Pressmeddelanden

11 mars 2015: Detta dramatiska landskap i den södra stjärnbilden Altaret är en himlakropparnas skattkammare. Stjärnhopar, nebulosor och områden där stjärnbildning pågår är bara några av rikedomarna som observerats här, omkring 4000 ljusår från jorden. Denna vackra nya bild, som är den mest detaljerad hittills av den här delen av himlen, togs av teleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile.

5 mars 2015: En primitiv ocean på Mars innehöll mer vatten än Norra ishavet på jorden, och täckte en andel av planetens yta större än vad den Atlantiska oceanen gör på jorden. Detta enligt nya forskningsresultat från en international forskargrupp som använde ESO:s Very Large Telescope, samt instrument vid Keckobservatoriet och NASA:s Infrared Telescope Facility, för att under en sexårsperiod bevaka Mars atmosfär och kartlägga egenskaperna hos vattnet i olika delar av planetens atmosfär. Forskarnas nya kartor är de första av sitt slag. Resultaten publiceras online idag i tidsskriften Science.

2 mars 2015: Astronomer har hittat mängder av stoft och damm i en av de mest avlägsna galaxer som hittills observerats. Upptäckten, som är den första i en så avlägsen galax, är ett eggande tecken på att galaxernas utveckling gick snabbt efter big bang. Forskarna använde ALMA för att se det svaga skenet av kallt stoft i galaxen A1689-zD1 och ESO:s Very Large Telescope för att mäta avståndet dit.

26 februari 2015: Tack vare MUSE vid ESO:s Very Large Telescope har astronomer fått sin hittills bästa tredimensionella inblick i det avlägsna universum. Efter att ha stirrat mot området Hubble Deep Field South under drygt 27 timmar har de nya observationerna kunnat mäta upp avstånden, rörelserna och andra egenskaper hos långt fler avlägsna galaxer i denna lilla bit av himlen än vad som tidigare varit möjligt. Mätningarna bräcker dessutom Hubbleteleskopet med upptäckten av tidigare osynliga objekt.

18 februari 2015: Det nya instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope har använts för att söka efter en brun dvärg som förväntades kretsa kring den ovanliga dubbelstjärnan V471 Tauri. SPHERE har gett astronomer den bästa inblicken hittills i det här fascinerande objektets omgivning och har hittat - ingenting. Att denna tillförlitligt förutspådda himlakropp inte finns är en överraskning som innebär att den vedertagna förklaringen för V471 Tauris underliga beteende är felaktig. Dessa oväntade resultat beskrivs i den första forskningsartikeln som skrivits utifrån observationer med SPHERE.

9 februari 2015: Astronomer har med hjälp av ESO:s observatorier och teleskop på Kanarieöarna identifierat två överraskande tunga stjärnor i hjärtat av den planetariska nebulosan Henize 2-428. Allt eftersom de går i bana kring varandra förväntas de två stjärnorna komma allt närmare varandra. När de slås ihop om ungefär 700 miljoner år kommer de innehålla tillräckligt med material för att utlösa en gigantisk supernovaexplosion. Forskningsresultaten publiceras i tidsskriften Nature den 9 februari 2015.

4 februari 2015: En ny bild som tagits med ESO:s kartläggningsteleskopet VISTA visar upp Trifidnebulosan i nytt, spöklikt ljus. Genom att observera i infrarött ljus kan astronomer se rakt igenom Vintergatans dammfyllda mittpartier och få syn på många tidigare dolda objekt. I bara denna lilla del av himlen, som ingår i ett av VISTA:s kartläggningsprojekt, har astronomer upptäckt två okända och mycket avlägsna stjärnor, så kallade cepheidvariabler, som ligger nästan precis bakom nebulosan. De är de första stjärnor av den här typen som ligger i Vintergatans plan och bakom galaxens centrala bula.

28 januari 2015: Likt gapet hos ett gigantisk himmelskt odjur glöder kometglobulen CG4 hotfullt i den här nya bilden från ESO:s Very Large Telescope. Fastän den ser ut att vara stor och ljus så är detta i verkligheten en ljussvag och för amatörastronomer svårupptäckt nebulosa. Det är också fortfarande ett mysterium exakt vad CG4 är.

14 januari 2015: Det nya projektet Next-Generation Transit Survey (NGTS) har öppnat ögonen vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile. Det här projektet kommer söka efter exoplaneter som rör sig framför sin värdstjärna och tillfälligt skymmer en del av värdstjärnans ljus. Dessa skillnader kan mätas upp med hjälp av noggranna instrument. Teleskopen kommer fokusera på att upptäcka planeter i Neptunus storlek och mindre, med diameter på mellan två och åtta gånger jordens.

7 januari 2015: Det verkar som om det saknas många stjärnor i den här spännande nya ESO-bilden. Men den svarta håligheten i det här glittrande vackra stjärnfältet är egentligen inte tom utan är packad med gas och stoft. Det mörka molnet kallas LDN 483 - kort för Lynds Dark Nebula 483. Det är i den här typen av moln som framtida stjärnor föds. Wide Field Imager, ett instrument som sitter på MPG/ESO:s 2.2-metersteleskop vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile, fångade den här bilden av LDN 483 och dess omgivning.

17 december 2014: Den här spektakulära bilden av stjärnhopen Messier 47 togs med hjälp av kameran Wide Field Imager som är installerad på MPG/ESO:s 2,2-meterteleskop vid ESO:s La Sillaobservatoriet i Chile. I den här unga hopen ser vi en klunga lysande, blåa stjärnor samt bara några få röda jättestjärnor som ger lite kontrast.

4 december 2014: ESO:s styrande råd har gett klartecken [1] för bygget av E-ELT, European Extremely Large Telescope, i två etapper. Utgifter på omkring en miljard euro har godkänts för den första fasen. Det täcker kostnaden för ett fullutrustat, driftsatt teleskop om tio år med en uppsättning av kraftfulla instrument, och kommer att möjliggöra fantastiska vetenskapliga upptäckter kring exoplaneter, närliggande galaxers stjärninnehåll och det avlägsna universum. Kontrakten för teleskopets kupol och huvudbyggnad, ESO:s största hittills, placeras nästa år.

26 november 2014: MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile har fångat en färgrik vy av den ljusa stjärnhopen NGC 3532. Några av stjärnorna lyser med en het blå nyans, men många av de mest massiva stjärnorna har utvecklats till röda jättar och glöder med ett starkt brandgult sken.

19 november 2014: Nya observationer med ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile har avslöjat att kvasarer är inriktade på liknande sätt längs med de största kända strukturerna i universum. Ett europeiskt forskarlag har upptäckt att rotationsaxlarna hos de centrala supermassiva svarta hålen i ett antal kvasarer riktas parallelt med varandra trots att de ligger utspridda över flera miljarder ljusår. Forskargruppen har också upptäckt att lutningen hos kvasarernas axlar tenderar att följa de väldiga strukturerna i den kosmiska spindelväven där de befinner sig.

10 november 2014: Med det nya instrumentet MUSE på ESO:s Very Large Telescope har forskare fått en alldeles ny inblick i en spektakulär kosmisk kollision. De nya observationerna avslöjar för första gången rörelserna hos gas som rivs ut ur galaxen ESO 137-001 medan den i hög fart dyker in i en vidsträckt galaxhop. Forskningsresultaten är nyckeln till en lösning för ett seglivat mysterium – vad som får galaxer i galaxhopar att sluta bilda nya stjärnor.

6 november 2014: Denna nya bild från teleskopet ALMA visar i aldrig tidigare skådad detalj en skiva runt en ung stjärna där nya planeter just nu bildas. Observationerna, som gjorts med det nästan färdigbyggda ALMA, är dessutom de skarpaste bilderna som hittills tagits i submillimeterljus. Forskningsresultaten är ett jättelikt steg framåt när det gäller att se hur protoplanetära skivor utvecklas och hur planeter bildas.

3 november 2014: Genom att utnyttja den fulla kraften hos Very Large Telescope Interferometer har ett internationellt team av astronomer upptäckt så kallat exozodiakalljus omkring nio närliggande stjärnor. Det här ljuset, som upptäckts nära den beboeliga zonen hos stjärnorna, är stjärnljus som reflekteras från stoft och damm som skapas i kollisioner mellan asteroider och när kometer avdunstar. Att så stora mängder av damm existerar i de inre regionerna kring några stjärnor kan innebär problem för framtida direktobservationer av jordlika planeter.

29 oktober 2014: Med hjälp av ALMA har forskare upptäckt en ström av gas och stoft kring en dubbelstjärna som inte liknar något som tidigare setts. Tack vare strömmen flyttas material från systemets yttre delar till dess inre delar, där den fyller på en mindre skiva av gas och damm ur vilken nya planeter kan bildas. Utan strömmen skulle den inre skivan sedan länge ha upplösts. Då hälften av alla stjärnor som liknar solen föds i dubbelsystem har upptäckten stor betydelse för jakten på exoplaneter. Forskningsresultaten publiceras i tidsskriften Nature 30 oktober 2014.

28 oktober 2014: Idag skrev Polens forskningsminister Lena Kolarska-Bobińska på ett avtal som kommer att leda till att landet blir medlem i ESO, Europeiska sydobservatoriet, världens mest produktiva observatorium. ESO ser fram emot att välkomna Polen som medlemsland efter att tillträdesavtalet godkänts av det polska parlamentet.

22 oktober 2014: Med instrumentet HARPS vid ESO:s La Silla-observatoriet i Chile har astronomer gjort den mest fullständiga kartläggningen någonsin av kometer kring en annan stjärna. Det franska forskarlaget studerade närmare 500 enskilda kometer kring stjärnan Beta Pictoris och upptäckt att de tillhör två tydligt olika grupper: gamla exokometer som har gått flera gånger kring sin stjärna, och yngre som troligen skapats nyligen när en eller flera större kroppar splittrats. De nya resultaten kommer publiceras i tidskriften Nature den 23 oktober 2014.