En stjärna faller över ESO:s teleskop

Denna veckas bild visar två av de tre nya ExTrA-teleskopen på ESO:s La Sillaobservatorium i Chile på en höjd av över 2000 meter i Atacamaöknen. Dessa teleskop söker genom himlen efter jordliknande världar runt röda dvärgar av M-typ, stjärnor som är mindre och svalare än solen.

En “fallande stjärna” blinkar till på himlen över teleskopen, skenbart på väg mot horisonten. Trots sitt namn är fallande stjärnor små korn av grus eller stoft som med hög fart når jordens atmosfär och brinner upp, så kallade meteorer. Ute i rymden mellan planeterna och de andra kropparna i solsystemet kallas de meteorider.

Stjärnfall är inte bara vackra utan bär också med sig viktig information. Riktningen på meteorens spår berättar varifrån den kommer och dess ljusstyrka säger något om dess storlek. En meteor som tar sig igenom jordens atmosfär och landar på marken kallas meteorit. Dessa undersöks i laboratorier för att utröna deras sammansättning och geologiska historia. Därmed är meteoriterna en ovärderlig kunskapskälla för att förstå förhållandena i det tidiga solsystemet, och hur meteoriderna uppkom.