Pressmeddelande

Orions dolda hemligheter

VISTA:s kartläggningsprojekt ger den mest detaljerade infrarödbilden hittills av molekylmolnet Orion A

4 januari 2017

Denna spektakulära nya bild, tagen i kortvågigt infrarött ljus, är en av de största i sitt slag av molekylmolnet Orion A. Bilden på denna närmast kända fabrik för tunga stjärnor, som befinner sig cirka 1350 ljusår från jorden, togs med kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile. Här avslöjas många unga stjärnor och andra objekt som vanligtvis ligger djupt nedgrävda i dammiga moln.

Den nya bilden, som är en del av kartläggningsprojektet VISION (VIenna Survey In Orion), är ett montage av bilder som togs i kortvågigt infrarött ljus med kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Bildfältet täcker hela molekylmolnet Orion A, ett av de två gigantiska molnen i molekylmolnkomplexet i Orion (OMC). Orion A sträcker sig ungefär 8 grader till söder om Orions välkända svärd [2].

VISTA är världens största dedikerade kartläggningsteleskop. Tack vare dess stora synfält och dess väldigt känsliga detektorer för infrarött ljus är teleskopet utmärkt väl anpassat för att ta de djupa, högkvalitativa infrarödbilder som krävs för detta ambitiösa forskningsprojekt.

Kartläggningen VISION har resulterat i en katalog som innehåller nästa 800 000 individuellt identifierade källor, bland dem vanliga stjärnor, nyfödda stjärnor och avlägsna galaxer. När det gäller djup och täckning har projektet överträffat alla tidigare kartläggningar av det här området [3].

VISTA kan se ljus som är osynligt för det mänskliga ögat, vilket gör det möjligt för astronomer att identifiera många annars dolda objekt i denna stjärnornas barnkammare. Väldigt unga stjärnor som inte alls går att upptäcka i synligt ljus träder fram när de observeras i långvågigt infrarött ljus, för vilket stoftet som omger dem är mer genomskinligt.

Den nya bilden innebär ett steg mot en komplett bild av hur stjärnbildning går till i Orion, för både lättare och tyngre stjärnor. Det mest spektakulära objektet är den fantastiska Orionnebulosan, även kallad Messier 42 [4] och synlig till vänster i bilden. Denna region bildar svärdet i den välkända ljusa stjärnbilden Orion. I VISTA:s katalog ingår både välkända objekt och nya upptäckter. Dessa inkluderar vad som kan vara fem hittills okända nyfödda stjärnor och, om de kan bekräftas, tio nya galaxhopar.

På andra ställen i bilden kan vi se in i Orion A:s mörka molekylmoln och upptäcka många dolda skatter, bland annat skivor av material som kan ge upphov till nya stjärnor, nebulosor associerade med nyfödda stjärnor (Herbig-Haro-objekt), mindre stjärnhopar och även galaxhopar som befinner sig långt bortom Vintergatan. Kartläggningen VISION möjliggör systematiska studier av unga stjärnors tidigaste utvecklingsfaser inuti de närmast liggande molekylmolnen.

Med denna bild av Orion A och dess imponerande detaljrikedom får forskare en ny observationell grund för fortsatta studier av hur stjärnor och stjärnhopar bildas. Den visar än en gång kraften hos VISTA-teleskopet när det gäller att snabbt och djupt avbilda stora områden på himlen i kortvågigt infrarött ljus [5].

Noter

[1] Kartläggningen VISION täcker ungefär 18,3 kvadratgrader av himlen med en pixelskala på ungefär en tredjedels bågsekund per pixel.

[2] Det andra gigantiska molekylmolnet i Orions molekylmoln är Orion B, vilket ligger öster om Orions bälte.

[3] Den kompletta kartläggningen VISION sträcker sig över ett ännu större område än vad som syns i bilden, som täcker 39 578 x 23 069 pixlar.

[4] Orionnebulosan beskrevs för första gången i början av 1600-talet, men upptäckarens identitet är osäker. Den franske kometjägaren Messier gjorde en noggrann skiss av dess huvudsakliga karaktärsdrag under mitten av 1700-talet och gav det nummer 42 i hans välkända katalog. Han tilldelade också nummer 43 till det lilla fristående området norr om huvuddelen av nebulosan. Senare spekulerade William Herschel om nebulosan skulle kunna vara “det kaotiska materialet av framtida solar”. Senare har astronomer upptäckt att dess dimmor verkligen är gas som glöder tack vare det obönhörliga ultravioletta ljuset från unga, heta stjärnor som nyligen bildats där.

[5] Den framgångsrika kartläggningen VISION av Orion kommer att följas av en ny, ännu större öppen kartläggning med VISTA av andra stjärnbildande områden, som påbörjas i april 2017 och får namnet VISIONS.

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i en artikel med titeln “VISION - Vienna survey in Orion I. VISTA Orion A Survey”, av S. Meingast m. fl. och publiceras i tidsskriften Astronomy & Astrophysics.

Forskarlaget består av: Stefan Meingast (Wiens universitet, Wien, Österrike), João Alves (Wiens universitet, Wien, Österrike), Diego Mardones (Universidad de Chile, Santiago, Chile) , Paula Teixeira (Wiens universitet, Wien, Österrike), Marco Lombardi (Milanos universitet, Milano, Italien), Josefa Großschedl (Wiens universitet, Wien, Österrike), Joana Ascenso (CENTRA, Universidade de Lisboa, Lisbon, Portugal; Universidade do Porto, Porto, Portugal), Herve Bouy (Centro de Astrobiología, Madrid, Spanien), Jan Forbrich (Wiens universitet, Wien, Österrike), Alyssa Goodman (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics, Cambridge MA, USA), Alvaro Hacar (Wiens universitet, Wien, Österrike), Birgit Hasenberger (Wiens universitet, Wien, Österrike), Jouni Kainulainen (Max Planck-institut för astronomi, Heidelberg, Tyskland), Karolina Kubiak (Wiens universitet, Wien, Österrike), Charles Lada (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics, Cambridge, USA), Elizabeth Lada (University of Florida, Gainesville, USA), André Moitinho (SIM/CENTRA, Universidade de Lisboa, Lissabon, Portugal), Monika Petr-Gotzens (ESO, Garching, Österrike), Lara Rodrigues (Universidad de Chile, Santiago, Chile) och Carlos G. Román-Zúñiga (UNAM, Ensenada, Baja California, Mexiko).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Forskningsartikeln

• Bilder på VISTA

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Onsala, Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1701 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.