Pressmeddelanden 2015

15 juli 2015: En internationell grupp av astronomer har använt ESO:s 3,6-metersteleskop för att identifiera en planet som kretsar kring en sollik stjärna, HIP 11915, på samma avstånd som Jupiter. Enligt de nuvarande teorierna så spelar bildandet av planeter med Jupiters massa en viktig roll för att forma arkitekturen hos ett planetsystem. Upptäckten av en planet med Jupiters massa som går i bana runt en sollik stjärna på samma avstånd som Jupiter öppnar upp möjligheterna för att planetsystemet kan vara väldigt likt vårt eget solsystem. HP 11915 är ungefär lika gammal som solen och även dess sollika kemiska sammansättning tyder på att det kan finnas steniga planeter som går i bana närmare stjärnan.

9 juli 2015: De första resultaten har släppts från en ny stor kartläggning av mörk materia i den södra hemisfären med hjälp av ESO:s VLT Survey Telescope (VST) vid Paranalobservatoriet i Chile. VST:s kartläggning KiDS gör det möjligt för astronomer att göra noggranna mätningar av mörk materia, mörk energi, strukturer i galaxhalon, och hur galaxer och hopar utvecklas. De första resultaten från KiDS visar hur de observerade galaxernas egenskaper bestäms av de osynliga enorma klumpar av mörk materia som omsluter dem.

8 juli 2015: Observationer från ESO:s La Silla och Paranalobservatorier i Chile har för första gången demonstrerat länken mellan en väldigt lång explosion av gammastrålar och en ovanligt ljus supernovaexplosion. Resultaten visar att supernovan inte drivs av radioaktivt sönderfall, som förväntat, men drivs istället av det minskande superstarka magnetfältet hos ett exotiskt objekt som kallas för en magnetar. Resultaten publiceras i tidsskriften Nature den 9 juli 2015.

1 juli 2015: Denna bild på en färgglad uppsättning av stjärnor och gasmoln fångades med kameran Wide Field Imager (WFI), som sitter på MPG/ESO:s 2.2-metersteleskop vid ESO:s La Sillaobservatoriet i Chile. Den visar en öppen hop av stjärnor som går under beteckningen NGC 2367, en yngling till stjärnhop som ligger i mitten av en enorm och uråldrig struktur i utkanten av Vintergatan.

25 juni 2015: Nya observationer med ESO:s Very Large Telescope har avslöjat att den gigantiska elliptiska galaxen, Messier 87, har under de senaste miljarder åren svalt en medelstor galax. För första gången har ett team av astronomer lyckats följa rörelserna hos 300 glödande planetariska nebulosor för att hitta klara bevis på att detta hänt, och har också funnit bevis på ett överskott av ljus som kommer från resterna av det sönderslitna offret.

17 juni 2015: Astronomer har med hjälp av ESO:s Very Large Telescope upptäckt starka bevis på universums första generation av stjärnor – gömda i en galax som är den mest ljusstarka som hittills hittats i det unga universum. Inuti dessa tunga, ljusstarka, och tills nu helt teoretiska objekt skapades universums första tunga grundämnen, utan vilka de stjärnorna som vi ser omkring oss idag, planeterna som kretsar kring dom, och livet som vi känner till det, inte skulle ha varit möjliga. Den nyfunna galaxen, som fått namnet CR7, lyser tre gånger starkare än någon annan avlägsen galax som forskare känner till.

10 juni 2015: Några av de skarpaste bilderna som någonsin tagits med ESO:s Very Large Telescope har för första gången avslöjat vad som ser ut att vara en fjärilslik planetarisk nebulosa som föds av/hos en åldrande stjärna. Observationerna av den röda jätten L2 Puppis, som också tydligt visar att stjärnan har en okänd följeslagare, gjordes med det nyligen installerade instrumentet SPHERE och en ny observationsmetod. För astronomer som studerar döende stjärnor kvarstår många gåtor, och det gäller i synnerhet just sådana fascinerande, timglasliknande bipolära nebulosor.

8 juni 2015: De skarpaste observationerna hittills med ALMA ger en spektakulärt detaljerad bild av en fjärran galax som ligger bakom en gravitationslins. Tack vare linsen visar observationerna upp – i för en så avlägsen galax aldrig tidigare skådad detalj – områden i galaxen där många nya stjärnor bildas. Detaljskärpan i de nya observationerna överträffar de som gjorts med NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble, och avslöjar stjärnbildande klumpar i galaxerna stora som gigantiska versioner av Orionnebulosan.

27 maj 2015: I de ljusaste områdena av denna glödande nebulosan vid namn RCW 34, hettas gasen upp dramatiskt av unga stjärnor och expanderar genom den omgivande, kallare gasen. När det uppvärmda vätet når slutet av gasmolnet, sprids det utåt och in i vakuumet precis som innehållet från en uppkorkad champagneflaska – denna process kallas för champagneflöde. Men det unga stjärnbildande området RCW 34 har mer att erbjuda än bara några få bubblor; här har det pågått flera omgångar av stjärnbildning i samma moln.

20 maj 2015: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope i Chile för att fånga den mest detaljerade bilden någonsin av Medusanebulosan. Då stjärnan i hjärtat av den här nebulosan en gång pensionerades kastade den ut sina yttre lager i rymden och bildade detta färgglada moln. Bilden förebådar det slutliga öde för vår sol: den kommer också att bli ett objekt av detta slag.

13 maj 2015: Observationer med ESO:s Very Large Telescope i Chile har upptäckt en ny typ av “mörka”, klotformiga stjärnhopar runt den enorma galaxen Centaurus A. Dessa mystiska objekt liknar en vanlig stjärnhop, men innehåller mycket mer massa. De kan antingen innehålla oväntade mängder av mörk materia, eller tunga svarta hål - båda förklaringar som är oväntade och hittills oförklarliga.

30 april 2015: Med hjälp av instrumentet MUSE på ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer tagit fram den första tredimensionella bilden av de berömda Skapelsens pelare i Örnnebulosan (Messier 16). De nya observationerna visar upp de olika stoft- och dammfyllda pelarnas platser i rymden och avslöjar många nya detaljer – bland dem en hittills okänd stråle från en ung stjärna. Intensiv strålning och stjärnvindar från en närliggande stjärnhop har över tiden skulpterat Skapelsens pelare, men kommer att ha upplöst dem helt om cirka tre miljoner år.

22 april 2015: Astronomer har använt planetjägaren HARPS vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile för att för första gången på spektroskopisk väg registrera synligt ljus som reflekterats från en exoplanet. Dessa observationer avslöjade nya egenskaper hos en berömd exoplanet: 51 Pegasi b var den första som upptäcktes runt en normal stjärna. Resultaten lovar en spännande framtid för den här tekniken, framförallt med intåget av nästa generations instrument, som till exempel ESPRESSO på VLT, och framtida teleskop såsom E-ELT.

16 april 2015: Astronomer har för första gången visat upp hur numera “döda” galaxer slutade bilda nya stjärnor för flera miljarder år sedan. ESO:s Very Large Telescope och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble har avslöjat att tre miljarder år efter big bang bildade dessa galaxer fortfarande stjärnor i utkanterna, men inte längre i sina inre. Stjärntillverkningen verkar ha släckts först i galaxernas kärnor och sedan allt längre ut. Forskningsresultaten publiceras den 17 april 2015 i tidskriften Science.

16 april 2015: Teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har avslöjat ett extremt kraftfullt magnetfält, bortom vad man tidigare har upptäckt i någon galaxkärna, väldigt nära händelsehorisonten av ett supermassivt svart hål. De nya observationerna hjälper astronomer att förstå både hur dessa bjässar i galaxers centrum, och tvillingstrålen av plasma som de ofta sprutar ut i höga hastigheter från sina poler, kan byggas. Resultaten publiceras i tidsskriften Science den 17 april 2015.

15 april 2015: För första gången kan mörk materia ha setts växelverka med annan mörk materia på ett annat sätt än via tyngdkraften. Observationer av kolliderande galaxer, gjorda med ESO:s Very Large Telescope och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble, ger de första spännande tecknen på egenskaper hos denna mystiska beståndsdel av universum.

8 april 2015: Astronomer har för första gången upptäckt spår av komplexa organiska molekyler – livets byggstenar – i en protoplanetär skiva kring en ung stjärna. Upptäckten, som gjorts med teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) bekräftar att förhållandena som gav upphov till jorden och solen inte är unika i universum. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 9 april 2015.

26 mars 2015: De mest detaljerade observationerna någonsin av det dammiga gasmolnet G2 bekräftar att det passerade sin närmaste punkt till det supertunga svarta hålet i mitten av Vintergatan under maj 2014 och har överlevt händelsen. De nya resultaten från ESO:s Very Large Telescope visar att händelsen inte sträckt ut objektet särskilt mycket och att det är väldigt kompakt. Det är högst troligt att det är en ung stjärna med en massiv kärna som fortfarande samlar på sig material. Det svarta hålet har ännu inte visat tecken på ökad aktivitet.

23 mars 2015: Nya observationer från APEX och andra teleskop avslöjar att stjärnan som europeiska astronomer upptäckte år 1670 inte var en supernova, utan en mer ovanlig, våldsam typ av stjärnkollision. Den var tillräckligt ljus för att lätt vara synlig med blotta ögat under sitt första utbrott, men spåren den lämnade efteråt var så svaga att bara noggranna analyser med observationer i submillimeterljus (ljus med våglängd strax under en millimeter) krävdes innan astronomer äntligen kunde lösa mysteriet mer än 340 år senare. Resultaten publiceras i tidsskriften Nature den 23 mars 2015.

11 mars 2015: Detta dramatiska landskap i den södra stjärnbilden Altaret är en himlakropparnas skattkammare. Stjärnhopar, nebulosor och områden där stjärnbildning pågår är bara några av rikedomarna som observerats här, omkring 4000 ljusår från jorden. Denna vackra nya bild, som är den mest detaljerad hittills av den här delen av himlen, togs av teleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile.