Veckans bild 2023

13 mars 2023: Denna veckas bild visar solens bana över himlen sett från ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Bilden togs med en hålkamera (camera obscura) med en exponeringstid av 8 månader, från 17 april till 11 december 2018. Den höga strukturen i förgrunden är en “seeingmonitor” som mäter atmosfärens stabilitet genom att observera stjärnornas blinkande. I bakgrunden ses ett flertal kupoler: den högra tillhör VLT Survey Telescope och de övriga Very Large Telescope (VLT). De ljusa färgade linjerna i bakgrunden skapas av solen när den rör sig över himlen under dagen, som då lämnar ett spår på en bit fotografiskt papper placerat inne i pinhålskameran. Kameran var riktad mot väster och bilden visar därför ett par hundra solnedgångar. Allt eftersom jorden rör sig runt solen går solen ner vid en annan punkt på horisonten. Den kortaste bågen på bildens högra sida skapades vid vintersolståndet (21 juni på södra halvklotet), när solen stod lägst på ...

6 mars 2023: Med denna veckas bild tar vi ett djupt dopp i oceanen av stjärnor kring nebulosan IC4701. Denna nebulosa ligger i Skyttens stjärnbild och är dubbelt så stor som fullmånen på himlen. Det energirika ljuset från nyligen bildade stjärnor joniserar vätgasen i nebulosan så att den avger ett intensivt rött ljus. De mörka molnen i bilden innehåller stora mängder interstellärt stoft och är alltför täta för bakgrundsstjärnorna att lysa igenom. IC4701 är en del av ett omfattande komplex av gas och stoft där stjärnbildning sker. De flesta stjärnor som föds är svalare, rödare och mindre massiva än solen. Hetare, mer massiva stjärnor är mycket ovanligare, och bränner snabbt sitt bränsle och dör. Därmed är de ljusstarka blå stjärnorna ett tecken på att stjärnbildning har skett nyligen.

27 februari 2023: I denna veckas bild ser vi Venus lysa klart över ESO:s La Sillaobservatorium i Chile. Bilden togs mot öster precis innan gryningen och visar även det diffusa zodiakalljuset – solljus som sprids i stoftpartiklar i vårt eget solsystem. De tre kupolerna till vänster i bild hyser BlackGEM-teleskopen som har byggts av Radbouduniversitetet, Netherlands Research School for Astronomy (NOVA) och KU Leuven. BlackGEM kommer att observera efterglöden från några av de mest dramatiska händelserna i universum, som kollisioner mellan svarta hål och neutronstjärnor. De vågor i tid och rum som dessa händelser ger upphov till kan detekteras med LIGO- och Virgoobservatorierna. Tack vare sitt stora synfält kan BlackGEM-teleskopen lokalisera källan i synligt ljus från dessa händelser och därmed identifiera var explosionen ägde rum. Därefter kan astronomerna studera i större detaljrikedom vad som händer när svarta hål och neutronstjärnor kolliderar. Länk Bildversion med text

20 februari 2023: Nej du ser inte dubbelt – denna veckas bild visar två vyer av en jupiterlik planet i omloppsbana kring stjärnan AF Leporis. Planeten har avbildats av två oberoende forskarlag med SPHERE-instrumentet på ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile. Men varför var de intresserade av just denna stjärna? De två grupperna, ledda av Dino Mesa (INAF, Italien) och Robert De Rosa (ESO, Chile), undersökte stjärnor i stjärnkataloger skapade med data från europeiska rymdorganets (ESA) Hipparcos- och Gaiasatelliter. Dessa två rymdteleskop har kartlagt positionerna och rörelserna för stjärnor i vår egen galax med hjälp av astrometri. Planeter påverkar sina moderstjärnor gravitationellt vilket ger sig tillkänna i deras rörelse på himlen. Forskarlagen fann att stjärnan AF Lepori hade en störd bana, en indikation på att den kunde omkretsas av en massiv planet. När forskarna tog en närmare titt med VLT visade det sig att de kunde avbilda planeten direkt. SPHERE-instrumentet, som korrigerar ...

13 februari 2023: Atacamaöknen i Chile är ett av jordens torraste områden och har ett extremt stabilt väder, vilket gör området till ett av de bästa för att studera universum. Därför är det inte så underligt att ESO har valt denna plats för sina flaggskeppsprojekt för att utveckla europeisk markbaserad astronomi. På 2 635 meters höjd i Atacamaöknen finns ESO:s Paranalobservatorium som kan skymtas på den avlägsna bergskammen i denna bild. Där finns flera teleskop i världsklass, som Very Large Telescope (VLT) och Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy (VISTA). Det senare står på sin egen bergstopp till höger om VLT. Men öknen är utmärkt för andra rymdändamål också, som Marsutforskning! Den röda och steniga omgivningen kring Paranal bär många likheter med planeten Mars. Därför används den även av det europeiska rymdorganet ESA för tekniktestning av robotbilar.

6 februari 2023: Kanske drar denna bild av NGC 4303, en spiralgalax på 55 miljoner ljusårs avstånd i Jungfruns stjärnbild, dig närmare och närmare, nästan som om du vore i trans. Bilden kombinerar data från optiska och radiovåglängder och bidrar till astronomernas kunskap om stjärnbildningsprocesserna i galaxer. Den hypnotiserande guldgula glöden som suger dig in mot galaxens centrum skapas av kalla moln av molekylär vätgas, det råmaterial som stjärnorna bildas ur. Observationerna gjordes med Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), som samägs av ESO, i de chilenska Anderna. De blåa områdena i bakgrunden avbildades med Multi-Unit Spectroscopic Explorer (MUSE), ett instrument på ESO:s Very Large Telescope (VLT), också i Chile, och visar redan bildade stjärnor. Genom att jämföra fördelningen av gas och stjärnor kan astronomer studera vilka processer som sätter igång, förstärker eller dämpar stjärnbildningen. Bilden togs inom ramen för PHANGS-projektet (Physics at High Angular resolution in Nearby GalaxieS) som använder ett flertal teleskop ...

30 januari 2023: Denna veckas bild visar den vackra himlen över Chajnantorplatån i den chilenska Atacamaöknen. De sällsynta molnen i denna annars torra och molnfria region skapar ett vackert skådespel i rött och blått. Här ses också en solpelare – ett optiskt fenomen som orsakas av iskristaller i atmosfären – som utgår från solen precis bakom ett av radioteleskopen i ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array), som samägs av ESO. ALMA är ett av de mest kraftfulla teleskopen i världen för radioastronomi. Med dess 66 antenner – varav en ses i bilden ovan – har många fantastiska upptäckter gjorts, till exempel genom att bidra till den första bilden av ett svart hål.

23 januari 2023: Denna veckas bild visar en tre timmar lång fotografisk sekvens av en månförmörkelse över ESO:s Very Large Telescope (VLT) på Paranal, Chile. Denna förmörkelse, som ägde rum den 20–21 januari 2019, var synlig från Sydamerika. När månen rör sig in i jordens skugga blir den mörkare och får en röd nyans. Denna rodnad beror på att solljus sprids av jordens atmosfär innan det når månen och kan ses mitt i månens spår på himlen. Detta spår, liksom stjärnornas i bakgrunden, orsakas av jordens rotation och är vanliga på långtidsexponeringar av natthimlen. Stjärnorna ovanför ESO:s teleskop kan ses tydligt på grund av den höga höjden vid berget Paranal och bristen på ljusföroreningar från mänskliga aktiviteter. Men det starka månljuset kan fortfarande störa astronomiska observationer gjorda i synligt ljus. Astronomerna måste därför ta hänsyn till månens position och fas när de planerar och utför sina observationer. Kul fakta: visste du att astronomer ...

16 januari 2023: Sedan 1979 har det danska 1,54-metersteleskopet på ESO:s La Sillaobservatorium avslöjat Vintergatans hemligheter. På veckans bild ses teleskopet och vår hemgalax med sitt hjärta högt över horisonten i den chilenska öknen. Det danska teleskopet användes för en 15 år lång studie av 14 000 stjärnor i galaxen som publicerades 2004 och som gav de första ledtrådarna till Vintergatans turbulenta och våldsamma historia. I denna omfattande kartläggning mättes rörelserna och avstånden till stjärnorna, liksom deras åldrar och kemiska sammansättning. Det gjorde det möjligt att skapa en karta över galaxen som avslöjade en långt mer komplex utvecklingshistoria än man hade antagit. På den chilenska himlen ser Vintergatan lugn och fridfull ut, men kartläggningen visade alltså något helt annat. Bland annat insåg astronomerna att kollisioner med mindre galaxer hade fört med sig enorma gasmoln som fick Vintergatan att bilda nya stjärnor och supernovaexplosioner, vilket har skapat den unika plats som är vår hemgalax.

10 januari 2023: I denna veckas bild tittar vi närmare på galaxen UGC 4211 där astronomer har upptäckt två supermassiva svarta hål på väg att smälta samman. Deras inbördes avstånd är bara 750 ljusår (mindre än hälften av det tidigare rekordet) vilket är det tätaste paret av detta slag som man känner till. Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT), Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, och andra teleskop kunde ljuset från det lysande materialet närmast de svarta hålen observeras. Båda bilderna som visas här togs med MUSE-instrumentet på ESO:s VLT i Chile. Den vänstra bilden visar en klassisk vy av galaxen med stoftstråk som skymmer bokomliggande stjärnor. Den högra bilden visar emission från syre, kväve och väte i röda, gröna respektive blå färger. Rött indikerar områden med stjärnbildning och den ljusa vita centralregionen visar var de två supermassiva svarta hålen befinner sig. Genom att kombinera data från ...

2 januari 2023: De tekniska och ingenjörsmässiga framgångarna bakom de astronomiska bilderna och upptäckterna som görs vid ESO:s anläggningar är häpnadsväckande. Här ser vi enhetsteleskop fyra (Yepun) vid ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile, som använder sig av flera avancerade instrument som MUSE, HAWK-I och ERIS. Dessa vetenskapliga instrument har konstruerats för att studera universums mysterier som planeter, stjärnbildningsområden och supermassiva svarta hål, men skulle aldrig fungera utan den adaptiva optiken (Adaptive Optics Facility, AOF). Bland komponenterna i AOF finns 4 Laser Guide Star Facility (4LGSF) som genererar fyra laserstrålar i de fyra svarta tuberna kring den 8,2 meter stora spegeln i denna bild. Varje laserstråle är 30 cm i diameter och har en effekt av 22 watt! Lasrarna riktas mot ett lager i atmosfären på 90 km höjd där de exciterar natriumatomer och får dem att lysa och på så sätt skapa artificiella stjärnor. Sensorer i de vetenskapliga instrumenten mäter de ...