Pressmeddelanden 2016

21 december 2016: ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile har börjat observera i en ny del av det elektromagnetiska spektrumet. Det har blivit möjligt tack vare nya mottagare som installerats på teleskopets antenner som kan upptäcka radiovågor med våglängder mellan 1,4 och 1,8 millimeter – ett intervall som inte tidigare kunnat utnyttjas av ALMA. Uppgradering möjliggör för astronomer att upptäcka svaga signaler från vatten i det närliggande universum.

12 december 2016: En utomordentligt lysande ljuspunkt som setts i en avlägsen galax med namnet ASASSN-15lh kan vara den ljusaste supernovan som någonsin skådats. Men nya observationer från flera observatorier, inklusive ESO, gör nu att man tvivlar på denna klassifikation. Istället föreslår en grupp av astronomer att källan är en händelse som är ännu mer extrem och sällsynt – ett snabbt roterande svart hål som sliter isär en passerande stjärna som kommit alltför nära.

9 december 2016: ESO:s råd har utsett Xavier Barcons, 57, som ESO:s nästa generaldirektör. Han börjar i tjänst den 1 september 2017 då mandatperioden för den nuvarande generaldirektören Tim de Zeeuw löper ut.

7 december 2016: Analysen av en gigantisk ny kartläggning av galaxer som gjorts med ESO:s VLT kartläggningsteleskop i Chile tyder på att mörk materia kan vara mindre tätpackad och mer jämnt fördelad i rymden än man tidigare trott. Ett internationellt team använde mätningar från kartläggningsprojektet Kilo Degree Survey (KiDS) för att studera hur ljuset från omkring 15 miljoner avlägsna galaxer påverkas av det gravitationella inflytande från universums materia på stor skala. Resultaten stämmer inte väl överens med tidigare resultat från Planck-satelliten.

30 november 2016: Genom att med ESO:s Very Large Telescope studera ljuset som skickas ut från extremt tätpackade och starkt magnetiserade neutronstjärnor har astronomer upptäckt det första observationella tecknen på ett underligt kvantfysikalisk fenomen som först förutspåddes under 1930-talet. Polarisationen av det observerade ljuset tyder på att tomrummet omkring neutronstjärnor påverkas av ett fenomen inom kvantfysiken: vakuumdubbelbrytning.

9 november 2016: Skarpa nya observationer har avslöjat spännande former i skivor omkring unga stjärnor där planeter håller på att bildas. Instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope har gjort det möjligt att observera den komplexa dynamiken i unga planetsystem – inklusive en som bildas just nu. De nyligen publicerade resultaten från tre forskarlag av astronomer visar upp SPHERE:s imponerande förmåga att fånga hur planeter formar skivorna som bildar dem – och exponerar komplexiteten i miljöerna där nya världar bildas.

2 november 2016: Spektakulära nya observationer av de enorma pelarliknande strukturerna inuti Carinanebulosan har gjorts med hjälp av instrumentet MUSE som sitter på ESO:s Very Large Telescope. De olika pelarna, som analyserades av ett internationellt forskarlag, ser ut att vara pelare fyllda med förödelse – i kontrast till namnet som de ikoniska Skapelsens pelare har i Örnnebulosan, som också är en liknande miljö.

26 oktober 2016: Ett internationellt forskarlag har upptäckt att lysande moln av gas som omger kvasarer – avlägsna och aktiva galaxer – är mycket mer vanligt förekommande än man väntat sig. I en unik kartläggning har många kvasarer med varsin lysande halo hittats av instrumentet MUSE som sitter på ESO:s Very Large Telescope. Halornas egenskaper skiljer sig dessutom avsevärt från vad man skulle vänta sig enligt dagens teorier om hur galaxer bildades i det unga universum.

19 oktober 2016: En internationell forskargrupp har använt Very Large Telescope Interferometer för att observera dubbelstjärnan Eta Carinae i större detalj än någonsin tidigare. De upptäckte nya och oväntade strukturer inuti stjärnsystemet, bland annat i området mellan de två stjärnorna där vindar med extremt höga hastigheter kolliderar. Den nya inblicken i detta gåtfulla stjärnsystem kan leda till bättre förståelse av hur de tyngsta stjärnorna utvecklas.

12 oktober 2016: Uråldriga stjärnor som tillhör en typ som kallas RR Lyrae har för första gången upptäckts i mitten av Vintergatan med hjälp av ESO:s infraröda teleskop VISTA. RR Lyrae-stjärnor befinner sig vanligtvis i väldigt gamla stjärnpopulationer som är mer än 10 miljarder gamla. Denna upptäckt föreslår att de bukiga centrala delarna av Vintergatan troligen växte till sig från sammanslagningen av urtidsstjärnhopar. Dessa stjärnor kan till och med vara resterna från Vintergatans mest massiva och äldsta överlevande stjärnhop.

5 oktober 2016: I denna nya bild av nebulosan Messier 78 målar unga stjärnor omgivningen i blåa nyanser samtidigt som unga, nyfödda stjärnor tittar ut från sina kokonger av kosmiskt stoft. De flesta av dessa stjärnor ligger dolda för våra ögon bakom lager av stoft och damm, men ESO:s teleskop VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) kan se kortvågigt infrarött ljus som passerar igenom stoftet. Likt en storskalig dammsugare sopar teleskopet rent så att astronomer kan titta djupt in i hjärtat av stjärnors omgivningar.

29 september 2016: Japanska astronomer har med hjälp av ALMA upptäckt en varm och tät kokong av komplexa molekyler runt en nyfödd stjärna. Detta lilla moln, en så kallad het molekylkärna, är det första av sitt slag som upptäckts utanför Vintergatan. Dess sammansättning skiljer sig dessutom avsevärt från liknande kokonger i vår egen galax. Det kan betyda en större variationsrikedom i universums kemi än forskare tidigare väntat sig.

22 september 2016: Flera internationella forskarlag har använt teleskopet ALMA för att utforska den avlägsna avkrok av universum som avslöjades först i Hubbleteleskopets ikoniska bilder från projektet Hubble Ultra Deep Field (HUDF). ALMA:s nya observationer i millimeterljus är betydligt djupare och skarpare än tidigare liknande kartläggningar. Mätningarna visar tydligt hur galaxers stjärnbildningstakt hänger samman med deras totala stjärnmassa. Dessutom avslöjas hur mycket gas som har varit tillgänglig för att bilda stjärnor vid olika tidpunkter. Det ger nya insikter i galaxbildningens “Gyllene tid” för ungefär 10 miljarder år sedan.

21 september 2016: En internationell forskargrupp har använt ALMA samt bland annat ESO:s Very Large Telescope för att upptäcka sanningen bakom en sällsynt typ av objekt i det avlägsna universum som kallas Lyman alfa-blobbar. Fram tills nu har astronomer inte förstått vad som gör att dessa enorma gasmoln lyser så starkt. Nu har ALMA sett två galaxer i hjärtat av ett av dessa objekt som lyser upp sin omgivning genom att bilda nya stjärnor i en frenetisk takt. Galaxparet ligger dessutom i mitten av en svärm av mindre galaxer som tycks utgöra en tidig fas i bildandet av en tung galaxhop. De två ALMA-källorna förväntas utvecklas till en enda jättelik elliptisk galax.

15 september 2016: Astronomer har tidigare förbryllats av en sällsynt förändring hos ett supermassivt svart hål i mitten av en avlägsen galax. Men nu har ett internationellt forskarlag löst mysteriet med hjälp av mätningar från ESO:s Very Large Telescope samt NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble och NASA:s rymdteleskop Chandra. Det svarta hålet verkar ha fallit på hårda tider, och matas inte längre med tillräckligt bränsle för att lysa klart.

7 september 2016: Med hjälp av bland annat ESO:s Very Large Telescope har ett internationellt team av astronomer upptäckt en fossilrest från det unga Vintergatan. Det unika stjärnsystemet, vars utseende påminner om en klotformig stjärnhop, hyser stjärnor av vilt skilda åldrar och liknar ingen annan känd stjärnhop. Den innehåller stjärnor som är påfallande lika galaxens allra äldsta stjärnor, vilket överbryggar ett gap i vår förståelse av Vintergatans förflutna och dess nutid.

24 augusti 2016: Astronomer har med hjälp av bland annat ESO:s teleskop funnit klara bevis för en planet som kretsar kring den närmaste stjärnan till jorden, Proxima Centauri. Den länge eftersökta planeten, som fått beteckningen Proxima b, gör ett varv runt sin svala, röda värdstjärna var 11:e dag. Dess temperatur är lagom för att flytande vatten ska kunna finnas på dess yta. Denna steniga värld med något högre massa än jorden är den närmast belägna exoplaneten. Den kan också vara den närmaste platsen utanför solsystemet som har möjligheten att uppehålla liv. En artikel som beskriver denna vetenskapliga milstolpe publiceras i tidsskriften Nature den 25 augusti 2016.

10 augusti 2016: Den lilla samlingen av ljusa blå stjärnor uppe till vänster i denna nya enorma 615-megapixelbild från ESO är det perfekta kosmiska laboratoriet för att studera stjärnors liv och död. I denna stjärnhop, känd som Messier 18, ingår stjärnor som bildades tillsammans ur samma tunga moln av gas och stoft. Denna bild, som även bjuder på röda moln av glödande väte och mörka stråk av stoft och damm, togs av VLT Survey Telescope (VST) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile.

27 juli 2016: Astronomer har upptäckt en ny typ av exotiskt stjärnsystem med hjälp av flera teleskop på marken och i rymden, bland dem ESO:s Very Large Telescope. I dubbelstjärnan AR Scorpii driver en snabbt roterande vit dvärg upp elektroner till nära ljusets hastighet. De energirika partiklarna släpper ut stötar av strålning som träffar stjärnans följeslagare, en den röda dvärg, vilket gör att systemet dramatiskt pulserar var 1,97:e minut med strålning som sträcker sig från ultraviolett till radio. Forskningsresultaten, publiceras i tidsskriften Nature den 28 juli 2016.

13 juli 2016: Teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har för första gången kunnat urskilja en protoplanetär skivas snölinje. Bortom denna linje är temperaturen i skivan omkring en ung stjärna tillräckligt låg för att snö ska kunna bildas. Snölinjen kunde observeras för första gången tack vare en dramatisk ökning i den unga stjärnan V883 Orionis ljusstyrka. Stjärnan värmde snabbt upp skivans inre delarna, med följden att snölinjen drevs ut till mycket större avstånd än vad som är vanligt för en protostjärna. Forskningsresultaten publiceras 14 juli 2016 i tidsskriften Nature.