ha kastats ut ur ett dubbelstjärnesystem av sin exploderande följeslagare.