Resterna av novan från 1670 sedd med moderna instrument

Bilden visar resterna av den nya stjärnan som upptäcktes år 1670. Den skapades från en kombination av bilder i synligt ljus från Geminiteleskopet (blått) och kartor i submillimeterljus (ljus med våglängd strax under en millimeter) från SMA som visar stoft (grönt) samt slutligen en karta av molekylemission från APEX och SMA (rött).

Stjärnan som de europeiska astronomer såg år 1670 var inte en nova, utan en mer sällsynt, våldsam typ av stjärnkollision. Den var tillräckligt ljus för att lätt vara synlig med blotta ögat under sitt första utbrott, men spåren det lämnade var så svaga att bara väldigt noggranna analyser med observationer i submillimeterljus behövdes innan astronomer äntligen kunde lösa mysteriet mer än 340 år senare.