Pressmeddelande

ESO fotograferar ett förunderligt stjärnbildningsområde för att fira 60 år av samarbete

10 november 2022, Skurup

Under de senaste 60 åren har Europeiska sydobservatoriet (ESO) gjort det möjligt för forskare från hela världen att upptäcka universums hemligheter. Vi uppmärksammar denna milstolpe genom en ny fantastisk bild på Konnebulosan, en födelseplats för stjärnor tagen med ESO:s Very Large Telescope.

Den 5 oktober 1962 signerade fem länder avtalet som grundade ESO. Nu, sex decennier senare och med stöd av 16 länder och strategiska partners, samlar ESO forskare och ingenjörer jorden runt för att utveckla och driva avancerade markbaserade observatorier i Chile där banbrytande astronomisk forskning genomförs.

 

Med anledning av ESO:s 60-årsjubileum släpper vi en enastående ny bild på Konnebulosan som togs tidigare i år med ett av ESO:s teleskop, utvald av ESO:s medarbetare. Bilden är en del av den kampanj som under 2022 har firat ESO:s 60-årsjubileum på sociala medier under hashtaggen #ESO60years, såval som med lokala evenemang i ESO:s medlemsländer och andra länder.

 

I denna bild ser vi den sju ljusår långa stoftpelaren i Konnebulosan, en del av det större stjärnbildningsområdet NGC 2264, som upptäcktes av 1700-talsastronomen William Herschel. Vi hittar denna hornformade nebulosa i stjärnbilden Enhörningen - ett märkligt namnmässigt sammanträffande.

 

Konnebulosan är med sitt avstånd av knappt 2500 ljusår relativt närbelägen, vilket gör att den är ett välstuderat objekt. Men den nyabilden som vi presenterar här är mer dramatisk än någon tidigare, eftersom den framhäver nebulosans mörka och ogenomträngliga stoftmoln på ett sätt som efterliknar en mytologisk varelse.

 

Konnebulosan är ett perfekt exempel på en pelarlik formation som skapas i jättelika moln av kall molekylär gas och stoft där nya stjärnor bildas. Denna typ av struktur uppstår när massiva, unga ljusa blå stjärnors starka stjärnvindar och intensiva ultravioletta strålning blåser bort material i sin omgivning. När materialet pressas bort komprimeras mer avlägsen gas och stoft till täta, mörka och utsträckta kolumner. Denna process har skapat Konnebulosan, som sträcker sig bort från de ljusa stjärnorna i NGC 2264.

 

I denna bild, som togs med FORS2-instrumentet (FOcal Reducer and low dispersion Spectrograph 2) på ESO:s VLT i Chile, visas vätgas i blått och svavelgas i rött. Filtren ger de annars ljusa och blå stjärnorna, som bildades nyligen, en nästan gyllene färg som kontrasterar mot den mörka konen.

 

Bilden är bara ett exempel på de många häpnadsväckande observationer som har gjorts med ESO-teleskop under de senaste 60 åren. Medan denna togs för utåtriktad verksamhet ägnas den överväldigande majoriteten av tiden på ESO-teleskopen åt vetenskapliga observationer som har gjort det möjligt att fånga den första bilden på en exoplanet, undersöka det svarta hålet i Vintergatans centrum, och hitta bevis för att universums expansion accelererar.

 

Genom att bygga vidare på 60 års erfarenhet av astronomisk utveckling, upptäckter och samarbeten kan ESO fortsätta att göra landvinningar inom astronomi, teknikutveckling och internationellt relationer. Med våra nuvarande anläggningar och ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT) kommer vi att fortsätta besvara mänsklighetens största frågor om universum och möjliggöra ofattbara upptäckter.

Mer information

Denna bild togs som en del av ESO:s Cosmic Gems Programme, ett projekt för att avbilda intressanta, spännande eller visuellt anslående objekt med ESO:s teleskop, i syfte att användas för utbildning och utåtriktad verksamhet. Projektet utnyttjar teleskoptid som inte kan användas för vetenskapliga observationer, men den data som samlas in görs ändå tillgänglig för astronomer via ESO:s vetenskapliga arkiv.

 

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

Kontakter

Juan Carlos Muñoz Mateos
ESO Media Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6176
E-post: press@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2215 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso2215sv
Namn:Cone Nebula, NGC 2264
Typ:Milky Way : Nebula : Type : Star Formation
Milky Way : Nebula : Appearance : Emission : H II Region
Facility:Very Large Telescope
Instruments:FORS2

Bilder

ESO:s 60-årsbild: Konnebulosan förevigad med VLT
ESO:s 60-årsbild: Konnebulosan förevigad med VLT
Konnebulosan i stjärnbilden Enhörningen
Konnebulosan i stjärnbilden Enhörningen
Vidvinkelbild av himmelsområdet kring Konnebulosan
Vidvinkelbild av himmelsområdet kring Konnebulosan

Videor

Inzoomning mot Konnebulosan
Inzoomning mot Konnebulosan