Veckans bild 2019

25 mars 2019: Denna mäktiga bild illustrerar varför astronomiska observatorier vanligen byggs på otillgängliga och ibland ogästvänliga platser. Vid ESO:s La Sillaobservatorium är luften så klar och ostörd av artificiella ljuskällor att naturen ser ut att bjuda på ett himmelskt fyrverkeri!Denna bild, tagen av ESO:s fotoambassadör Petr Horálek, har bildbehandlats digitalt för att framhäva så mycket som möjligt av informationen på himlen. Projektionen gör att vägen till ESO:s 3,58-meter New Technology Telescope (vänster) och 3,6-metersteleskopet (höger) ser förvriden ut, och att Vintergatans ljusa band kröker sig som en båge sig över himlen på sin väg från horisont till horisont.Bilden rymmer en mängd fantastiska himmelsfenomen som kan verka obskyra för den oinvigde. De stora, rosafärgade "fyrverkerierna" nära Vintergatan är gasnebulosor som sänder ut ljus i det röda våglängdsområdet. Till höger om Vintergatsbandet ses de två Magellanska molnen som suddiga fläckar, de största av Vintergatans närbelägna dvärggalaxer. Till höger i bild stiger en konformad ljuskägla ...

18 mars 2019: Det är omöjligt att missa denna veckas stjärna – i mitten av bilden strålar det massiva stjärnsystemet Tau i stjärnbilden Stora hunden (Tau Canis Majoris), en medlem i stjärnhopen NGC 2362. Utöver den dominerande stjärnan Tau befolkas hopen av en stor mängd andra unga, heta stjärnor som bara är 4–5 miljoner år gamla.Tau Canis Major-hopen är en öppen stjärnhop vars medlemmar har bildats i samma molekylmoln. Stjärnorna har därför samma sammansättning och är svagt bundna till varandra av gravitationen. Eftersom de har bildats tillsammans kan de användas som ett kosmiskt laboratorium för att testa teorier om stjärnornas utveckling.Även om de hopmedlemmar som ses på denna bild har bildats vid samma tillfälle har de inte samma ljusstyrkor och inte heller lika stora massor, vilket gör att de lever drastiskt olika liv. Stjärnan Tau är en av de ljusaste och mest massiva i hopen och förbränner därför sitt förråd av väte snabbare ...

11 mars 2019: Kvällen den 20 januari 2019 drabbades Comquibo, Chile, av en jordbävning av magnitud 6,7. ESO:s La Sillaobservatorium ligger 90 km från Comquibo men effekterna var tydliga också där.Veckans bild visar jordbävningens effekter avbildade med Rapid Action Telescope for Transient Objects (TAROT), ett teleskop som studerar gammablixtar.Denna kväll observerade TAROT geostationära satelliter som ter sig stillastående på himlen för teleskop på jorden. Stjärnorna däremot, som ser ut att röra sig ett varv på himlen under ett dygn, avbildas som streck under exponeringen. Bilden består av tre sammanslagna bilder, vardera 10 sekunder långa, som togs i rask följd när jordbävningen skedde. Varje stjärna utgörs därför av tre korta spår.Den första bilden av stjärnorna (vänstra spåret) startades 41 sekunder efter jordbävningens början, medan den sista bilden (högra spåret) avslutades omkring 100 sekunder efter jordbävningens början. Varje stjärna påverkas på samma sätt av jordbävningen, med de största skakningarna under den första exponeringen.Stjärnspåren i denna ...

4 mars 2019: Vad skulle du titta på först, om du hade tillgång till ett splitternytt teleskop? Astronomerna vid SPECULOOS Southern Observatory – som utgörs av fyra teleskop, vadera med 1 meter stora speglar – valde Lagunnebulosan. Denna vackra bild är resultatet av en av SPECULOOS allra första observationer. Nebulosan är ett interstellärt moln av gas och stoft i vår galax Vintergatan där stjärnor föds, omkring 5 000 ljusår bort.Bilden blir än mer anmärkningsvärd när man betänker att SPECULOOS (Search for habitable Planets EClipsing ULtra-cOOl Stars) inte är konstruerad för att observera nebulosor. Teleskopets huvudsakliga syfte är att upptäcka jordlika planeter runt svaga, närbelägna stjärnor. Kandidaterna kommer att observeras i detalj med större teleskop som ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT). SPECULOOS är beläget vid ESO:s Paranalobservatorium i Atacamaöknen i Chile, med dess mörka himmel, idealiska atmosfäriska förhållanden och infrastruktur. En systeranläggning, SPECULOOS Northern Observatory, kommer att uppföras på Kanarieöarna för att söka ...

25 februari 2019: Denna veckas bild är minst sagt speciell: den första från det nyaste tillskottet till ESO:s Paranalobservatorium, det så kallade SPECULOOS Southern Observatory. Denna planetsökningsmaskin ska observera närbelägna men ljussvaga stjärnor i jakten på nya exoplaneter för noggranna studier med andra teleskop, till exempel ESO:s kommande Extremely Large Telescope. SPECULOOS består av fyra teleskop, vardera med 1 meter stor spegel, namngivna efter Jupiters galileiska satelliter (Io, Europa, Ganymedes och Callisto). Teleskopen förväntas öppna upp ny frontlinjeforskning om exoplaneter.Denna bild är dock inte centrerad på en svag stjärna utan på en galax med beteckningen NGC 6902. Innan ett teleskop inleder sitt primära uppdrag måste den framgångsrikt utföra en observation som kallas "första ljus": det första tillfället som teleskopet används för vetenskapliga observationer. Vanligtvis väljer astronomerna ett välkänt objekt för att testa teleskopets prestanda i vad som kan beskrivas som hälften demonstration och hälften högtidligt firande. I detta fall valdes NGC 6902 som ...

18 februari 2019: I december 2018 passerade kometen 46P/Wirtanen på endast 11,6 miljoner kilometers avstånd – omkring trettio gånger längre bort än månen. Under denna närpassage kunde astronomer observera kometen i detalj, så även med radioteleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array). ALMA är specialiserat på att studera svala områden i universum som gas och stoft, men även specifika molekyler. Denna bild är inget undantag – den visar vätecyanid i koman nära kometens kärna.Varför studerar astronomerna en giftig molekyl? Precis som i kriminalromaner är vätecyanid vanligt förekommande, i alla fall i rymden mellan stjärnorna. Eftersom det är en enkel organisk molekyl som bildas relativt lätt finns den i stora mängder i kometer, stjärnatmosfärer och gas- och stoftmoln mellan stjärnorna. ALMA kunde även visa att det förutom vätecyanid finns andra, mer komplexa, organiska molekyler i samma område.Vätecyanid är särskilt intressant eftersom ämnet kan ha spelat en viktig roll vid livets tillkomst på jorden. Molekylen är ...

11 februari 2019: Veckans bild lyfter fram en av de tjugo bilder som nyligen släppts från ALMA:s stora observationsprogram Disk Substructures at High Angular Resolution Project (DSHARP). I DSHARP undersöktes ett stort antal protoplanetära skivor för att samla mer information om de tidigaste stadierna i bildningen av planeter. Detta objekt, AS 205 i stjärnbilden Skorpionen, är ovanligt eftersom det är ett multipelstjärnsystem. Ytterligare ett objekt av detta slag observerades med DSHARP, nämligen HT Lupi. På bilden ses två protoplanetära skivor varav den nedre rymmer en dubbelstjärna. Således består systemet av tre stjärnor.De flesta högupplösta observationer hittills har fokuserat på ensamma stjärnor, men faktum är att de flesta stjärnorna i Vintergatan ingår i multipelstjärnsystem. Bland de yngsta stjärnorna kan denna andel vara ännu större. Dubbelstjärnor har sannolikt stor påverkan på komplexiteten i strukturen i de protoplanetära skivorna. Anledningen är den gravitationella påverkan från stjärnkompanjonen, som kan störa och omfördela materian i skivan. Data från ...

28 januari 2019: Denna veckas bild visar 20 spektakulära protoplanetära skivor fångade under ett stort observationsprogram vid ALMA som går under namnet Disk Substructures at High Angular Resolution Project (DSHARP). Under en dedikerad kampanj som varade under flera månader observerade astronomer 20 närbelägna protoplanetära skivor för att få större kunskap om de första stegen i bildandet av planeter. Nu har de första resultaten från projektet släppts.Under lång tid har man antagit att planetsystem uppkommer ur så kallade protoplanetära skivor – diskusformade platta strukturer av gas och stoft som formas kring unga protostjärnor. De processer som gör att planeter bildas ur skivorna, då stoftkorn aggregerar till planetesimaler och protoplaneter, har dock var svåra att förstå. Astronomerna vet att det första steget i bildandet av en planet, då enskilda stoftkorn växer till kroppar som är några kilometer stora, måste ske snabbt med astronomiska mått, men det har varit svårt att utföra astronomiska mätningar som kan ...

21 januari 2019: A star-strewn nighttime sky hangs over the Chilean landscape in this captivating photograph. A broken line of yellow lights weave their way across the dark rolling hills below. These marks the route between ESO’s Paranal Observatory, situated atop Cerro Paranal, and the Residencia, the home-from-home for astronomers, technicians and other staff working at the observatory. Designed to provide a cool refuge against the harsh conditions of the Atacama desert, the Residencia is set into a natural hollow and blends perfectly into its arid surroundings. As well as offices and rooms for visiting astronomers, this desert refuge contains a verdant garden and swimming pool set beneath a 35-m wide glass-covered dome. As befits any building near an astronomical observatory, the Residencia is designed to minimise light pollution and to preserve the exceptionally dark skies above Paranal. This image was taken by astrophotographer and ESO Photo Ambassador Petr Horálek. A long-time collaborator ...

14 januari 2019: Hundreds of astronomical objects are visible in this ESO Picture of the Week, including star clusters, nebulae, dust clouds, and other galaxies — most notably the Large and Small Magellanic Clouds, visible to the upper right. However, something much closer to home is vying for our attention. To the far right of the image, a silver arc streaks across the sky. This arc is actually composed of two closely-spaced lines, caused by sunlight bouncing off the antennae of two Iridium communication satellites currently orbiting the Earth. It may be empty now, but this dry, barren section of the Chilean Atacama Desert will soon be bustling with activity. The site has been selected to host the southern part of the Cherenkov Telescope Array (CTA), a remarkable array of 99 antennas that will gaze up at this incredible sky in search of high-energy gamma rays. Gamma rays are a type of electromagnetic ...

7 januari 2019: Nuzzled in the chest of the constellation Virgo (the Virgin) lies a beautiful cosmic gem — the galaxy Messier 61. This glittering spiral galaxy is aligned face-on towards Earth, thus presenting us with a breathtaking view of its structure. The gas and dust of the intricate spiral arms are studded with billions of stars. This galaxy is a bustling hub of activity with a rapid rate of star formation, and both a massive nuclear star cluster and a supermassive black hole buried at its heart. Messier 61 is one of the largest members of the Virgo Cluster, which is made up of more than a thousand galaxies, and is itself at the centre of the Virgo Supercluster — to which our Milky Way also belongs. This dazzling beauty was first discovered in 1779, and it has been capturing astronomers’ interest ever since. Set against a dark sky littered with galaxies, ...