Pressmeddelande

Lagom varm planet upptäckt kring närliggande lugn stjärna

ESO:s instrument HARPS hittar en exoplanet i bana runt Ross 128 med massa liknande jordens

15 november 2017

En tempererad exoplanet med en massa liknande jorden har upptäckts bara 11 ljusår från vårt solsystem av ett forskarlag som använt ESO:s unika planetjägarinstrument HARPS. Den nya världen har fått namnet Ross 128 b och är efter Proxima b den näst närmaste tempererade planeten. Den är också den närmaste planeten som upptäckts gå i bana omkring en inaktiv röd dvärgstjärna, vilket kan öka sannolikheten för att denna planet kan bibehålla liv. Ross 128 b kommer att vara ett primärt mål för ESO:s Extremely Large Telescope, som kan leta efter biomarkörer i planetens atmosfär.

Ett forskarlag som arbetar med instrumentet HARPS (High Accuracy Radial velocity Planet Searcher) vid La Silla-observatoriet i Chile har upptäckt en planet som kretsar kring den röda dvärgstjärnan Ross 128. Exoplaneten, som gör ett varv på 9,9 dagar, väntas ha en temperatur på ytan som kan vara jämförbar med jordens. Ross 128 är den “lugnaste” närliggande stjärnan med en sådan lagom varm planet.

Nicola Astudillo-Defru, astronom vid Genèveobservatoriet, Genèves universitet, Schweiz, är medförfattare på forskningsartikeln om upptäckten.

– Bakom upptäckten ligger mer än ett decennium av intensiv bevakning med HARPS samt toppmoderna metoder för databehandling och -analys. Bara HARPS har kunnat visa upp sådan precision och 15 år sedan driftstart är det fortfarande det bästa instrumentet för radialhastighetsmätningar, säger hon.

De röda dvärgarna är bland universums svalaste, ljussvagaste, och vanligaste stjärnor. Just därför är de utmärkta och allt mer eftertraktade mål i jakten på exoplaneter. Xavier Bonfils, astronom vid Grenobles institut för planetologi och astrofysik, Université Grenoble-Alpes/CNRS, Grenoble, France, döpte till och med observationsprogrammet namnet The shortcut to happiness (Genvägen till lycka). Det är nämligen lättare att hitta små, svala syskon till jorden hos dessa stjärnor än hos stjärnor som i övrigt mer liknar solen [1].

Många röda dvärgstjärnor, bland dem Proxima Centauri, drabbas ibland av utbrott som kan utsätta eventuella planeter för dödliga doser av ultraviolett ljus och röntgenstrålning. Ross 128 tycks dock vara en lugnare stjärna. Planeter där kan vara de närmaste kända platser där liv kan trivas.

Ross 128 befinner sig för närvarande 11 ljusår från jorden, men den rör sig emot oss. Den väntas bli vår närmaste granne i rymden inom 79 000 år, vilket i kosmiska termer är mycket kort. Då tar Ross 128 b troligen över från Proxima b som den exoplanet som ligger närmast jorden.

Med hjälp av HARPS-mätningarna upptäckte forskarna att Ross 128 b kretsar på ett avstånd från stjärnan som är en tjugondedel av avståndet mellan jorden och solen. Trots närheten får Ross 128 b bara 1,38 gånger mer strålning än jorden. Tack vare den stjärnans ringa storlek och låga temperatur, halva solens, uppskattas planetens snittemperatur ligga mellan -60 och 20°C. Forskarna bakom upptäckten tänker sig att planeten är tempererad, men det är oklart om planeten ligger inuti, utanför eller på randen till stjärnans beboeliga zon, inom vilken flytande vatten kan klara sig på planetens yta [2].

Idag upptäcker astronomer allt fler tempererade exoplaneter. Nästa steget är att i mer detalj studera deras atmosfärer, deras sammansättning och deras kemi. Ett avgörande steg kommer att vara upptäckten av biomarkörer som syre i de närmast liggande exoplaneters atmosfärer. ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) ligger mycket bra till för att ta detta steg [3].

– Nya möjligheter vid ESO kommer att spela en kritisk roll när vi bygger upp vår förteckning över de planeter med massa som jordens som också går att karaktärisera. I synnerhet kommer NIRPS, HARPS kusininstrument för infrarött ljus, att öka effektiviteten när vi observerar röda dvärgar som till största strålar i infrarött. Sedan kommer ELT att ge möjligheten att observera och karaktärisera en stor andel av dessa planeter, avslutar Xavier Bonfils.

 

Noter

[1] Gravitationen från en planet som kretsar nära en stjärna med låg massa, som till exempel en röd dvärgstjärna, har en större effekt på stjärnan än en liknande planet som kretsar längre ut från en mer massiv stjärna som solen. Som ett resultat av detta är hastigheten hos denna "reflexrörelse" mycket lättare att upptäcka. Men det faktum att röda dvärgar är svagare gör det svårare att samla in tillräckligt med signal för de mycket exakta mätningarna som behövs.

[2] Den beboeliga zonen är definierad som omloppsbanor omkring en stjärna där en planet kan bibehålla en lämplig temperatur för att flytande vatten ska kunna existera på planetens yta.

[3] Detta är endast möjligt för det fåtal exoplaneter som befinner sig tillräckligt nära oss för att vi ska uppnå tillräcklig upplösning så att vi kan särskilja planeten från sin stjärna.

Mer information

Denna forskning presenterades i en forskningsartikel med titeln “A temperate exo-Earth around a quiet M dwarf at 3.4 parsecs” av X. Bonfils m. fl. som publiceras i tidsskriften Astronomy & Astrophysics.

Forskarlaget består av X. Bonfils (Univ. Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike [IPAG]), N. Astudillo-Defru (Observatoire de Genève, Université de Genève, Sauverny, Schweiz), R. Díaz (CONICET – Universidad de Buenos Aires, Instituto de Astronomía y Física del Espacio (IAFE), Buenos Aires, Argentina), J.-M. Almenara (Observatoire de Genève, Université de Genève, Sauverny, Schweiz), T. Forveille (IPAG), F. Bouchy (Observatoire de Genève, Université de Genève, Sauverny, Schweiz), X. Delfosse (IPAG), C. Lovis (Observatoire de Genève, Université de Genève, Sauverny, Schweiz), M. Mayor (Observatoire de Genève, Université de Genève, Sauverny, Schweiz), F. Murgas (Instituto de Astrofísica de Canarias, La Laguna, Tenerife, Spanien), F. Pepe (Observatoire de Genève, Université de Genève, Sauverny, Schweiz), N. C. Santos (Instituto de Astrofísica e Ciências do Espaço and Universidade do Porto, Portugal), D. Ségransan (Observatoire de Genève, Université de Genève, Sauverny, Schweiz), S. Udry (Observatoire de Genève, Université de Genève, Sauverny, Schweiz) och A. Wü̈nsche (IPAG)

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Forskningsartikeln i Astronomy & Astrophysics

• Bilder på ESO:s 3,6-meterteleskop

• Mer information om HARPS

Kontakter

Xavier Bonfils
Institut de Planétologie et d'Astrophysique de Grenoble – Université Grenoble-Alpes/CNRS
Grenoble, France
E-post: xavier.bonfils@univ-grenoble-alpes.fr

Nicola Astudillo-Defru
Geneva Observatory – University of Geneva
Geneva, Switzerland
E-post: nicola.astudillo@unige.ch

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1736 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.