Pressmeddelanden

26 november 2014: MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile har fångat en färgrik vy av den ljusa stjärnhopen NGC 3532. Några av stjärnorna lyser med en het blå nyans, men många av de mest massiva stjärnorna har utvecklats till röda jättar och glöder med ett starkt brandgult sken.

19 november 2014: Nya observationer med ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile har avslöjat att kvasarer är inriktade på liknande sätt längs med de största kända strukturerna i universum. Ett europeiskt forskarlag har upptäckt att rotationsaxlarna hos de centrala supermassiva svarta hålen i ett antal kvasarer riktas parallelt med varandra trots att de ligger utspridda över flera miljarder ljusår. Forskargruppen har också upptäckt att lutningen hos kvasarernas axlar tenderar att följa de väldiga strukturerna i den kosmiska spindelväven där de befinner sig.

10 november 2014: Med det nya instrumentet MUSE på ESO:s Very Large Telescope har forskare fått en alldeles ny inblick i en spektakulär kosmisk kollision. De nya observationerna avslöjar för första gången rörelserna hos gas som rivs ut ur galaxen ESO 137-001 medan den i hög fart dyker in i en vidsträckt galaxhop. Forskningsresultaten är nyckeln till en lösning för ett seglivat mysterium – vad som får galaxer i galaxhopar att sluta bilda nya stjärnor.

6 november 2014: Denna nya bild från teleskopet ALMA visar i aldrig tidigare skådad detalj en skiva runt en ung stjärna där nya planeter just nu bildas. Observationerna, som gjorts med det nästan färdigbyggda ALMA, är dessutom de skarpaste bilderna som hittills tagits i submillimeterljus. Forskningsresultaten är ett jättelikt steg framåt när det gäller att se hur protoplanetära skivor utvecklas och hur planeter bildas.

3 november 2014: Genom att utnyttja den fulla kraften hos Very Large Telescope Interferometer har ett internationellt team av astronomer upptäckt så kallat exozodiakalljus omkring nio närliggande stjärnor. Det här ljuset, som upptäckts nära den beboeliga zonen hos stjärnorna, är stjärnljus som reflekteras från stoft och damm som skapas i kollisioner mellan asteroider och när kometer avdunstar. Att så stora mängder av damm existerar i de inre regionerna kring några stjärnor kan innebär problem för framtida direktobservationer av jordlika planeter.

29 oktober 2014: Med hjälp av ALMA har forskare upptäckt en ström av gas och stoft kring en dubbelstjärna som inte liknar något som tidigare setts. Tack vare strömmen flyttas material från systemets yttre delar till dess inre delar, där den fyller på en mindre skiva av gas och damm ur vilken nya planeter kan bildas. Utan strömmen skulle den inre skivan sedan länge ha upplösts. Då hälften av alla stjärnor som liknar solen föds i dubbelsystem har upptäckten stor betydelse för jakten på exoplaneter. Forskningsresultaten publiceras i tidsskriften Nature 30 oktober 2014.

28 oktober 2014: Idag skrev Polens forskningsminister Lena Kolarska-Bobińska på ett avtal som kommer att leda till att landet blir medlem i ESO, Europeiska sydobservatoriet, världens mest produktiva observatorium. ESO ser fram emot att välkomna Polen som medlemsland efter att tillträdesavtalet godkänts av det polska parlamentet.

22 oktober 2014: Med instrumentet HARPS vid ESO:s La Silla-observatoriet i Chile har astronomer gjort den mest fullständiga kartläggningen någonsin av kometer kring en annan stjärna. Det franska forskarlaget studerade närmare 500 enskilda kometer kring stjärnan Beta Pictoris och upptäckt att de tillhör två tydligt olika grupper: gamla exokometer som har gått flera gånger kring sin stjärna, och yngre som troligen skapats nyligen när en eller flera större kroppar splittrats. De nya resultaten kommer publiceras i tidskriften Nature den 23 oktober 2014.

15 oktober 2014: Astronomer har använt teleskopet APEX för att undersöka en gigantisk galaxhop som håller på att bildas i det unga universum. Många nya stjärnor bildas i hopen, visar det sig, men gömt bakom stoft och damm och på oväntade platser. Det är första gången som forskare kunnat kartlägga stjärnbildningen i en så ung galaxhop.

1 oktober 2014: Kameran WFI på MPG/ESOs 2.2-metersteleskopet vid ESOs La Silla-observatorium i Chile har tagit en vacker ny bild av Messier 11, även känd som NGC 6705 eller Vildandshopen. Stjärnhopen, fylld med blå stjärnor, av en av de mest stjärnrika öppna hopar som astronomer känner till.

17 september 2014: Sedan flera decennier har forskare trott att när galaxer krockar brukar det bli elliptiska galaxer som skapas. Nu kommer för första gången direkta bevis på att galaxer som smälter samman istället kan bilda skivformade galaxer, och en sådan utgång är dessutom vanlig. Det överraskande forskningsresultatet, från ett internationellt forskarlag som använt ALMA tillsammans med en rad andra radioteleskop, kan förklara varför spiralgalaxer som Vintergatan är så vanliga i universum.

10 september 2014: Den här nya bilden från kartläggningsteleskopet VST vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile visar upp en större samling av stjärnor, den klotformiga stjärnhopen Messier 54. Den här stjärnhopen ser ut att vara som vilken annan stjärnhop men den har en hemlighet. Messier 54 tillhör inte vår galax Vintergatan utan den är en del av en mindre satellitgalax, dvärggalaxen Sagittarius. Dessa ovanliga släktförhållanden har nu gjort det möjligt för astronomer att med hjälp av Very Large Telescope (VLT) testa om de oväntat låga nivåerna av litium i stjärnor även återfinns utanför vår galax Vintergatan.

3 september 2014: Lupus 4 skymmer stjärnorna bakom sig i en fascinerande ny bild, likt ett mörkt moln under en månfri natt. Nära Lupus 4, en spindelliknande klump av gas och damm, kan utsikterna verka dystra. Men det är bara tillfälligt: i täta fickor inuti just sådana moln kommer nya stjärnor snart att bildas och väcka molnet till lysande liv. Bilden har tagits med kameran WFI (Wide Field Imager) på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid La Silla-observatoriet i Chile.

26 augusti 2014: Med hjälp av teleskopet ALMA har astronomer fångat den bästa bilden hittills av en kollision mellan galaxer som ägde rum då universum var bara hälften så gammalt som det är idag. För att skapa bilden använde det internationella forskarlaget flera teleskop både på jorden och i rymden – men också ett förstoringsglas i galaxstorlek. De nya studierna avslöjar detaljer som annars varit omöjliga att se hos galaxen H-ATLAS J142935.3-002836, och att objektet påminner om det välkända kolliderande galaxparet Antennerna.

20 augusti 2014: I en ny bild från kameran WFI vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile syns två dramatiska områden i Vintergatans södra delar där många nya stjärnor håller på att bildas. Området till vänster i bilden domineras av stjärnhopen NGC 3603, som ligger 20 000 ljusår bort i Vintergatans Carina-Sagittarius spiralarm. Det andra området är en samling av lysande gasmoln som går under beteckningen NGC 3576 och som ligger betydligt närmare jorden.

6 augusti 2014: VLT Survey Telescope (VST) vid ESOs Paranalobservatorium i Chile har fångat denna vackra detaljerade bild av galaxen Messier 33. Denna närliggande spiralgalax, den näst närmaste stora galaxen till vår egen galax, Vintergatan, är packad med ljusstarka stjärnhopar och moln av gas och stoft. Den nya bilder är bland de mest detaljerade vidvinkelvyer av detta objektet som någonsin tagits, och visar de många glödande röda glasmolnen i spiralarmarna med spektakulär klarhet.

30 juli 2014: Astronomer har med hjälp av ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) hittat ett överraskande par gasskivor där nya planeter bildas. De båda gasskivorna, som kretsar kring de två unga stjärnorna som utgör dubbelstjärnan HK Tauri, snurrar på helt olika sätt trots att de hör ihop. De nya ALMA-observationerna ger forskare den bästa bilden hittills av protoplanetära skivor i ett dubbelstjärnesystem. Det nya resultatet bidrar även till att förklara varför så många exoplaneter – till skillnad från planeterna i vårt solsystem – har konstiga, avlånga eller lutande banor. Resultaten publiceras i tidskriften Nature den 31 juli 2014.

23 juli 2014: I den här slående nya bilden från ESO’s La Silla-observatorium i Chile kurar unga stjärnor ihop sig mot en bakgrund av moln med glödande gas och ränder av stoft. Stjärnhopen, känd som NGC 3293, var för tio miljoner år sedan bara ett moln av gas och stoft, men allt eftersom stjärnor började bildas så formades den ljusa grupp av stjärnor som vi ser här. Stjärnhopar som denna är himmelska laboratorier som gör det möjligt för astronomer att lära sig mer om hur stjärnor utvecklas.

9 juli 2014: En grupp astronomer har lyckats följa hur stjärnstoft formas i realtid – under efterdyningarna av en supernovaexplosion. För första gången visar de att dessa kosmiska stoftfabriker skapar stoftet i en tvåstegsprocess som påbörjas strax efter explosionen, men som fortsätter långt därefter. Gruppen använde ESO:s Very Large Telescope (VLT) i norra Chile för att analysera ljuset från supernovan SN 2010jl allteftersom den sakta bleknade. De nya resultaten publiceras i tidskriften Nature 9 juli 2014.

2 juli 2014: Gum 15 är ett ganska okänt moln av kosmiskt stoft och gas, men är en plats där heta unga stjärnor bildas. Det är dessa vackra men lömska stjärnor som formar hur modernebulosan ser ut. Men när de växer upp är det också de som förstör den.