Pressmeddelande

ATLASGAL-kartläggningen av Vintergatan är klar

24 februari 2016

En spektakulär ny bild av Vintergatan har släppts i samband med att kartläggningsprojektet ATLASGAL (APEX Telescope Large Area Survey of the Galaxy) blivit klart. APEX-teleskopet i Chile har kartlagt hela galaxplanet som är synligt från den södra hemisfären för första gången i submillimetervåglängder – mellan infrarött ljus och radiovåglängder – och i större detalj än tidigare kartläggningar som gjorts av teleskop i rymden. Det banbrytande 12-metersteleskopet APEX gör det möjligt för astronomer att studera det kalla universum: gas och stoft med temperaturer bara några tiotals grader över den absoluta nollpunkten.

Teleskopet APEX, Atacama Pathfinder EXperiment, ligger 5100 meter över havet vid Chajnantorplatån i Atacamaområdet i Chile. Kartläggningsprojektet ATLASGAL utnyttjade teleskopets unika egenskaper för att ge en detaljerad bild av hur kall, tät gas är fördelad längs med Vintergatans plan [1]. I den nya bilden ingår de flesta stjärnbildande områden i den södra delen av Vintergatsbandet [2].

ATLASGAL:s nya kartor täcker ett område av himlen som är 140 grader långt och 3 grader brett, mer än fyra gånger större än det första släppet från ATLASGAL [3]. De nya kartorna har också en högre kvalitet, eftersom en del områden observerades flera gånger för att försäkra att samma bildkvalitet kunde uppnås över hela undersökningens område.

Kartläggningen ATLASGAL är det enskilt mest framgångsrika stora projekt som genomförts med APEX. Projektet har redan lett till nästan 70 publicerade forskningsartiklar. Nu blir projektets arv desto större när redan kalibrerade data från projektet görs tillgängliga för världens astronomer [4].

Hjärtat i APEX är teleskopets känsliga instrument, och det är ett av dessa, kameran LABOCA (LArge BOlometer Camera), som användes för att göra ATLASGAL-kartläggningen. LABOCA mäter upp inkommande strålning genom att registrera de pyttesmå ökningar i temperaturen som den orsakar hos instrumentets detektorer. Tack vare detta kan LABOCA upptäcka strålning också från de kalla mörka stoftband som skymmer stjärnors ljus.

Det nya släppet från ATLASGAL kompletterar observationer från ESA:s rymdteleskop Planck [5]. När mätningar från Planck och APEX kombinerades kunde astronomer upptäcka strålning från större områden på himlen och därmed uppskatta andelen tät gas i galaxens inre delar. Mätningar från ATLASGAL ligger också bakom ett komplett inventarie av de kalla, massiva moln där nya generationer av stjärnor håller på att bildas.

Timea Csengeri vid Max Planck-institutet för radioastronomi (MPIfR) i Bonn, Tyskland har lett arbetet med att kombinera data från Planck och APEX.

– ATLASGAL ger oss spännande insikter om de platser där nästa generation av massiva stjärnor och stjärnhopar bildas. Genom att kombinera dessa med observationer från Planck kan vi nu få en länk till de storskaliga strukturerna hos de stora molekylmolnen, säger hon.

APEX firade nyligen 10 år av framgångsrik forskning av det kalla universum. Teleskopet spelar en viktig roll, inte bara som vägvisare, utan också som komplement till ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) som också befinner sig på Chajnantorplatån. APEX bygger på en prototypantenn som byggdes för ALMA-projektet, och den har hittat många källor som ALMA kan studera i detalj.

Leonardo Testi, astronom vid ESO, är också medlem i teamet bakom ATLASGAL men också vetenskaplig projektledare för ALMA i Europa.

– ATLASGAL har gett oss möjlighet till en ny och omvälvande blick mot det täta interstellära mediet i vår egen galax, Vintergatan. Nu när den fullständiga kartläggningen släpps öppnar det också upp möjligheten att gräva fram nya upptäckter ur dess makalösa datamängder. Många forskarlag använder sig redan av ATLASGAL för att planera detaljerade uppföljningsprojekt med ALMA.

 

Noter

[1] Kartan skapades utifrån enskilda APEX-observationer i ljus med våglängd på 870 µm (0,87 millimeter).

[2] Den norra delen av Vintergatan har redan kartlagts av James Clerk Maxwell-teleskopet (JCMT) och andra teleskop, men den södra himlen är särskilt viktigt eftersom den inkluderar Vintergatans centrum, och eftersom det är tillgängligt för detaljerade uppföljande observationer med ALMA.

[3] Det första datasläppet täckte ett område på ungefär 95 kvadratgrader i en väldigt lång och smal remsa längs med det galaktiska planet, två grader bred och mer än 40 grader lång. De slutliga kartorna täcker nu 420 kvadratgrader, alltså ett mer än fyra gånger så stort område på himlen.

Mer information

ATLASGAL är ett samarbete mellan Max Planck-institutet för radioastronomi (MPIfR), Max Planckinstitutet för astronomi (MPIA), ESO och Chiles universitet.

APEX är ett samarbete mellan Max Planck-institutet för radioastronomi (MPIfR), Onsala rymdobservatorium och ESO. Driften av APEX vid Chajnantor utförs av ESO.

ALMA är ett partnerskap mellan ESO, U.S. National Science Foundation (NSF) och National Institutes of Natural Sciences (NINS) of Japan i samarbete med Chile. ALMA finansieras av ESO, på uppdrag av dess medlemsstater, NSF i samarbete med National Research Council of Canada (NRC), National Science Council of Taiwan (NSC) och NINS i samarbete med  Academia Sinica (AS) i Taiwan, och Koreas intastronomi och rymdvetenskapliga institut (KASI).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Max-Planck-institutet för radioastronomi (MPIfR)

• Onsala rymdobservatorium

• Mer om ATLASGAL hos MPIfR

• Forskningsartikel av Csengeri m.fl. (2016) om kombinationen med Planck-data

• Forskningsartiklar om ATLASGAL i ESO:s teleskopbibliografi

Kontakter

Carlos De Breuck
ESO APEX Programme Scientist
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6613
E-post: cdebreuc@eso.org

Frederic Schuller
ATLASGAL Principal Investigator - Max Planck Institute for Radio Astronomy
Bonn, Germany
E-post: fschulle@apex-telescope.org

Friedrich Wyrowski
APEX Project Scientist – Max Planck Institute for Radio Astronomy
Bonn, Germany
Tel: +49 228 525 383
E-post: fwyrowski@mpifr-bonn.mpg.de

Norbert Junkes
Press and Public Outreach – Max Planck Institute for Radio Astronomy
Bonn, Germany
Tel: +49 228 525 399
E-post: njunkes@mpifr-bonn.mpg.de

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1606 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.