Pressmeddelanden 2010

16 mars 2010: Nya banbrytande temperaturbilder som tagits med ESO:s jätteteleskop VLT samt några andra kraftfulla markbaserade teleskop ger en ny bild av Jupiters Stora röda fläck. I bilderna syns virvlar av varmare luft och svalare områden som aldrig tidigare har setts. De nya observationerna har gjort det möjligt för forskare att göra den första detaljerade kartan över vädret inuti jättestormen. Den kopplar samman fläckens färg med temperaturen, vindarna, trycket och sammansättningen i den.

3 mars 2010: Den skira nebulosan NGC 1788, belägen i ett mörkt och ofta förbisett hörn av stjärnbilden Orion, avslöjas i en bild som ESO släpper idag. Även om detta spöklika moln ligger relativt långt från Orions ljusa stjärnor, känner det ändå av deras kraftfulla vindar och starka sken, som tillsammans gjuter dess form och gör det till ett hem för mängder av unga solar.

24 februari 2010: Idag har ESO släppt en dramatisk ny bild av NGC 346, det starkast lysande stjärnbildningsområdet i det Lilla magellanska molnet, granngalax till Vintergatan. NGC 346 ligger 210 000 ljusår från jorden i Tukanens stjärnbild. Ljus, vindar och hetta från tunga stjärnor har skingrat den glödande gasen inuti och runt omkring denna stjärnhop och bildat en skir nebulosa som påminner om en spindelväv. NGC 346 är, likt andra astronomiska scener, ett ofärdigt verk som förändras med tidsåldrarna. Allt eftersom nya stjärnor bildas ur löst flytande materia i området, kommer de att tändas och åter strö omkring sig kvarvarande stoft och gas. Samtidigt krusas gasen över vidsträckta vidder och förändrar ansiktet på detta glänsande vackert objekt.

17 februari 2010: De har varit efterlysta i åratal: nu har de mest primitiva stjärnorna utanför vår galax Vintergatan äntligen spårats. Nya observationer med ESO:s jätteteleskop VLT har använts för att lösa en gåta inom astrofysiken som rör de allra äldsta stjärnorna i vår galaktiska omgivning. Lösningen blir avgörande för vår förståelse av universums första stjärnor.

10 februari 2010: Orionnebulosan avslöjar många av dess hemligheter i en dramatisk ny bild som tagits med ESO:s nya kartläggningsteleskop VISTA. Teleskopets mycket breda synfält kan visa upp hela nebulosan i all sin prakt och VISTA:s infraröd syn tillåter dessutom nya blickar djupt ner i områden som normalt ligger dolda bakom interstellärt stoft. Där avslöjas märkligt beteende hos välgömda men mycket aktiva unga stjärnor.

3 februari 2010: ESO har släppt en magnifik ny bild, tagen med jätteteleskopet VLT, av den gigantiska stjärnbarnkammaren NGC 3603 där stjärnor kontinuerligt föds. Inbäddad i den vackra nebulosan finns en hop av unga, tunga stjärnor som är en av Vintergatans ljusstarkaste och tätaste stjärnhopar. För astronomer är denna plats en nära motsvarighet till extrema områden av aktiv stjärnbildning i mer avlägsna galaxer. Hopen innehåller dessutom den tyngsta stjärnan som man hittills kunnat ”väga”.

27 januari 2010: Med ESO:s jätteteleskop VLT har astronomer upptäckt ett ovanligt svart hål i en annan galax. Det svarta hålet, vars massa är drygt 15 gånger solens, ligger mycket längre bort än något tidigare upptäckt svart hål i samma viktklass, och är dessutom näst tyngst bland dessa. Hålet kretsar tätt ihopslingrat med en stjärna som själv snart kan komma att bli ett svart hål.

20 januari 2010: ESO har släppt en spektakulär ny bild av ett jättelikt moln som av engelskspråkiga astronomer kallas Cat's Paw Nebula. Detta komplexa område av gas och stoft, där mängder av nya stjärnor föds, ligger i Vintergatans hjärta bakom lager av stoft och damm.

13 januari 2010: Genom att studera ett trippelplanetsystem som liknar en uppskalad version av solens egen planetfamilj har astronomer kunnat få fram det första direkta spektrumet - ett "kemiskt fingeravtryck" [1] - av en planet som kretsar kring en fjärran stjärna [2]. Upptäckten ger nya insikter om hur planeten bildades och dess sammansättning och blir en ny milstolpe i sökandet efter liv på annat håll i universum.

4 januari 2010: Det nya observatoriet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har passerat ett nytt avgörande steg mot de högkvalitativa bilderna som kommer att bli signum för detta nya revolutionerande astronomiska verktyg. Astronomer och ingenjörer har för första gången lyckats koppla ihop tre av observatoriets antenner vid ALMA:s observationsplats 5000 meter över havet i norra Chile. Med tre samarbetande antenner bereds nu vägen för skarpa bilder av det svala universum med aldrig tidigare uppnådd upplösning. Tillsammans ger de den felande länken som kan korrigera fel som uppstår när bara två antenner används.