Pressmeddelande

ALMA börjar skåda solen

17 januari 2017

Tidigare dolda detaljer på solen har avslöjats i nya bilder från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile. Bland annat får vi en ny inblick i de mörka, förvridna, centrala delarna av en solfläck som är lika bred som två jordar. Dessa, de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner, innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka fysiken hos vår närmaste stjärna. ALMA:s antenner är specialdesignade för att kunna avbilda solen utan att skadas av den intensiva hettan från det fokuserade ljuset.

Astronomer har utnyttjat ALMA:s förmåga att avbilda det ljus med våglängd kring en millimeter som skickas ut från solens kromosfär. Detta lager ligger precis ovanför solens fotosfär, som utgör dess synliga yta. Teamet bakom kampanjen för solobservationerna, en internationell grupp av astronomer med medlemmar från Europa, Nordamerika och Östasien [1], tog fram bilderna för att visa upp hur ALMA kan användas att studera solens aktivitet vid längre våglängder än vad som vanligen är tillgängligt för solobservationer på jorden.

Astronomer har studerat solen och undersökt dess dynamiska yta och energiska atmosfär på många olika sätt under århundradena. För att uppnå en mer heltäckande förståelse behöver astronomerna studera solen över hela det elektromagnetiska spektrumet, det millimeter- och submillimeterljus som ALMA kan observera inräknat.

Solen lyser många miljarder gånger starkare än de ljussvaga objekten som ALMA brukar observera. ALMA:s antenner har därför specialutvecklats för att genom att tillämpa tekniken radiointerferometri kunna skapa utsökt detaljerade bilder av solen och samtidigt undvika skadorna som den intensiva hettan från det fokuserade ljuset kan orsaka. Resultatet av detta är en serie av bilder som visar upp ALMA:s unika sätt att se och dess förmåga att studera vår sol. Mätdata från solkampanjen släpps denna vecka till världens astronomer för vidare studier och analyser.

Teamet observerade en enorm solfläck med två av ALMA:s mottagarband, i våglängderna 1,25 millimeter och 3 millimeter. Bilderna avslöjar temperaturskillnader mellan delar av solens kromosfär [2]. Att förstå uppvärmningen och dynamiken i kromosfären är viktiga forskningsområden som i framtiden kommer att behandlas med hjälp av ALMA.

Solfläckar är relativt kortvariga fenomen som förekommer i områden där solens magnetfält är både starkt och extremt koncentrerat. De har en lägre temperatur än de omgivande områdena, vilket är varför de verkar relativt mörka.

Skillnaderna i utseendet mellan de två bilderna beror på att de visar upp ljus från solen med olika våglängder. Med observationer i kortare våglängder ser man djupare in i solen. Det betyder bilderna tagna vid 1,25 mm visar ett lager av kromosfären som ligger längre ner, och därmed närmare fotosfären, än bilderna som tagits vid 3 mm.

ALMA är den första anläggningen där ESO är en partner med vilken astronomer kan studera den närmaste stjärnan, vår sol. Alla andra ESO-anläggningar, inklusive de som inte längre är i drift, behöver skyddas från det intensiva solljuset för att undvika skador. De nya möjligheterna med ALMA kommer att utöka ESO:s vetenskapliga gemenskap till att även inkludera solforskare.

Noter

[1] Teamet bakom ALMA:s solkampanj inkluderar: Shin'ichiro Asayama, East Asia ALMA Support Center, Tokyo, Japan; Miroslav Barta, Astronomical Institute of the Czech Academy of Sciences, Ondrejov, Tjeckien; Tim Bastian, National Radio Astronomy Observatory, USA; Roman Brajsa, Hvarobservatoriet, Institutionen för geodesi, Zagrebs universitet, Kroatien; Bin Chen, New Jersey Institute of Technology, USA; Bart De Pontieu, LMSAL, USA; Gregory Fleishman, New Jersey Institute of Technology, USA; Dale Gary, New Jersey Institute of Technology, USA; Antonio Hales, Joint ALMA Observatory, Chile; Akihiko Hirota, Joint ALMA Observatory, Chile; Hugh Hudson, School of Physics and Astronomy, University of Glasgow, Storbritannien; Richard Hills, Cavendish Laboratory, Cambridge, Storbritannien; Kazumasa Iwai, Nationella institutet för informations- och kommunikationsteknik, Japan; Sujin Kim, Koreas institut för astronomi och rymdforskning, Daejeon, Republiken Korea; Neil Philips, Joint ALMA Observatory, Chile; Tsuyoshi Sawada, Joint ALMA Observatory, Chile; Masumi Shimojo (teamledare för interferometri), NAOJ, Tokyo, Japan; Giorgio Siringo, Joint ALMA Observatory, Chile; Ivica Skokic, Astronomiska institutet vid Tjeckiens vetenskapsakademi, Ondrejov, Tjeckien; Sven Wedemeyer, Institutet för teoretisk astrofysik, Universitetet i Oslo, Norge; Stephen White (teamledare för observationer med enskilda antenner), AFRL, USA; Pavel Yagoubov, ESO, Garching, Tyskland och Yihua Yan, NAO, Kinas vetenskapsakademi, Beijing, Kina.

[2] En karta över hela solskivan har också gjorts av en enskild ALMA-antenn vid en våglängd av 1,25 millimeter, genom en metod som kallas snabbskanning. En enda ALMA-antenn är tillräckligt tillförlitlig och snabb för att kunna producera en karta av solskivan på bara några minuter. Kartan ger en lågupplöst bild av temperaturfördelningen i kromosfären över hela skivan och kompletterar därför de detaljerade, interferometriska bilderna av enskilda särskilt intressanta områden.

Mer information

ALMA är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan ESO, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samverkan med Chile. ALMA stöds av ESO åt dess medlemsländer, av NSF i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) och Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) samt av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Koreas Institut för astronomi och rymdforskning (KASI).

Byggandet och driften av ALMA leds av ESO åt dess medlemsstater; av National Radio Astronomy Observatory (NRAO), som förvaltas av Associated Universities, Inc. (AUI), på uppdrag av Nordamerika; och av National Astronomical Observatory of Japan (NAOJ) på uppdrag av Östasien. Joint ALMA Observatory (JAO) bidrar med enhetlig ledning och styrning av byggandet, driftsättning och drift av ALMA.

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

●       Bilder på ALMA

Kontakter

Roman Brajsa
Hvar Observatory
University of Zagreb, Croatia
Tel: + 385 1 4639 318
Mobil: + 385 99 2619 825
E-post: romanb@geof.hr

Ivica Skokic
Astronomical Institute of the Czech Academy of Sciences
Ondrejov, Czech Republic
Tel: + 420 323 620 133
Mobil: + 385 91 890 5815
E-post: ivica.skokic@asu.cas.cz

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1703 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.