Pressmeddelande

En kosmisk akvarell i Södra kronan

30 juni 2010

Den här magnifika bilden föreställer området kring stjärnan R Coronae Australis i stjärnbilden Södra kronan och har skapats med kameran WFI (Wide Field Imager) vid La Silla-observatoriet i Chile. R Coronae Australis ligger i hjärtat av ett stjärnbildningsområde och omges av en skimrande, blåaktig reflektionsnebulosa som är inbäddad i ett jättelikt stoftmoln. Bilden visar överraskande nya detaljer i ett dramatiskt område på himlen.

Stjärnan R Coronae Australis ligger i ett av vår galax mest spektakulära stjärnbildningsområden. Detta porträtt togs av kameran WFI (Wide Field Imager) som är monterat vid MPG/ESO 2,2-meters teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile. Tolv separata exponeringar tagna i rött, grönt och blått ljus har kombinerats för att skapa den slutgiltiga bilden.

Bilden täcker ett område på stjärnhimlen som är ungefär lika brett som fullmånen. Det motsvarar cirka fyra ljusår hos denna närbelägna nebulosa, 420 ljusår bort i riktning mot stjärnbilden Södra kronan (Corona Australis på latin). Komplexet är uppkallat efter stjärnan R Coronae Australis som ligger i mitten av bilden. Den är en av flera stjärnor i området som varierar i ljusstyrka och som fortfarande omges av de moln av gas och stoft ur vilka de en gång föddes.

Dessa unga stjärnors intensiva sken påverkar gasen omkring dem. Antingen reflekteras ljuset, eller så absorberas det för att sedan åter strålas ut vid en annan våglängd. Just sådana komplexa processer, som styrs av det interstellära mediets fysik och av stjärnornas egenskaper, ligger bakom nebulosans färgprakt. De ljusblåa molnen som framträder i den här bilden skiner mest tack vare stjärnljus som reflekteras av små stoftpartiklar. Nebulosan glöder inte med den karaktäristiska röda färgen som är typisk för många stjärnbildningsområden. Anledningen är att de unga stjärnorna i R Coronae Australis grannskap har för låg massa, ungefär densamma som solen, och avger för lite ultraviolett ljus för att jonisera mycket av den omgivande vätgasen.

Det jättelika stoftmolnet där reflektionsnebulosan ligger inbäddad visas här i utsökt detalj. Färgnyanserna och stoftmolnens skiftande uttryck gör att bilden påminner om en impressionistmålning. Ett framträdande mörkt stråk korsar bilden från mitten och nedåt till vänster. Här absorberar stoftet helt det synliga ljuset från stjärnor som håller på att bildas inuti molnet. Dessa objekt kan endast upptäckas genom att observera med en kamera som är känslig för infraröd strålning.

R Coronae Australis själv syns inte för blotta ögat, men den lilla diademformade stjärnbilden som den ligger i är lätt att få syn på från mörka platser vid sydliga breddgrader. På himlen finns den intill den större stjärnbilden Skytten och nära de rika stjärnfälten som kännetecknar Vintergatans centrala delar.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande 1027, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Länkar

• Tidigare bild på R Coronae Australis

Kontakter

Richard Hook
ESO, Survey Telescopes PIO
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1027 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.