Pressmeddelande

Helixnebulosans nya nyanser

19 januari 2012

ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile har tagit en imponerande ny bild av Helixnebulosan. Bilden, tagen i infrarött ljus, visar upp stråk av kall gas som man inte ser i bilder tagna i synligt ljus. Bakom nebulosan skymtar en rik bakgrund av stjärnor och galaxer.

Helixnebulosan är en av de närmaste och mest imponerande exemplaren av en planetarisk nebulosa[1]. Den ligger i stjärnbilden Vattumannen, ungefär 700 ljusår från jorden. Detta underliga objekt bildades då en stjärna som liknade solen var i slutskedet av sitt liv. Eftersom stjärnan inte kunde hålla kvar sina yttre lager började den långsamt kasta ut höljen av gas som idag utgör nebulosan. Stjärnan, som nu är på väg att bli en vit dvärg, syns som den lilla blå pricken i mitten av bilden.

Själva nebulosan är ett komplicerat objekt. Den består av stoftpartiklar, joniserat material samt molekylär gas, arrangerat i ett vackert och invecklat mönster som lyses upp av starkt ultraviolett ljus från den stjärnan i mitten.

Helixnebulosans stora ring av gas är cirka två ljusår tvärsöver, vilket motsvarar hälften av avståndet mellan solen och vår närmaste stjärna. Det finns dock material ända ut till fyra ljusår från stjärnan. Detta syns speciellt bra i den här infraröda bilden, där röda fläckar av molekylär gas syns över större delen av bilden.

Den tunna gasen är svår att se i vanliga teleskop, men fångas lätt upp av VISTA:s speciella detektorer som är mycket känsliga för infrarött ljus. Med hjälp av sin spegel på 4,1 meter detekterar teleskopet också en imponerande samling av stjärnor och galaxer i bakgrunden.

VISTA:s skarpa syn avslöjar också den detaljerade strukturen i nebulosans ringar. Det infraröda ljuset avslöjar var den kallare molekylära gasen finns. Materialet är arrangerat i smala trådar som strålar ut från mitten och ger intryck av ett kosmiskt fyrverkeri.

Astronomer kallar dessa små trådar av molekylärt väte för kometknutar (eng. cometary knots). Knutarna, som till utseendet påminner om kometer, kan verka små, men är var och en lika stora som vårt eget solsystem. Molekylerna i knutarna överlever den energirika strålningen från den döende stjärnan just därför att de håller ihop inuti knutarna, som i sin tur skyddas av lager av stoft och molekylär gas. Det är ännu inte känt hur kometknutarna har uppstått.

Noter

Texten ändrades den 18 januari 2012 för att rätta några mindre fel.

[1] Planetariska nebulosor har ingenting att göra med planeter. Den förvirrande beteckningen fick de eftersom många av dem ser ut som små ljusstarka skivor i synligt ljus, och påminner därför om de yttersta planeterna i solsystemet, som Uranus och Neptunus. Sedd med ett litet teleskop är Helixnebulosan ovanligt stor, men samtidigt ljussvag. Den är även känd under sitt katalognummer NGC 7293.

Mer information

År 2012 är det 50 år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Bilder på VISTA

Kontakter

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1205 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Usage of ESO Images, Videos, Web texts and Music
Are you a journalist? Subscribe to the ESO Media Newsletter in your language.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:	eso1205sv
Namn:	Helix Nebula, NGC 7293
Typ:	Milky Way : Nebula : Type : Planetary
Facility:	Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy
Instruments:	VIRCAM