Pressmeddelanden 2011

Prenumerera på esonews via epost
eso1133sv — Bildrelease
Unga stjärnor intar rampljuset
7 september 2011: Den uppseendeväckande vyn mot stjärnhopen NGC 2100 har fångats på bild av ESO:s teleskop NTT (“New Technology Telescope”). Den ljusstarka, så kallade öppna stjärnhopen är ungefär 15 miljoner år gammal och är belägen i det Stora magellanska molnet, en nära granne och satellitgalax till Vintergatan. Runt omkring hopen glöder gas som tillhör den närbelägna Tarantelnebulosan.
eso1132sv — Pressmeddelande (forskning)
Stjärnan som inte borde finnas
31 augusti 2011: Ett team av europeiska astronomer har med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT hittat en stjärna i Vintergatan som många forskare inte trodde kunde finnas. Stjärnan består nästan uteslutande av väte och helium, upptäckte astronomerna, med uppseendeväckande små mängder av andra grundämnen. Enligt en allmänt accepterad teori för hur stjärnor bildas placerar dess märkliga sammansättning stjärnan i ett “förbjudet område”. Enligt teorin borde en sådan stjärna aldrig ha kunnat bildas. Forskningsresultaten presenteras i tidskriften Nature den 1 september.
eso1131sv — Bildrelease
VLT tittar Jungfrun djupt i ögonen
24 augusti 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har tagit denna effektfulla bild av ett vackert men säreget par av galaxer med smeknamnet Ögonen. Den större av de två, NGC 4438, har en gång i tiden varit en spiralgalax men har blivit deformerad av kollisioner med andra galaxer under de senaste två-trehundra miljoner åren. Den här bilden är den första som släppts från ESO:s ”Cosmic Gems”-program. I detta projekt har ESO öronmärkt observationstid till att ta bilder som kan väcka allmänhetens intresse.
eso1130sv — Pressmeddelande (forskning)
Jätteklump i rymden har en inre glöd
17 augusti 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har avslöjat kraftkällan för ett ovanligt, vidsträckt moln av glödande gas i det tidiga universum. Den gigantiska gasklumpen, en så kallad Lyman-alfa-blobb, är en av de största enskilda himlakroppar vi känner till. De nya observationerna visar att molnets kraftkälla måste vara galaxer som är inbäddande inuti det. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 18 augusti.
eso1129sv — Bildrelease
En spiralgalax i Lejonet
10 augusti 2011: Den här nya bilden från ESO:s jätteteleskop VLT visar NGC 3521, en spiralgalax på ett avstånd av ungefär 35 miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Lejonet. Den spektakulära galaxen är runt 50 000 ljusår tvärs över och har en ljusstark, kompakt kärna, omgiven av ett detaljrikt spiralmönster.
eso1128sv — Pressmeddelande (forskning)
Gömda i rymden: VISTA hittar 96 stjärnhopar
3 augusti 2011: Med data från kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium har ett internationellt astronomteam upptäckt 96 nya öppna stjärnhopar, gömda bakom stoftslöjor i Vintergatan. Dessa mycket små och ljussvaga objekt var osynliga för tidigare kartläggningsprojekt. Men de kunde inte komma undan den genomträngande blicken hos världens största kartläggningsteleskop och dess känsliga detektorer för infrarött ljus. Aldrig tidigare har så många nya ljussvaga och små stjärnhopar hittats på en och samma gång.
eso1127sv — Organisationsmeddelande
Europeisk ALMA-antenn blir nummer 16 på Chajnantor
28 juli 2011: Den första europeiska antennen i ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har nått nya höjder. Den 27 juli 2011 transporterades den till observatoriets drift- och uppställningsplats (Array Operations Site, AOS). Tolvmetersantennen anlände därmed till slutdestinationen Chajnantor, 5000 meter över havet, där den nu har sällskap av antenner från andra internationella partner i ALMA-projektet. Det totala antalet antenner uppgår nu till 16.
eso1126sv — Bildrelease
VST tittar mot universum bortom Leo-tripletten
27 juli 2011: En triplett av ljusstarka galaxer i stjärnbilden Lejonet framträder i en jättelik bild från det nya kartläggningsteleskopet VST och dess kamera OmegaCAM vid ESO:s Paranalobservatorium. För astronomer blir det dock de ljussvaga objekten i bildens bakgrund som kommer att fånga uppmärksamheten. VST:s skarpa syn av dessa svårdetekterade objekt skvallrar om kraften hos teleskopet och OmegaCAM just när det gäller att kartlägga det avlägsna universum.
eso1125sv — Bildrelease
En kosmisk jättebubbla
20 juli 2011: ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har fångat denna uppseendeväckande bild av nebulosan runt stjärnhopen NGC 1929 i Stora magellanska molnet, en satellitgalax till vår egen Vintergata. Ett kolossalt exempel på det som astronomer kallar en superbubbla dominerar denna stjärnornas barnkammare. Den håller på att mejslas fram av vindarna från ljusstarka unga stjärnor och chockvågorna från supernova-explosioner.
eso1124sv — Pressmeddelande (forskning)
Hur aktiveras ett supertungt svart hål?
13 juli 2011: En ny studie av de väldiga, aktiva svarta hål i centrum av galaxer har gett astronomer en rejäl överraskning. Studien kombinerar data från ESO:s jätteteleskop VLT och ESA:s röntgenteleskop i rymden XMM-Newton. De flesta av de supertunga svarta hålen som blev aktiva under de senaste 11 miljarder åren gjorde inte det på grund av galaxkollisioner, som man tidigare trott.
eso1123sv — Pressmeddelande (forskning)
Väteperoxid upptäckt i rymden
6 juli 2011: Molekyler av väteperoxid har för första gången upptäckts i den interstellära rymden. Upptäckten ger ledtrådar till kemin hos två livsviktiga molekyler: vatten och syre. På jorden spelar väteperoxid en nyckelroll i vatten- och ozonkemi i vår planets atmosfär. Den är även känd för att användas som desinfektionsmedel eller för att bleka håret. Nu har den hittats i rymden av ett svensklett team av astronomer som använt teleskopet APEX, som ESO driver i Chile.
eso1122sv — Pressmeddelande (forskning)
Den mest avlägsna kvasaren upptäckt
29 juni 2011: Ett europeiskt forskarlag har använt ESO:s jätteteleskop VLT tillsammans med en mängd andra teleskop för att upptäcka och studera den mest avlägsna kvasaren som man hittills har hittat. Denna strålande fyrbåk drivs av ett svart hål med en massa på två miljarder gånger solens, och är utan konkurrens det mest ljusstarka objekt som hittills upptäckts i det tidiga universum. Forskningsresultaten kommer att publiceras i tidskriften Nature den 30 juni 2011.
eso1121sv — Bildrelease
Betelgeuse lågor
23 juni 2011: Astronomer har med aldrig tidigare uppnådd detaljskärpa avbildat en komplex och ljusstark nebulosa runt stjärnan Betelgeuse. Den nya bilden är tagen med instrumentet VISIR på ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope). Nebulosan, som påminner om flammor från stjärnan, bildas när jätten kastar av sig materia ut i rymden.
eso1120sv — Pressmeddelande (forskning)
Galaktisk seriekrock utreds
22 juni 2011: Ett forskarteam har studerat galaxhopen Abell 2744, som har fått smeknamnet Pandora-hopen. Genom att använda teleskop både i rymden och på marken, bland dem ESO:s jätteteleskop VLT och rymdteleskopet Hubble, har de pusslat samman hopens komplicerade och våldsamma förflutna. Abell 2744 förefaller att vara resultatet av en krock mellan åtminstone fyra separata galaxhopar. Denna komplicerade kollision har gett upphov till ett antal märkliga fenomen som aldrig tidigare har skådats på samma plats i rymden.
eso1119sv — Organisationsmeddelande
Första bilderna från kartläggningsteleskopet VST
8 juni 2011: Kartläggningstelekopet VST, det senaste tillskottet på ESO:s Paranalobservatorium, har debuterat med tre imponerande bilder av objekt på den södra stjärnhimlen. I hjärtat av VST, ett toppmodernt 2,6-metersteleskop, ligger den väldiga 268-megapixelkameran OmegaCAM. Denna kamera är konstruerad för att kartlägga himlavalvet snabbt och med hög bildkvalitet. Teleskopet, som observerar i synligt ljus, kompletterar perfekt ESO:s kartläggningsteleskop VISTA, som observerar i infrarött ljus. Nya bilder av Omega-nebulosan, den klotformiga stjärnhopen Omega Centauri och galaxerna i Leo-tripletten visar upp kraften hos VST.
eso1118sv — Bildrelease
Ett vykort från yttre rymden?
1 juni 2011: ESO-astronomer har använt WFI-kameran på MPG/ESO 2,2-metersteleskopet för att fånga NGC 6744 på bild. Denna uppseendeväckande spiralgalax ligger ungefär 30 miljoner ljusår bort, i stjärnbilden Påfågeln på den södra stjärnhimlen. Men bilden skulle nästan ha kunnat vara ett foto-vykort föreställande vår egen Vintergata, taget och skickat av en extragalaktisk vän, eftersom denna galax är mycket lik vår egen.
eso1117sv — Pressmeddelande (forskning)
Ensam superstjärna upptäcks av ESO:s jätteteleskop VLT
25 maj 2011: En synnerligen ljusstark men ovanligt ensam stjärna har upptäckts i en närliggande galax. Stjärnan lyser tre miljoner gånger starkare än solen. Liknande “superstjärnor” har tidigare endast upptäckts inuti stjärnhopar, men just den här stjärnan lyser i ensamt majestät. Stjärnans ursprung är höljt i dunkel: föddes den ensam eller blev den utstött från en stjärnhop? Oavsett vilket av alternativen som är korrekt så utmanar upptäckten astronomernas förståelse för hur stjärnor bildas.
eso1116sv — Pressmeddelande (forskning)
Inuti en jättestorm på Saturnus
19 maj 2011: En ovanlig storm i planeten Saturnus atmosfär har studerats mer ingående än vad som tidigare varit möjligt. Observationerna gjordes av ESO:s jätteteleskop VLT har tillsammans med NASA:s rymdsond Cassini. Studien är gjord av ett internationellt forskarteam och kommer att publiceras den här veckan i tidskriften Science.
eso1115sv — Bildrelease
Två sidor av Slaktkroksgalaxen
4 maj 2011: NGC 2442, som kallas "the Meathook Galaxy" av engelsktalande astronomer, har en uppseendeväckande asymmetrisk form. Den ena spiralarmen, som nyligen var värd åt en supernova, är tätt virad runt galaxen. Fläckar av ny stjärnbildning ligger utströdda i den andra armen som sträcker sig långt ut från galaxkärnan. 2,2-meters MPG/ESO-teleskopet och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble har tagit två bilder som visar kontrasterna i denna asymmetriska galax.
eso1114sv — Bildrelease
Störda galaxer bildar ett märkligt par
20 april 2011: Galaxerna i detta kosmiska par, här fångade med kameran WFI på 2,2 meters MPG/ESO-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile, uppvisar en del underliga drag. De ligger så nära varandra att de förvrids av den inbördes tyngdkraftens verkningar. Den gravitationella dragkampen galaxerna emellan har förvrängt spiralformen i den ena galaxen, NGC 3169, och dragit isär stoftstråk i dess följeslagare NGC 3166. Samtidigt sitter en tredje, mindre galax – nedan till höger i bilden – på första parkett för att bevittna hur dessa krafter vrider och drar i dess större grannar.
Visar 21-40 av 53