Pressmeddelande

Måsnebulosans vingar

6 februari 2013

Den här nya bilden från ESO visar en del av ett moln av gas och stoft som går under namnet Måsnebulosan. Här bildar sköra, avlånga röda moln “vingarna” hos den himmelska fågeln. I bilden framträder en spännande blandning båda mörka och ljusa moln, som en vävnad i olika nyanser av rött mellan stjärnorna. Denna nya bild togs med kameran Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2,2 metersteleskop vid ESO:s La Silla observatorium i Chile.

Mitt emellan stjärnbilderna Stora hunden och Enhörningen på den södra stjärnhimlen ligger Måsnebulosan, ett gigantiskt moln som till största delen består av vätgas. Den är ett exempel på vad astronomerna kallar för ett H II-område. Heta unga stjärnor bildas inom sådana moln och deras intensiva ultravioletta strålning gör att gasen omkring dem lyser starkt.

Den röda färgen i den här bilden berättar att det finns joniserad vätgas i molnet [1]. Måsnebulosan, som också går under det mer formella namnet IC 2177, har ett komplext utseende med en fågel-liknande form som består av tre stora gasmoln. Gasmolnet Sharpless 2-292 (eso1237) bildar huvudet och denna nya bilden visar Sharpless 2-296, som utgör de stora “vingarna”. Den tredje delen, Sharpless 2-297, är en liten knutliknande utskott hos toppen på måsens högra “vinge” [2].

Alla dessa objekt finns med i Sharpless katalog över nebulosor, en lista med över 300 gasmoln som sammanställdes av den amerikanske astronomen Stewart Sharpless på 1950-talet. Innan han publicerade katalogen var Sharpless doktorand vid Yerkesobservatoriet nära Chicago i USA, där han och hans kollegor publicerade observationer som hjälpte till att visa att Vintergatan är en spiralgalax med vidsträckta, krökta armar.

Spiralgalaxer kan innehålla tusentals H II-områden, varav nästan alla ligger i spiralarmarna. Måsnebulosan ligger i en av Vintergatans spiralarmar. Läget är typiskt för vintergatan men i andra slags galaxer är det annorlunda. Till exempel är H II-områdena utspridda över hela galaxen i oregelbundna galaxer, medan i elliptiska galaxer saknas dessa områden helt och hållet. Att det finns H II-områden i en galax indikerar att här är ett ställe där det just nu bildas många nya stjärnor.

Den här bilden av Sharpless 2-296 togs av Wide Field Imager (WFI), en stor kamera som sitter på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Silla observatorium. Den visar bara en liten del av nebulosan: ett stort moln där det bildas stjärnor i en ursinnig takt i dess mitt. Här ser vi delnebulosan Sharpless 2-296 som lyses upp av flera speciellt ljusstarka unga stjärnor. Det finns också andra stjärnor spridda över området, bland dem en som lyser så starkt att den står ut som måsens “öga” i bilder av hela komplexet.

Vidvinkelbilder av den här delen av himlen visar upp en stor mängd intressanta astronomiska objekt. De unga ljusstarka stjärnorna inom nebulosan är en del av det närliggande stjärnbildningsområdet CMa R1 i stjärnbilden Stora hunden. Det området är fullt av starkt lysande stjärnor och stjärnhopar. I närheten av Måsnebulosan ligger också nebulosan Tors hjälm, som observerades med ESO:s Very Large Telescope (VLT) vid firandet av ESO:s femtioårsdag den 5 oktober 2012. Observationerna gjordes med hjälp av Brigitte Bailleul - vinnaren av tävlingen Twittra dig till VLT (eso1238a).

Noter

[1] Astronomer använder beteckningen H II för joniserad vätgas och H I för ickejoniserad vätgas (atomär vätgas). En väteatom består av en elektron som är bunden till en proton, men i en joniserad gas är atomerna splittrade fritt rörliga elektroner samt positiva joner, i det här fallet enskilda protoner.

[2] De här objekten har de officiella beteckningarna Sh 2-292, Sh 2-296, och Sh 2-297 i den astronomiska databasen SIMBAD.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39 metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 031 772 1000
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT & Survey Telescopes Press Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1306 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1306sv
Namn:IC 2177, Seagull Nebula
Typ:Milky Way : Nebula : Type : Star Formation
Milky Way : Nebula : Appearance : Emission : H II Region
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope
Instruments:WFI

Bilder

Det lysande gasmolnet Sharpless 2-296, en del av Måsnebulosan
Det lysande gasmolnet Sharpless 2-296, en del av Måsnebulosan
Måsnebulosan, på gränsen mellan stjärnbilderna Enhörningen och Stora hunden
Måsnebulosan, på gränsen mellan stjärnbilderna Enhörningen och Stora hunden
Vidvinkelbild av Måsnebulosan (IC 2177)
Vidvinkelbild av Måsnebulosan (IC 2177)

Videor

Zooma in mot Måsnebulosans vingar
Zooma in mot Måsnebulosans vingar
Panorera över delar av Måsnebulosan
Panorera över delar av Måsnebulosan