Pressmeddelande

Första ljus för ESPRESSO, den nya generationens planetjägare

6 december 2017

ESPRESSO har med framgång avslutat sin första observation. Instrumentet, som sitter på ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile, kommer att söka efter exoplaneter med oöverträffad precision genom att leta efter väldigt små förändringar i ljuset från deras värdstjärnor. För första gången någonsin kommer ett instrument kunna kombinera ljuset från alla fyra av VLT:s teleskop och uppnå samma ljusuppsamlingskapacitet som ett 16-meters teleskop.

ESPRESSO står för Echelle SPectrograph for Rocky Exoplanet and Stable Spectroscopic Observations (echellespektrograf för stabila spektroskopiska observationer och steniga exoplaneter). Nu har instrumentet samlat in sitt första ljus vid ESO:s Very Large Telescope vid Panaralobservatoriet i norra Chile [1]. Denna nya echellespektrograf ingår i den tredje generationen av instrument vid VLT och är efterföljare till ESO:s enormt framgångsrika instrument HARPS vid La Sillaobservatoriet. HARPS kan uppnå en precision på cirka 1 meter per sekund i hastighetsmätningar. Tack vare tekniska framsteg och placeringen vid ett mycket större teleskop siktar ESPRESSO på en precision på 5 centimeter per sekund.

Francesco Pepe, astronom vid Genèves universitet i Schweiz, är forskningsledare för ESPRESSO.

– Denna framgång är resultatet av många människors arbete under tio år. ESPRESSO innebär med sin högre upplösning och precision inte bara en vidareutveckling av tidigare instrument som HARPS, utan också en omdaning. Till skillnad från tidigare instrument kan alla fyra av VLT:s enhetsteleskop användas samtidigt för att simulera ett 16-metersteleskop. ESPRESSO kommer att ge oss oöverträffbara resultat i minst ett decennium. Nu är jag bara otålig inför att hitta vår första steniga planet!

ESPRESSO kan upptäcka de pyttesmå förändringarna i stjärnors spektra som uppstår tack vare en planet som kretsar kring värdstjärnan. Planeter kan upptäckas med radialhastighetsmetoden eftersom planetens gravitationella dragningskraft påverkar värdstjärnan och får den att vackla i rymden. Ju lättare planeten är desto mindre vacklar värdstjärnan. För att kunna upptäcka steniga och eventuellt livsbärande exoplaneter krävs ett instrument med väldigt hög precision. Med denna metod kommer ESPRESSO att kunna registrera några av de lättaste planeterna som upptäckts hittills [2].

För att pröva instrumentet gjordes observationer av bland annat stjärnor och kända planetsystem. Jämförelser med tidigare mätningar med HARPS visade att ESPRESSO kan samla in mätningar med lika hög kvalitet på avsevärt kortare exponeringstid.

Särskilt glad över resultaten är instrumentspecialisten Gaspare Lo Curto vid ESO.

– Dessa framsteg med ESPRESSO har varit en stor framgång med bidrag från ett internationellt konsortium samt olika grupper inom ESO: ingenjörer, astronomer och administration. Det gällde inte bara att installera själva spektrografen utan också det väldigt komplexa optiksystemet som samlar in ljuset från VLT:s fyra enhetsteleskop, säger han.

Även om huvudsyftet med ESPRESSO är att lyfta jakten efter planeter genom att hitta och karaktärisera lättare planeter och deras atmosfärer, så har den också många andra tillämpningar. Den blir världens mest kraftfulla verktyg för att testa om naturens fysiska konstanter har förändrats sedan universum var ungt. Sådana små förändringar förutses av teorier inom fundamentalfysiken, men som ännu inte kunnat observeras på ett övertygande sätt.

Efter ESO:s Extremely Large Telescope sätts i drift kommer ett nytt instrument, HIRES, som för närvarande är i studiefasen. HIRES kommer att med hjälp av radialhastighetsmetoden kunna upptäcka ännu mindre exoplaneter, ner till jordens storlek, samt studera atmosfärerna hos exoplaneter med möjligheten att kunna upptäcka signaturer för liv från steniga planeter.

Noter

[1] ESPRESSO utvecklades och byggdes av ett konsortium som består av Genèves astronomiska observatorium vid Genèves universitet och Berns universitet, Schweiz; INAF–Osservatorio Astronomico di Trieste och INAF–Osservatorio Astronomico di Brera, Italien; Instituto de Astrofísica de Canarias, Spanien; Instituto de Astrofisica e Ciências do Espaço, Portos universitet och Lissabons universitet, Portugal; samt ESO. Projektet leds av Francesco Pepe (Genèves universitet, Schweiz), Stefano Cristiani (INAF–Osservatorio Astronomico di Trieste, Italien), Rafael Rebolo (IAC, Teneriffa, Spanien) och Nuno Santos (Instituto de Astrofísica e Ciências do Espaço, Universidade do Porto, Portugal).

[2] Med hjälp av radialhastighetsmetoden kan astronomer uppskatta planetens massa och bana. Tillsammans med andra metoder såsom passagemetoden (även kallad transitmetoden) kan man få mer information som till exempel exoplanetens storlek och täthet. Projektet Next-Generation Transit Survey (NGTS) vid ESO:s Paranalobservatorium jagar efter exoplaneter med hjälp av passagemetoden.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Bilder på ESPRESSO

• Bilder på VLT

Kontakter

Francesco Pepe
University of Geneva
Geneva, Switzerland
E-post: Francesco.Pepe@unige.ch

Stefano Cristiani
INAF–Osservatorio Astronomico di Trieste
Trieste, Italy
E-post: cristiani@oats.inaf.it

Nuno Santos
Instituto de Astrofísica e Ciências do Espaço and Universidade do Porto
Porto, Portugal
E-post: Nuno.Santos@astro.up.pt

Rafael Rebolo
Instituto de Astrofísica de Canarias
Tenerife, Spain
E-post: rrl@iac.es

Gaspare Lo Curto
ESO
Garching, Germany
E-post: glocurto@eso.org

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1739 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.