Pressmeddelande

VISTA stirrar djupt in i den blåa Lagunen

5 januari 2011

Den här nya bilden av Lagunnebulosan i infrarött ljus fångades som en del av en femårsstudie av Vintergatan med ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile. Den visar ett litet stycke ur en mycket större bild av området omkring nebulosan. Den större bilden är i sin tur bara en del i ett jättelikt kartläggningsprojekt.

Med ESO:s teleskop VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy, eller Kartläggningsteleskop för astronomi i synligt och infrarött ljus) håller astronomer på att genomsöka Vintergatans centrala delar på jakt efter variabla objekt, samt kartlägga dess struktur i större detalj än någonsin tidigare. Denna gigantiska kartläggning kallas VISTA Variables in the Via Lactea (VVV; VISTA-variabler i Vintergatan [1]). Den nya infrarödbilden som presenteras här togs som en del av kartläggningen. Den visar stjärnbarnkammaren som kallas Lagunnebulosan (även känd som Messier 8, se eso0936), som ligger 4000-5000 ljusår bort i stjärnbilden Skytten.

Observationer i infrarött gör det möjligt för astronomer att titta bortom slöjan av stoft och damm som hindrar dem från att se himlakroppar i synligt ljus. Detta kommer sig av att det synliga ljuset, vars våglängd är jämförbar med stoftpartiklarnas storlek, sprids starkt, medan det infraröda ljuset som har längre våglängd kan passera i stort sett obehindrat genom stoftet. VISTA är med sin spegel på 4,1 meter i diameter världens största kartläggningsteleskop, och har som främsta uppgift att både snabbt och djupt kartlägga stora områden på natthimlen i infrarött ljus. Det är därför utmärkt lämpat för att studera hur stjärnor föds.

Stjärnor bildas vanligtvis i stora molekylmoln av gas och stoft som kollapsar under sin egen vikt. Lagunnebulosan däremot är hem till ett antal mycket tätare områden av sammanstörtande gas och stoft, som kallas Bok-globuler [2]. Dessa mörka moln är så pass täta att de även i infrarött ljus kan blockera ljuset från stjärnorna som ligger bakom dem. Men nebulosans allra mest kända mörka form, och den som gett den dess namn, är det lagunliknande stoftstråket som slingrar sig genom det glödande gasmolnet.

Det är heta, unga stjärnor som avger intensiv strålning i ultraviolett ljus, som ansvarar för nebulosans ljusa glöd. Lagunnebulosan är dock även hem till mycket yngre stjärnbebisar. Nyfödda stjärnor har upptäckts i nebulosan som är så pass unga att de fortfarande omges av de skivor av gas och stoft som de föddes ur. Sådana nyfödda stjärnor kan ibland skjuta ut jetstrålar från sina poler. Då den utskjutna materian slår in i den omgivande gasen skapas kortlivade ljusa streck som astronomer kallar Herbig-Haro-objekt [3]. Under de senaste fem åren har flera Herbig-Haro-objekt hittats i Lagunnebulosan. Babyboomen verkar alltså fortsätta.

Noter

[1] Den här kartläggningen, som är är en av sex pågående VISTA-kartläggningar, kommer at ta bilder av Vintergatans centrala delarna flera gånger under en femårsperiod. Den kommer att upptäcka enorma mängder av variabla objekt.  

[2] Bart Bok var en nederländsk-amerikansk astronom som tillbringade större delen av sin långa karriär i USA och Australien. Han var den förste som uppmärksammade mörka fläckar i stjärnbildningsområden som sedan blev uppkallade efter honom. Han spekulerade att de kanske hörde samman med de allra tidigaste stadierna av stjärnbildning. De undangömda bebisstjärnorna kunde inte observeras direkt förrän det flera decennier senare blev möjligt att ta bilder i infrarött ljus.

[3] Även om de inte var de första som såg sådana objekt så var astronomerna George Herbig och Guillermo Haro de första att studera spektra från de märkliga objekten. De insåg då att objekten inte bara var små moln av gas och stoft som reflekterade ljus, eller som lyste från påverkan av det ultravioletta ljuset från unga stjärnor. De var istället ett helt ny typ av objekt som hörde samman med stjärnbildning.

Mer information

Bland medlemmarna i forskningsteamet för VVV återfinns forskarna Dante Minniti (Universidad Catolica, Chile), Phil Lucas (University of Hertfordshire, Storbritannien), Ignacio Toledo  (Universidad Catolica, Chile) och Maren Hempel  (Universidad Catolica, Chile).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Foton av VISTA 
• Hemsida för VVV-kartläggningen

Kontakter

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1101 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.