Kolsäck, emu eller tinamofågel?

Människan har blickat upp mot himlen under mycket lång tid och fascinerats av de ljusa stjärnorna och planeterna, Vintergatans flödande form och de mörka fläckarna som skymmer bort stjärnljuset i Vintergatsbandet. Olika kulturer har haft olika namn på dessa objekt. Denna veckas bild visar ett av dem som har antagit olika identiteter vid olika tider och på olika platser.

I förgrunden av bilden ses en av antennerna i Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), och i dess övre kant ses två ljusa stjärnor som ingår i Södra korset, en av de tydligaste stjärnbilderna på södra stjärnhimlen. Strax under dessa stjärnor ses en mörk fläck i Vintergatsbandet i siluett mot de bakomliggande stjärnorna. Detta är en mörk nebulosa på bara 600 ljusårs avstånd, ett kallt molekylmoln som är så tätt att det blockerar nästan allt ljus från objekt på större avstånd.

Namnet på denna mörka nebulosa beror på kulturen. I dag kallas den populärt Kolsäcken i den västvärlden, medan andra folk förknippar den med en fågel. För Australiens aboriginer är nebulosan huvudet på en emu som sträcker sig över himlen, en del av en “stjärnbild” som inte utgörs av stjärnor utan av mörka stoftmoln. Inkarikets astronomer kallade fläcken Yutu efter den skygga och fasanliknande Tinamofågeln i Sydamerika.

Nebulosor som Kolsäcken kan vara så täta att synligt ljus inte tar sig igenom, men stjärnor och galaxer bortom dem kan ändå vara möjliga att observera i längre våglängder där stoftet är mer transparent, som millimeter- och submillimetervåglängder. Det är inom detta våglängdsområde av det elektromagnetiska spektrat som ALMA observerar.