Pressmeddelande

Nobelpriset i fysik 2020 går till forskning om det supermassiva svarta hålet i Vintergatan som utförts med ESO-teleskop

6 oktober 2020

Reinhard Genzel och Andrea Ghez har tilldelats 2020 års Nobelpris i fysik för deras forskning om det supermassiva svarta hålet Sagittarius A* i Vintergatans centrum. Genzel, direktör vid Max Planckinstitutet för extraterrest fysik i Tyskland, och hans forskarlag har utfört observationer av Sagittarius A* under närmare 30 år med flera instrument på teleskop vid Europeiska sydobservatoriet (ESO).

Genzel delar ena halvan av priset med Ghez, professor vid University of California, Los Angeles, “för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”. Den andra hälften tilldelas Roger Penrose, professor vid Oxfords universitet, “för upptäckten att bildningen av ett svart hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin”.

 

“Gratulationer till alla tre Nobelpristagare! Vi gläds åt att forskningen om det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum har tilldelats 2020 års Nobelpris i fysik. Vi är stolta över att de teleskop som ESO bygger och driver vid sina observatorier i Chile spelade en avgörande roll i denna upptäckt” säger ESO:s generaldirektör Xavier Barcons. “Arbetet som Reinhard Genzel utfört med ESO-teleskopen och som Andrea Ghez utfört med Keckteleskopen har gett oss oanade insikter om Sagittarius A* som bekräftar förutsägelserna från Einsteins allmänna relativitetsteori”.

 

ESO har haft ett tätt samarbete med Genzel och hans forskargrupp under närmare 30 års tid. Sedan början av 1990-talet har de utvecklat instrumentering i samarbete med ESO för att följa rörelserna hos de stjärnor som rör sig runt Sagittarius A* i Vintergatans centrum.

 

Forskarna inledde sin observationskampanj 1992 med SHARP-instrumentet på ESO:s New Technology Telescope (NTT) vid La Sillaobservatoriet. När ESO:s Very Large Telescope (VLT) stod klart använde de dess extremt känsliga instrument NACO, SINFONI och GRAVITY, samt Very Large Telescope Interferometer, vid Paranalobservatoriet för att fortsätta sina studier.

 

2008, efter att ha följt stjärnrörelserna kring Sagittarius A* under 16 år, kunde de presentera de bästa empiriska bevisen hittills för existensen av ett supermassivt svart hål i Vintergatans centrum. Både Genzels och Ghez forskargrupper följde mycket noggrant rörelsen för en speciell stjärna med beteckningen S2, som nådde som närmast Sagittarius A* i maj 2018. ESO utförde ett antal modifikationer och infrastrukturförbättringar på Paranal för att möjliggöra noggranna mätningar av stjärnans position och hastighet. 

 

Genzels forskarlag fann att ljuset från stjärnan S2 förskjöts mot längre våglängder när den passerade som närmast det supermassiva svarta hålet. Denna effekt, gravitationell rödförskjutning, gjorde det möjligt att för första gången bekräfta Einsteins relativitetsteori nära ett supermassivt svart hål. Tidigare i år utannonserade forskarna att de hade sett S2 “dansa” runt det supermassiva svarta hålet. Dess bana roterar runt det svarta hålet så att stjärnans rörelse bildar en rosett, en effekt som kallas Schwarzschildprecession, som också den förutsades av Einstein.

 

Genzel och hans forskarlag deltar i utvecklingen av instrument som ska installeras på ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT) som nu konstrueras i Chiles Atacamaöken. ELT kommer att möjliggöra ännu mer detaljerade observationer av det supermassiva svarta hålet och stjärnorna i dess omgivning.

Mer information

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Nobelpriset i fysik 2020

Kontakter

Bárbara Ferreira
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
E-post: pio@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2017 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.