Galaxen M87 fångad med ESO:s Very Large Telescope

Messier 87 (M87) är en enorm elliptisk galax i stjärnbilden Jungfrun på cirka 55 miljoner ljusårs avstånd. Den upptäcktes av den franske astronomen Charles Messier 1781, men att objektet var en galax blev inte känt förrän under 1900-talet. Med dubbelt så stor massa som vår egen galax Vintergatan, och tio gånger så många stjärnor, är M87 en av de största kända galaxerna i vårt lokala universum. Utöver dess ansenliga storlek är den anmärkningsvärd på många andra sätt. Den omges exempelvis av ovanligt många klotformiga stjärnhopar: vår egen Vintergata har omkring 200 stycken, medan M87 har hela 12 000 som astronomerna tror har fångats in från dess mindre grannar.

Precis som med alla andra stora galaxer har M87 ett supermassivt svart hål i sitt centrum. Massan hos ett sådant svart hål avspeglar galaxens totala massa, och det är därför inte omöjligt att det svarta hålet i M87 är ett av de största man känner till. Det svarta hålet kan förklara en av galaxens mest energirika fenomen: en enorm relativistisk jetstråle där materia avlägsnar sig från galaxens kärna med hastigheter nära ljusets.

Det svarta hålet i M87:s kärna var målet för de banbrytande observationerna med Event Horizon Telescope av två huvudsakliga anledningar. Även om EHT:s vinkelupplösning är formidabel är den inte obegränsad. Eftersom det svarta hålet i M87 är större än andra svarta hål är det lättare att observera än mindre svarta hål på mindre avstånd. M87 är också belägen relativt nära himmelsekvatorn sett från jorden, vilket gör att galaxen kan observeras från båda halvkloten. Antalet EHT-teleskop som kunde studera det svarta hålet var alltså det största möjliga, vilket gjorde vinkelupplösningen så stor som möjligt.

Denna bild togs av FORS2 på ESO:s Very Large Telescope inom ramen för Cosmic Gems-programmet, ett projekt för att avbilda intressanta, spännande eller visuellt anslående objekt med ESO:s teleskop för att användas inom utbildning och utåtriktad verksamhet. Projektet utnyttjar teleskoptid som inte kan användas för vetenskapliga observationer, men den data som samlas in görs ändå tillgänglig för astronomer via ESO:s vetenskapliga arkiv.