eso1902sv — Bildrelease

Ett kosmiskt ögonblick

Europeiska sydobservatoriets Cosmic Gems Programme fångar en döende stjärnas sista andetag

22 januari 2019

Den spöklika glöden från den planetariska nebulosan ESO 557-24 varar bara ett kort tidsperiod - omkring 10 000 år, med astronomiska mått bara ett flyktigt ögonblick. ESO:s Very large Telescope fångade detta skal av glödande joniserad gas – det sista andetaget från en döende stjärna vars tynande rester ses i centrum på denna bild. När gasskalet i denna planetariska nebulosa expanderar blir den också svagare och kommer så småningom att bli helt osynlig.

Ett skirt skal av glödande gas sprider sig utåt i rymden på denna bild av den planetariska nebulosan ESO 577-24 [1]. Nebulosan är resterna av en tidigare röd jättestjärna som har kastat ut sina yttre lager i rymden och lämnat efter sig en liten, extremt het vit dvärgstjärna. Denna stjärnrest kommer att långsamt kallna och blekna, och avslutar sina dagar i centrum av den tidigare jättestjärnans gasrester.

Röda jättar är stjärnor som i slutet av sina liv har förbrukat den vätgas som utgör bränsle för kärnreaktionerna i sina centra, och då börjat krympa under gravitationens inverkan. När den röda jätten minskar i storlek kommer det ökande trycket i kärnan att återtända kärnreaktionerna, och stjärnan kastar då bort sina yttre lager i rymden i form av en massiv stjärnvind. Den döende vita dvärgstjärnans utstrålar intensivt UV-ljus som joniserar den utkastade gasen och får den att lysa. Resultatet är en planetarisk nebulosa [2].

Den planetariska nebulosan ESO 577-42 upptäcktes under loppet av den fotografiska genomsökning av himlen som gjordes av National Geopgraphic Society vid Palomarobservatoriet (National Geographic Society — Palomar Observatory Sky Survey) i slutet av 1950-talet. Nebulosans upptogs därefter i Abells katalog över planetariska nebulosor [3]. Den ligger omkring 1400 ljusår från jorden och är synlig bara med stora teleskop.

Denna bild av ESO 577-24 tillkom under loppet av ESO:s Cosmic Gems Programme, ett projekt för att avbilda intressanta, spännande eller visuellt anslående objekt med ESO:s teleskop, i syfte att användas för utbildning och utåtriktad verksamhet. Projektet utnyttjar teleskoptid som inte kan användas för vetenskapliga observationer, men den data som samlas in görs ändå tillgänglig för astronomer via ESO Science Archive (ESO:s vetenskapliga arkiv).

Noter

[1] Planetariska nebulosor observerades först av astronomer under 1700-talet, och tedde sig i deras teleskop som bleka kopior av planeterna i vårt solsystem.

[2] När solen når sitt röda jättestadium kommer den att vara omkring 10 miljarder år gammal. Det är långt till dess – solen har nu en ålder av 5 miljarder år.

[3] Astronomiska objekt har ofta ett antal olika beteckningar från olika kataloger. Nebulosans beteckning i Abellkatalogen över planetariska nebulosor är PN A66 36.

Mer information

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Johan Warell
Astronom och ESON-representant för Sverige
Skurup, Sverige
Mobil: +46 706 494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Calum Turner
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: pio@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1902 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1902sv
Namn:ESO 577-24
Typ:Milky Way : Nebula : Type : Planetary
Facility:Very Large Telescope
Instruments:FORS2

Bilder

Ett kosmiskt ögonblick
Ett kosmiskt ögonblick
En bild av området kring den planetariska nebulosan ESO 577-24 från Digitized Sky Survey
En bild av området kring den planetariska nebulosan ESO 577-24 från Digitized Sky Survey
Den planetariska nebulosan ESO 577-24 i stjärnbilden Jungfrun
Den planetariska nebulosan ESO 577-24 i stjärnbilden Jungfrun

Videor

ESOcast 191 Light: Ett kosmiskt ögonblick
ESOcast 191 Light: Ett kosmiskt ögonblick
Ett svep över den skira planetariska nebulosan ESO 577-24
Ett svep över den skira planetariska nebulosan ESO 577-24
Inzoomning mot ESO 577-24
Inzoomning mot ESO 577-24

Se även