Pressmeddelande

VISTA blickar genom det Lilla magellanska molnets dammslöjor

3 maj 2017

Det Lilla magellanska molnet är en av den södra stjärnhimlens höjdpunkter och är även synligt med blotta ögat. Men moln av interstellärt stoft och damm står i vägen för teleskop som endast är känsliga för synligt ljus. Nu har VISTA:s känslighet för infrarött ljus som aldrig förr synliggjort denna vår granngalaxs otaliga stjärnor. Resultatet är den största infrarödbilden hittills av det Lilla magellanska molnet som är fylld till bredden av miljontals stjärnor.

Lilla magellanska molnet (på engelska Small Magellanic Cloud; SMC) är en dvärggalax och den mindre tvillingen till det Stora magellanska molnet (på engelska Large Magellanic Cloud; LMC). De båda är våra närmaste galaxgrannar – SMC befinner sig cirka 200 000 ljusår bort, bara en tolftedel av avståndet till den välkända Andromedagalaxen. Galaxparet har varsin säregen form som är ett resultat av interaktionen med varandra och med Vintergatan.

Deras relativa närhet till jorden gör de magellanska molnen till utmärkta studieobjekt för forskare som vill förstå hur stjärnor bildas och utvecklas. Fördelning av stjärnbildningen och dess historia i dvärggalaxerna är kända för att vara komplexa. Ändå är det stoft och damm mellan stjärnorna ett av de största hindren för att få tydliga observationer av stjärnbildningen i galaxerna. Enorma moln av pyttesmå stoftkorn sprider och absorberar en del av ljuset som stjärnorna skickar ut – framförallt synligt ljus – vilket begränsar vad vi kan se med teleskopen här på jorden. Detta fenomen kallas stoftextinktion.

SMC är full av stoft och det synliga ljuset som dess stjärnor skickar ut påverkas mycket av denna extinktion. Som tur är så påverkas inte all elektromagnetisk strålning lika mycket av stoftet. Infraröd strålning passerar genom interstellärt stoft mycket lättare än synligt ljus och genom att titta på det infraröda ljuset från en galax kan vi lära oss om nya stjärnor som bildas inuti molnets stoft och gas.

Teleskopet VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope) konstruerades för att observera infraröd strålning. Projektet VISTA Survey of the Magellanic Clouds (VMC) fokuserar på att kartlägga stjärnbildningshistoria i de magellanska molnen samt deras tredimensionella struktur. Miljoner av stjärnor har observerats i infrarött ljus tack vare VMC, vilket gett en oöverträffad inblick i dvärggalaxerna utan påverkan från stoftextinktionen.

Denna gigantiska bild är fylld med stjärnor som tillhör det Lilla magellanska molnet. Här syns också tusentals bakgrundsgalaxer och flera ljusa stjärnhopar, inklusive 47 Tucanae, till höger i bilden, som ligger mycket närmare till jorden än den lilla galaxen. Den zoombara bilden ger dig ett alldeles nytt sätt att uppleva det Lilla magellanska molnet.

Mängden av ny information i denna 1,6 gigapixelbild (43 223 x 38 236 pixlar) har analyserats av ett internationellt forskarlag som leds av Stefano Rubele vid Padovas universitet. De har använt toppmoderna stjärnmodeller för att få fram några överraskande slutsatser.

VMC-kartläggningen har visat att de flesta av stjärnorna i galaxen bildades mer nyligen än i dess större granngalaxer. Detta tidiga resultat från projektet är bara ett smakprov på de nya upptäckterna som vi kan vänta oss när kartläggningen fortsätter att fylla i de tomma fläckarna i våra kartor över de magellanska molnen.

 

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i en artikel med titeln "The VMC survey – XIV. First results on the look-back time star formation rate tomography of the Small Magellanic Cloud" som publicerades i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

 

Länkar

• Zoombar version av bilden

• Forskningsartikeln

• Bilder på VISTA

 

Kontakter

Maria-Rosa Cioni
Leibniz-Institut für Astrophysik Potsdam (AIP)
Potsdam, Germany
Tel: +49 331 7499 651
E-post: mcioni@aip.de

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1714 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.