Pressmeddelande
ESO bidrar till jordens skydd mot farliga småkroppar
VLT observerar en dubbel småplanet som passerar förbi jorden i 70 000 km/h
3 juni 2019
De unika egenskaperna hos SPHERE, ett instrument på ESO:s Very Large Telescope, gjorde det möjligt att den 25 maj ta de hittills skarpaste bilderna av en förbipasserande småplanet. Det aktuella objektet utgjorde inte någon fara för jorden, men forskarna tog vara på tillfället att öva på rutinerna inför kommande upptäckter av potentiellt farliga jordkorsande småkroppar, så kallade Near Earth Objects (NEO), då snabba insatser från bland annat ESO kan bli nödvändiga.
I samband med småplaneten 1999 KW4:s närpassage av jorden på 5,2 miljoner km avstånd [1] den 25 maj genomfördes en observationskampanj inom organisationen International Asteroid Warning Network (IAWN). Småplaneten är cirka 1,3 km stor och dess bana är väl känd, vilket gjorde det möjligt att förutsäga dess förbipassage och att observera den i detalj.
ESO anslöt sig till kampanjen med sitt flaggskeppsteleskop, Very Large Telescope (VLT). På VLT sitter instrumentet SPHERE monterat. Det är ett av de instrument i världen som kan ta så skarpa bilder att jordkorsarens två komponenter, separerade med 2,6 km, kan urskiljas.
SPHERE är konstruerat för att observera exoplaneter. Med hjälp av adaptiv optik (AO) kan instrumentet korrigera för jordatmosfärens störande turbulens och producera lika skarpa bilder som om VLT hade varit placerat i rymden. SPHERE är också utrustat med koronagrafer som skymmer ljuset från stärnor och gör det möjligt att observera svaga exoplaneter mycket nära på himlen.
Denna gång kunde SPHERE bidra till att karaktärisera den förbipasserande jordkorsaren. Mer specifikt studerades dess satellit för att utröna om dess sammansättning var densamma som moderkroppens.
"Denna data, liksom all annan som erhölls med teleskopen i IAWN-kampanjen, bidrar till att planera hur potentiellt farliga småkroppar ska kunna styras undan om det visar sig att de är på kollisionskurs med jorden", förklarar ESO-astronomen Olivier Hainaut. "I den sämsta tänkbara situationen kommer kunskaperna också att vara till nytta för att förutsäga hur en småplanet skulle bete sig då den faller ner genom atmosfären och slår ner på jordytan, i syfte att minimera de skadliga följdeffekterna."
"Denna dubbla småplanet passerade förbi jorden med en hastighet av 70 000 km i timmen, vilket gjorde observationerna med VLT utmanande", säger Diego Parraguez som var teleskopoperatör vid tillfället.
Bin Yang, astronom vid VLT berättar: "Vi blev exalterade när vi såg satelliten på de bilder som var korrigerade med AO-systemet. I det ögonblicket kände vi att all den tid vi hade lagt ner på planeringen av observationerna hade varit till nytta." Mathias Jones, också VLT-astronom under observationerna, förklarade svårigheterna: "Under observationerna var de atmosfäriska förhållandena inte särskilt stabila. Dessutom var småplaneten svag och rörde sig mycket snabbt över himlen, vilket gjorde att AO-systemet krashade vid flera tillfällen. Det var fantastiskt att se att våra ansträngningar gav ett så bra resultat."
Småplaneten 1999 KW4 är inte i sig ett objekt som vi behöver oroa oss för, men den är mycket snarlik ett annat binärsystem, Didymos, som skulle kunna bli potentiellt farlig för jorden i en avlägsen framtid.
Didymos och dess satellit "Didymoon" är målet för ett kommande experiment som rör skyddet av vår planet. NASA:s DART-satellit kommer att kollidera med Didymoon i ett försök att påverka dess bana kring Didymos, i syfte att utvärdera om det är möjligt att avstyra småkroppars rörelser. Efter kollisionen kommer ESA:s (Europeiska rymdorganisationen) rymdsond Hera att undersöka Didymos-systemet 2026 för att samla in grundläggande information om till exempel hur stor Didymoons massa är, vilken sammansättning den har och hur den krater som skapades av DART ser ut.
Framgången för dessa rymdsonder avgörs av samarbetet mellan rymdorganisationerna ESA och ESO, och att följa upp jordkorsande småkroppar är ett primärt fokus för de båda. Samarbetet initierades 2014 när den första framgångsrika uppföljningen av en potentiellt farlig jordkorsare gjordes.
"Det är med stor glädje som vi är delaktiga i skyddet av jorden från småkroppar" säger Xavier Barcons, ESO:s generaldirektör. "Utöver de sofistikerade observationsmöjligheterna som VLT erbjuder arbetar vi med ESA för att planera ett stort nätverk som tar detektion, uppföljning och karaktärisering av småplaneter till nästa nivå."
Närpassagen av 1999 KW4 skedde en månad innan den internationella Asteroiddagen den 30 juni, en officiell FN-dag för att uppmärksamma solsystemets småkroppar. Relaterade evenemang kommer att hållas på fem kontinenter denna dag och ESO kommer att vara en av de tongivande aktörerna. ESO:s Supernova planetarium och besökscenter kommer att erbjuda en mängd aktiviteter med asteroidtema och alla är välkomna att delta i festligheterna.
Noter
[1] Detta motsvarar 14 gånger sträckan till månen – nära nog för detaljerade studier, men avlägset nog för att vara helt riskfritt. Många små kroppar passerar regelmässigt jorden på mycket mindre avstånd, och ibland närmare än månen. Den närmaste passagen på senare tid skedde 15 februari 2013 då en tidigare okänd 18-meterskropp exploderade i atmosfären över Chelyabinsk i Ryssland. Den chockvåg som spred sig från explosionen skadade omkring 1 500 personer.
Mer information
ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli världens största öga mot himlen.
Länkar
- ESO/ESA-observationer av Didymos
- Foton av VLT
- Rymdsonden DART
- Rymdsonden Hera
- ESOblog om samarbetet mellan ESA och ESO
- ESA:s tekniska webbportal för jordkorsande objekt
Kontakter
Calum Turner
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
E-post: pio@eso.org
Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sverige@eso.org
