eso1153sv — Bildrelease

Julkometen Lovejoy pryder himlen över Paranalobservatoriet

24 december 2011

Den nyligen upptäckta kometen Lovejoy framträder i nya häpnadsväckande fotografier och en timelapse-film tagna vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Den södra stjärnhimlen hedrades av ett besök av kometen efter att den oväntat överlevde ett nära möte med solen.

ESO:s Gabriel Brammer tog sin timelapse-videosekvens så sent som den 22 december 2011. När Gabriel avslutade sitt pass som jourhavande astronom vid Paranalobservatoriet gick kometen Lovejoy upp över horisonten strax innan soluppgången. 

Gabriel Brammer berättar själv.

- På morgonen efter mitt sista arbetspass försökte jag fånga den med kameran före soluppgången. Kometens svans var lätt synlig för blotta ögat. Synen av månens skära, Vintergatan och observatoriets laserledstjärna alla tillsammans var nästan lika imponerande för blotta ögat som det ser ut i de långexponerade foton, säger han.

I sekvensen syns även VLT:s laserledstjärna mot den vackra fonden av Vintergatan. Denna laserstråle, tunn som en penna, användes av astronomer som just då höll på att genomföra nattens sista observationer.

Även Guillaume Blanchard, optiker hos ESO, tog en härlig vidvinkelbild av Kometen Lovejoy, och ESO:s fotoambassadör Yuri Beletsky fångade spektaklet från Santiago de Chile. 

- För mig är kometen en julklapp till alla som stannar på Paranalobservatoriet över jul, sa Blanchard.

Den ljusstarka kometen sågs även från den Internationella rymdstationen ISS, där besättningen tog en annan otrolig timelapse-film medan de filmade blixtar på jordens nattsida.

Bland astronomientusiaster har kometen varit ett samtalsämne under de senaste par veckor. Den upptäcktes den 27 november av den australiske amatörastronomen Terry Lovejoy och strax därefter klassificerades som en Kreutz-solstrykare med en bana som tar den mycket nära solen[1]. Så sent som förra veckan for kometen in i solens korona och passerade till mångas spända förväntan bara 140 000 kilometer ovav solens yta. Det var sannerligen nära ögat.

Kometen väntades bryta isär och förångas, men istället överlevde den det kokhetta mötet med solen. Några dagar därefter blev den till allas förvåning åter synlig. Nu syns den från södra halvklotet i gryningen och visar upp en ljusstark, miljoner kilometer lång svans som består av stoftpartiklar som håller på att blåsas bort av solvinden.

Lovejoy kommer nu att fortsätta i sin mycket avlånga bana runt solen och kommer att åter försvinna mot solsystemets avlägsna trakter. Det skulle vara intressant att få veta om den överlever den för att ännu en gång visa upp sig på vår himmel, som det förutspås, om 314 år.

Med denna spektakulära filmsekvens av Lovejoy, 2011 års julkomet, önskar ESO alla god jul och gott nytt år.

Bild:

G. Brammer/ESO

Noter

[1] Kreutz-solstrykare kallas medlemmarna i en kometfamilj som tros alla härstamma från en enda stor komet som bröt isär under 1100-talet. Nu har kometerna alla liknande banor runt solen.

Mer information

År 2012 är det 50 år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Gabriel Brammer
ESO
Vitacura, Chile
Mobil: +56 9 94 89 00 75
E-post: gbrammer@eso.org

Lars Lindberg Christensen
Head, ESO education and Public Outreach Department
Garching bei München, Germany
Mobil: +49 173 3872 621
E-post: lars@eso.org

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1153, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.
Bookmark and Share

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1153sv
Namn:C/2011 W3 (Lovejoy), Paranal, Photo Ambassador, Santiago
Typ:• Solar System : Interplanetary Body : Comet
• X - Paranal

Bilder

Christmas Comet Lovejoy Captured at Paranal
Christmas Comet Lovejoy Captured at Paranal
text på engelska
Christmas Comet Lovejoy Seen over Santiago
Christmas Comet Lovejoy Seen over Santiago
text på engelska
Christmas Comet Lovejoy Captured at Paranal
Christmas Comet Lovejoy Captured at Paranal
text på engelska

Videor

eso1153a
eso1153a
text på engelska

Se även