Pressmeddelande

Nya teleskop vid Paranal ska jaga exoplaneter

Kartläggningsprojektet NGTS öppnar ögonen

14 januari 2015

Det nya projektet Next-Generation Transit Survey (NGTS) har öppnat ögonen vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile. Det här projektet kommer söka efter exoplaneter som rör sig framför sin värdstjärna och tillfälligt skymmer en del av värdstjärnans ljus. Dessa skillnader kan mätas upp med hjälp av noggranna instrument. Teleskopen kommer fokusera på att upptäcka planeter i Neptunus storlek och mindre, med diameter på mellan två och åtta gånger jordens.

 

Next-Generation Transit Survey (NGTS) är ett system för vidvinkelsobservationer som består av tolv teleskop, vardera med en bländaröppning med 20 centimeter [1]. Den nya anläggningen, som har byggts av ett konsortium bestående av Storbritannien, Schweiz och Tyskland, är belägen vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile och drar nytta av de utomordentliga observationsförhållandena och utmärkta stödresurser som redan finns tillgängliga där.

 

Don Pollacco vid Warwickuniversitetet i Storbritannien är en av projektledarna för NGTS.

– Vi behöver platser där det finns många klara nätter och där luften är torr och ren så att vi kan göra många detaljerade mätningar så ofta som möjligt. Paranal var utan tvekan det bästa valet, säger han.

NGTS är utvecklad för att fungera i robotläge. Det kommer att kontinuerligt övervaka ljusstyrkan hos hundratusentals av jämförelsevis ljusa stjärnor i södra hemisfären. När NGTS söker efter exoplaneter som rör sig framför sina värdstjärnor kommer det att kunna mäta stjärnornas ljusstyrka med högre noggrannhet – ner till promillenivå – än vad något markbaserade system för vidvinkelsobservationer hittills lyckats med.

 

Denna enastående noggrannhet i mätningar av ljusstyrka över ett stort synfält är tekniskt krävande. Men tekniken som är nyckeln till NGTS har redan demonstrerats i ett mindre prototypsystem som drevs på La Palma i Kanarieöarna under 2009 och 2010. NGTS bygger också på framgångarna hos experimentet SuperWASP som hittills är det projekt som upptäckt flest stora gasplaneter.

 

Upptäckterna som görs med NGTS kommer att vidare studeras med andra större teleskop, inklusive ESO:s Very Large Telescope. Ett mål är att hitta mindre planeter som är ljusa nog för att man ska kunna mäta deras massa, vilket i sin tur gör det möjligt att också uppskatta planetens densitet. Densiteten ger sedan ledtrådar till planetens sammansättning. Det kan också bli möjligt att undersöka atmosfären hos exoplaneten när den rör sig framför sin värdstjärna. När detta händer så går en del av stjärnans ljus genom planetens atmosfär, om den har någon, och lämnar en liten men mätbar signatur. Detta är ett delikat arbete som hittills endast i ett fåtal fall har kunnat göras, men NGTS bör ge oss många fler potentiella mål.

 

Detta är det första teleskopsprojektet som ESO står värd för vid Paranal utan att också stå för driften. Flera teleskopsprojekt drivs redan under liknande former vid det äldre La Sillaobservatoriet. Mätningarna från NGTS kommer att strömma in i ESO:s arkivsystem och vara tillgängliga för astronomer över hela världen i årtionden framöver.

 

Peter Wheatley vid Warwickuniversitetet är en av projektledarna för NGTS-projektet.

– Det är mycket spännande att få påbörja vårt sökande efter små planeter kring närliggande stjärnor. Upptäckterna med NGTS, samt uppföljande observationer med teleskop på marken och i rymden, kommer att vara viktiga steg i vår strävan att studera atmosfärer och sammansättningen hos små planeter som liknar jorden, avslutar han.

 

NGTS-konsortiet består av Warwickuniversitetet, Storbritannien; Queen’s University Belfast, Storbritannien; Leicesteruniversitetet, Storbritannien; Cambridgeuniversitetet, Storbritannien; Genèveuniversitetet, Schweiz, och DLR Berlin, Tyskland.

Noter

 

[1] Teleskopen vid NGTS är modifierade versioner av små kommersiella högkvalitetsteleskop som producerats av Astro Systeme Austria (ASA). NGTS:s kameror är modifierade ikon-L kameror från Andor Technology Ltd (http://www.andor.com) som byggts kring rödkänsliga så kallade deep depletion-ccd:er av e2v (http://www.e2v.com).

 

[2] NASA:s rymdprojekt Kepler har en högre ljuskänslighet men läser av en mindre del av himlen jämfört med NGTS. Tack vare NGTS vidare vinkel kommer det att kunna hitta ljusare exempel på små exoplaneter som passar bättre för detaljerade studier.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

 

 

• För mer information om NGTS

 

 

Kontakter

Peter Wheatley
University of Warwick
Coventry, United Kingdom
Tel: +44 247 657 4330
E-post: P.J.Wheatley@warwick.ac.uk

Heike Rauer
Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt (DLR) / Institut für Planetenforschung
Berlin, Germany
Tel: +49 30 67055 430
E-post: heike.rauer@dlr.de

Stéphane Udry
Observatoire de l’Université de Genève
Geneva, Switzerland
Tel: +41 22 379 24 67
E-post: stephane.udry@unige.ch

Ather Mirza
University of Leicester
Leicester, United Kingdom
Tel: +44 116 252 3335
E-post: pressoffice@le.ac.uk

David Azocar
Universidad de Chile
Santiago, Chile
E-post: dazocar@das.uchile.cl

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1502 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.