Meddelande

ALMA firar tio år med vetenskapliga observationer

1 oktober 2021

För tio år sedan öppnade Atacama Large Millimetre/submillimetre Array (ALMA), där ESO är en partner, sina dörrar för astronomerna. Händelsen uppmärksammades den 3 oktober 2011 med den första bilden (de kolliderande Antenngalaxerna) som hade tagits med antennerna. Bilden visade ALMA:s potential och signalerade inledningen av ett framgångsrikt årtionde med astronomiska observationer.

ALMA använde bara en tredjedel av sina 66 flyttbara antenner när den började användas för vetenskapliga studier. Trots det inkom över 900 ansökningar om  observationstid, varav omkring 100 valdes ut, vilket visade hur efterlängtad anläggningen var bland astronomerna. Under det gångna årtiondet har ALMA fortsatt att vara hett eftertraktad av forskare världen över: ansökningarna är långt fler än den tillgängliga observaitonstiden, och många intressanta och nydanande projekt föreslås varje år.

ALMA-antennerna är belägna på Chajnantorplatån i norra Chile på en höjd av 5 000 meter placerade på avstånd av uppemot 16 kilometer. Antennerna kopplas samman för att observera universum som ett enda teleskop i millimeter- och submillimetervåglängder, som är omkring tusen gånger längre än de våglängder som ögat är känsligt för. I detta våglängdsområde emitterar några av de kallaste objekten i universum sin strålning, som täta moln av gas och stoft där planeter och stjärnor bildas, liksom extremt avlägsna objekt i det tidiga universum. Med hjälp av en teknik som benämns interferometri kan ALMA uppnå en vinkelupplösning som är högre än den som NASA/ESA:s Hubbleteleskop kan ge, och ännu i dag är ALMA det största och mest kraftfulla teleskopet för att studera millimeter- och submillimetervåglängder.

Under det första årtiondet har ALMA använts av astronomer från hela världen för att göra betydande astronomiska upptäckter. Hittills har observationerna resulterat i nästan 2 500 forskningsartiklar, varav ungefär hälften baseras på observationer gjorda under europeisk observationstid.Bland höjdpunkterna märks studier av stoftskivan runt den unga stjärnan HL Tauri, revolutionerande upptäckter om planetbildning, bilder av en Einsteinring som ger den skarpaste inblicken hittills av stjärnbildning i det unga universum, och detektionen av komplexa organiska molekyler i ett nyfött stjärnsystem. Dessutom deltog ALMA som ett av åtta teleskop i Event Horizon Telescope-samarbetet för att ta den första bilden av ett svart hål, det supermassiva objektet i centrum av galaxen M87. 

ALMA är ett internationellt projekt mellan Europa (ESO), USA (National Radio Astronomical Observatory [NRAO]), och Japan (National Astronomical Observatory of Japan [NAOJ]) i samarbete med Chile. ESO har bidragit med ungefär en tredjedel av projektets konstruktions- och driftkostnad. ESO byggde 25 av antennerna tillsammans med sina samarbetspartners samt två transportfordon för att förflytta antennerna på Chajnantorplatån och mottagare för tre våglängdsband inklusive en ny uppsättning mottagare som byggs för närvarande i Europa [1]. ESO ansvarar också för European ALMA Regional Centre som kopplar samman ALMA-projektet med forskare i Europa.

Noter

[1] Varje ALMA-antenn är för närvarande utrustad med mottagare för att registrera strålning i åtta våglängdsband, från band 3 som börjar vid 3,6 mm till band 10 som slutar vid 0,3 mm. Band 1 (6-8,5 mm våglängd) kommer inom kort vara i drift och band 2 (3,3-4,5 mm) kommer adderas framöver.

Mer information

ALMA är ett partnerskap mellan ESO och dess medlemsländer, NSF (USA), NINS (Japan), NRC (Kanada), MOST och ASIAA (Taiwan) samt KASI (Sydkorea) i samarbete med Chile. Joint ALMA Observatory drivs gemensamt av ESO, AUI/NRAO och NAOJ.