Pressmeddelande

Bleknande supernova gästar vacker spiral

20 mars 2013

Ungefär 35 miljoner ljusår från jorden i stjärnbilden Floden Eridanus ligger spiralgalaxen NGC 1637. År 1999 rubbades galaxens rofyllda uppsyn av en mycket ljusstark supernova. Astronomer som har studerat efterdyningarna efter denna stjärnexplosion med ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet i Chile har nu gett oss en fantastisk bild av en galax som ligger relativt nära oss.

Supernovor är bland de mest våldsamma händelser som sker i naturen. De markerar dödsögonblicket för stjärnor och kan lysa starkare än allt ljus tillsammans från miljarder stjärnor i deras värdgalaxer. 

År 1999 rapporterade astronomer vid Lickobservatoriet i Kalifornien en ny supernova i spiralgalaxen NGC 1637. Den upptäcktes med ett teleskop som var specialbyggt för att söka efter dessa ovanliga, men viktiga, kosmiska objekt [1]. Uppföljningsobservationer gjordes så att upptäckten kunde bekräftas och supernovan studeras vidare. Den här supernovan observerades av många teleskop och fick namnet SN 1999em. Efter den spektakulära explosionen 1999 har supernovans ljusstyrka följts noggrant av forskare, och dessa observationer har visat att den avtar ganska långsamt. 

Stjärnan som gav upphov till SN 1999em var väldigt massiv - mer är åtta gånger tyngre än solen - innan den dog. Vid slutet av dess liv kollapsade dess kärna, vilket gav upphov till en kataklysmisk explosion [2].

När de föjde upp observationerna av SN 1999em med VLT tog astronomerna många bilder på den. Dessa har nu kombinerats för att ge oss denna väldigt skarpa bild av supernovans värdgalax, NGC 1637. Spiralstrukturen kommer fram i den här bilden som ett väldigt distinkt mönster av blå stråk med unga stjärnor, lysande gasmoln och mörka stoftstråk. 

Även om den vid en första titt verkar vara en ganska symmetrisk galax har NGC 1637 några intressanta egenskaper. Dess utseende är lite skevt: den relativt löst virade armen till vänster och över kärnan når mycket längre runt galaxen än den kortare och mer kompakta armen till höger och under kärnan, vilken också ser avhuggen ut halvvägs ut. 

I bilden ser vi också en mängd stjärnor som ligger mycket närmare oss än NGC 1637, samt mer avlägsna galaxer, som alla råkar ligga i samma riktning. 

Noter

[1] Supernovan upptäcktes av Katzman Automatic Imaging Telescope vid Lickobservatoriet på Mount Hamilton, i Kalifornien. 

[2] SN 1999em är en så kallad kärnkollaps-supernova som mer precist klassificeras som Typ IIp. Här står “p”:et för platå, vilket betyder att supernovor av den här typen fortsätter att lysa starkt under en ganska lång tid efter att de nått maximal ljusstyrka. 

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39 metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Kontakter

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT & Survey Telescopes Press Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1315 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.