Pressmeddelande

En spiralgalax i Lejonet

10 augusti 2011

Den här nya bilden från ESO:s jätteteleskop VLT visar NGC 3521, en spiralgalax på ett avstånd av ungefär 35 miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Lejonet. Den spektakulära galaxen är runt 50 000 ljusår tvärs över och har en ljusstark, kompakt kärna, omgiven av ett detaljrikt spiralmönster.

Den mest iögonfallande detaljen i den ljusstarka galaxen NGC 3521 är dess långa spiralarmar i vilka en mängd stjärnbildande områden ligger utspridda. Inuti spiralarmarna finns också ådror av stoft. Armarna är ganska oregelbundna och ser nästan hoplappade ut, vilket gör NGC 3521 till ett typexempel av en så kallad flockig spiralgalax. Dessa galaxer har “fluffiga” spiralarmar som ser helt annorlunda ut jämfört med de svepande armarna hos så kallade grand design-spiraler, såsom den välkända Malströmsgalaxen (eller M 51) som upptäcktes av Charles Messier.

NGC 3521 är ljusstark och är relativt närliggande. Galaxen kan lätt ses med ett litet teleskop, som det Messier använde för att katalogisera ett antal suddiga och kometliknande objekt på 1700-talet. Konstigt nog verkar det som den franske astronomen missade denna flockiga spiralgalax trots att han upptäckte flera andra galaxer med liknande ljusstyrka i stjärnbilden Lejonet.   

Det var inte förrän år 1784, samma år som Messier publicerade den slutgiltiga versionen av sin katalog, som en annan berömd astronom, William Herschel, upptäckte NGC 3521. Han hade just börjat göra en mer utförlig kartläggning av den nordliga stjärnhimlen med sitt större 47-centimetersteleskop. I sin observationslogg kommenterade Herschel galaxen som “ett ljusstarkt centrum, omgiven av nebulositet”.

I den här nya bilden från VLT ser man färggranna, men otydliga, spiralarmar, som ersätter Herschels “nebulositet”. Gamla stjärnor dominerar i det rödaktiga områden i mitten medan unga och heta, blå stjärnor ligger utspridda i armarna längre bort från kärnan.

Det var Oleg Maliy, deltagare i astrofototävlingen “ESO’s Hidden Treasures 2010” [1], som valde ut de data från FORS1-instrumentet på ESO:s VLT vid Paranalobservatoriet i Chile som användes för att skapa denna dramatiska bild. Exponeringar tagna med tre olika filter har kombinerats för att skapa den här bilden. De tre filtrena är för blått ljus, som färgats blått i bilden, gult/grönt ljus, som färgats grönt, samt kortvågigt infrarött ljus, som färgats rött. Den totala exponeringstiden per filter är ungefär 300 sekunder. Olegs bild av NGC 3521 var högt rankad i tävlingen, som hade nära 100 deltagare.

Noter

[1] Tävlingen “ESO’s Hidden Treasures 2010” gav amatörastronomer chansen att leta fram en väl gömd pärla som väntade på att poleras i ESO:s väldiga arkiv av astronomidata. För att få veta mer om “Hidden Treasures”, besök http://www.eso.org/public/outreach/hiddentreasures/.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Foton av VLT

Kontakter

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1129 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.