Pressmeddelande

ESO:s VISTA sopar rent framför stjärnorna

5 oktober 2016

I denna nya bild av nebulosan Messier 78 målar unga stjärnor omgivningen i blåa nyanser samtidigt som unga, nyfödda stjärnor tittar ut från sina kokonger av kosmiskt stoft. De flesta av dessa stjärnor ligger dolda för våra ögon bakom lager av stoft och damm, men ESO:s teleskop VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) kan se kortvågigt infrarött ljus som passerar igenom stoftet. Likt en storskalig dammsugare sopar teleskopet rent så att astronomer kan titta djupt in i hjärtat av stjärnors omgivningar.

Messier 78, eller M78, är ett välstuderat exempel på en reflektionsnebulosa. Den befinner sig ungefär 1600 ljusår bort i stjärnbilden Orion, ovanför och till vänster om de tre stjärnorna som utgör bältet i denna välkända stjärnbild. I bilden är Messier 78 det blåaktiga, dimmiga molnet i mitten; den andra reflektionsnebulosan ute till höger kallas för NGC 2071. Den franske astronomen Pierre Méchain anses år 1780 ha upptäckt Messier 78. Men idag är den sedan december 1780 mer känd som det 78:e objektet i den franske astronomen Charles Messiers katalog.

När man observerar den med instrument för synligt ljus, som till exempel ESO:s Wide Field Imager vid La Sillaobservatoriet, ser Messier 78 ut som en utsträckt, dovt lysande azurblå yta som omringas av mörka band (se eso1105). Det är det kosmiska stoftet, som reflekterar och sprider ljuset som strömmar från de unga, blåaktiga stjärnorna i hjärtat av Messier 78, som ligger bakom att den kallas för en reflektionsnebulosa.

De mörka banden är täta moln av stoft som blockerar det synliga ljuset bakom dem. Dessa tjocka, kalla områden är utmärkta platser för ny stjärnbildning. När Messier 78 och dess grannar observeras i submillimeterljus mellan radiovågor och infrarött ljus, till exempel med teleskopet Atacama Pathfinder Experiment (APEX), avslöjar de glöden från stoftpartiklar i fickor som är knappt varmare än deras extremt kalla omgivningar (see eso1219). Så småningom kommer nya stjärnor bildas från dessa fickor allt eftersom materialet där dras samman av gravitationen och värms upp.

Mellan synligt ljus och submillimetervågor i det elekromagnetiska spektrum ligger kortvågigt infrarött ljus. Det är bland dessa våglängder som teleskopet VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) verkar och förser astronomer med viktig information. Bortom stoftets reflekterande ytor och genom tunnare delar av det skymmande materialet är ljusstarka stjärnkällor inuti Messier 78 synliga genom VISTA:s ögon. I mitten av bilden skiner två blåa superjättestjärnor starkt: de heter HD 38563A och HD 38563B. Till höger i bilden kan man också se superjätten HD 290861 som lyser upp nebulosan NGC 2071.

Förutom stora, heta, blåa stjärnor ser VISTA även många stjärnor som håller just nu på att bildas. De ligger halvgömda inuti dammet som syns lite överallt i detta område, men är ändå tydliga i denna bild tack vare deras rödaktiktiga och gula färger. Dessa färgglada nyfödda stjärnor syns i stoftbanden omkring NGC 2071 och längs med leden av stoft som går mot vänstra delen av bilden. Några av dessa är T Tauri-stjärnor. Fastän de är relativt ljusa är de fortfarande inte tillräckligt heta för att ha påbörjat sin kärnfusion i deras kärnor. Om några tiotals miljoner år kommer de ha mognat och intagit sina platser bland sina stjärnsyskon som redan idag lyser upp Messier 78.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Bilder på VISTA

Kontakter

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1635 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.