En Vintergata till middag?

Denna veckas bild visar Yepun, det fjärde huvudteleskopet i ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile, till synes knaprande på det färggranna Vintergatsbandet. Men vad är vår Vintergata egentligen gjord av? Receptet består mest av stjärnor, planeter och mycket gas och stoft. Blanda dem, bind dem med gravitation, lägg till en kunglig portion mörk materia och voilà: du har en galax!

Liksom bakverk finns galaxer i olika former och storlekar. Vi bor i en medelstor galax formad som en skiva med spiralarmar och en yttre halo som omger den. Men eftersom vårt solsystem är inbäddat i en av Vintergatans spiralarmar, cirka 25 000 ljusår från dess centrum, ser vi bara en bråkdel av detta när vi tittar upp. Det galaktiska centrumet är dolt av täta moln av kosmiskt stoft, och där bortom lurar det supermassiva svarta hålet Sagittarius A* som forskare lyckades avbilda för första gången 2022.

Astronomer uppskattar att vår hemgalax innehåller mellan 100 och 400 miljarder stjärnor, och förmodligen lika många planeter. I Vintergatans centrala områden hittar vi främst äldre stjärnor, medan spiralarmarna är packade med unga stjärnor, födda i gigantiska moln av molekylär gas och stoft. Zoomar vi ut ännu mer når vi Vintergatans halo. Här hittar du klotformiga stjärnhopar med gamla stjärnor och rester av små satellitgalaxer som en gång svaldes av Vintergatan.

Slutligen har vi en viktig ingrediens som vi inte direkt kan se. Galaxer roterar så snabbt att stjärnor, gas och stoft inte kan hålla ihop dem. Vi behöver därför en "hemlig ingrediens" för att förklara varför galaxerna inte faller isär: mörk materia. Forskarna anser att Vintergatan är kapslad i en enorm halo av mörk materia, minst tio gånger mer massiv än alla dess stjärnor. Hur osynlig den än kan vara hjälper teleskop som VLT oss att förstå den mörka materian genom att undersöka hur den påverkar den lysande materia som vi kan se, som stjärnor, gas och stoft.