Veckans bild

Prenumerera på esonews via epost
potw1447-sv — Veckans bild
En titt in i hjärtat av Mira och dess partner
24 november 2014: Att studera röda jättestjärnor berättar för astronomer om solens framtid – och om hur tidigare stjärngenerationer spridit livets grundämnen genom universum. En av stjärnhimlens mest berömda röda jättar heter Mira A, som ingår i dubbelstjärnan Mira, omkring 400 ljusår från jorden. I den här bilden avslöjar ALMA Miras hemliga liv. Mira är en gammal stjärna och redan håller på att kasta slutprodukterna av sitt livsverk ut i rymden för återvinning. Mira A:s följeslagare, som kallas Mira B, kretsar kring den på två gånger avståndet mellan solen och Neptunus.  Forskare vet att Mira A har en långsam vind som försiktigt omformar materian omkring stjärnan. ALMA har nu kunnat bekräfta att Miras kompanjon är en helt annat slags stjärna, med en helt annan slags vind. Mira B är en het, tät, vit dvärg med snabb och kraftfull stjärnvind. Nya observationer visar hur de två stjärnornas vindar har skapat en fascinerande, vacker och komplex nebulosa. ...
potw1438-sv — Veckans bild
Svindlande stjärnspår över SEST
22 september 2014: 15-metersteleskopet SEST (Swedish–ESO Submillimetre Telescope) byggdes 1987 och var i drift vid ESO:s La Silla-observatorium fram till att det lades ned 2003. När det byggdes var SEST det enda radioteleskopet på södra halvklotet som konstruerats för att observera universum i submillimeterljus – strålning med våglängd strax under en millimeter. SEST banade vägen för teleskop som APEX (Atacama Pathfinder Experiment telescope) och ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array), som både nu finns på Chajnantor. I den här bilden ser vi en späckad natthimmel, full – tack vare den långa exponeringstiden – av stjärnspår. Stjärnljuset reflekteras mot kameran från många olika vinklar tack vare teleskopets jätteparabolantenn. I bakgrunden syns ESO:s 3,6-metersteleskop som tyst tittar ut mot kosmos från inuti sin kupol. Denna svindlande bild av SEST-teleskopet vid La Silla togs av ESO:s fotoambassadör José Joaquín Pérez. 
potw1424-sv — Veckans bild
Vägen till framtiden
16 juni 2014: På denna nya bild syns hur det går med bygget av vägen, plattformen och servicediket på bergtoppen Cerro Armazones – platsen för framtidens E-ELT (European Extremely Large Telescope). Nedan till vänster syns baslägret, och den nya vägen går i en båge längst ner på berget. Bygget inför E-ELT startades mars 2014 av det chilenska företaget ICAFAL Ingeniería y Construcción S.A. då de började bygga en väg mot bergets topp. Vägbygget vätas ta 16 månader att göra klart. Vägen, som gör bergstoppen tillgängligt för bygget av det jättelika teleskopet, kommer att vara 11 meter bred med ett 7-meter brett asfalterat körfält. Det var Sebastián Rivera Aguila, som arbetar vid byggfirman, som fångade bilden torsdagen den 12 juni 2014 från ett kommersiellt flygplan.  – Att jobba i öknen är ett riktigt tufft arbete, men jag är riktigt stolt och mycket glad att kunna vara en del av det här mycket viktiga projektet. Tack till ICAFAL och ESO för ...
potw1414-sv — Veckans bild
Kosmiskt eldklot faller över ALMA
7 april 2014: Denna bild, som är tagen under en timelapse-serie av bilder på ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) är ännu ett dramatiskt fotografi från ESO:s Ultra HD Expedition. ALMA, som ligger 5000 meter över havet på den öde bergsplatån Chajnantor i de chilenska Anderna, är det andra målet för ESO:s fyra fotoambassadörer [1] på deras 17-dagars resa. Amabassadörerna har försetts med toppmodern ultra-HD-utrustning för att bäst fånga just sådana här mäktiga bilder [2] [3]. I bilden syns några av de 66 högprecisionsantenner som utgör ALMA, paraboler riktade mot skyn. Härifrån studerar de den interstellära rymdens kalla moln och tittar långt in i det förflutna, mot våra kosmiska ursprung. Det spektakulära, intensiva och färgsprakande spjutet av ljus som skär genom himlen över ALMA-antennerna är ett stjärnfall. En meteor blixtrar i nyanser av smaragdgrönt, gult och karmosinrött medan den intar jordens atmosfär och färdas snabbt och eldigt tvärsöver himlen. Det snabba eldklotet är i själva verket en liten sten från ...
potw1411-sv — Veckans bild
Mjölkig båge över Paranal
17 mars 2014: Ännu en stjärnklar natt vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile och ännu ett tillfälle att luta sig tillbaka och ta in åsynen av vår galax, Vintergatan. Många av oss som bor i trånga, ljusförorenade städer får inte längre se den i sådan här detalj. Den fantastiska synen vet vi nu är vår hemgalax. I Norden trodde man att det ljusa bandet på vinterhimlen var markerade bron till Valhall och det fick namnet Vintergatan. Även i antika Grekland tänkte man att detta var gudarnas verk. I deras legender var det disiga bandet bröstmjölken från Hera, fru till Zeus, och det är också de gamla grekerna som vi har att tacka för namnet Milky Way, som det heter på engelska. Roten till det namnet är det hellenistiska uttrycket Γαλαξίας κύκλος, som uttalas galaxias kyklos, mjölkig cirkel, och ger det moderna namnet på engelska och flera andra språk. Den här bilden togs av ESO:s fotoambassadör Gabriel Brammer. Till höger ...
potw1409-sv — Veckans bild
ALMA-personal räddar övergivet vikunjakid
3 mars 2014: Högt upp på Chajnantorplatån i de chilenska Anderna ligger Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), ett observatorium som omges av stora torra vidder. I det karga området finns, märkligt nog, också ett antal olika vilda djur, som då och då dyker upp nära observatoriet. Längre söderut ligger ESO:s La Silla-observatorium, som nyligen haft besök av pampasräv (potw1406a) och vilda hästar (potw1344a). Den senaste gulliga besökaren vid ALMA är det här vikunjakidet som hittades av ALMA-personal den 16 februari 2014. Kidet var bara några veckor gammalt och alldeles utmattat efter att ha jagats av rävar tills den inte längre kunde hitta sin hjord. Efter några misslyckade försök att lämna tillbaka kidet till sin hjord överförde personalen det till ett räddningscenter för vilda djur vid Universitetet i Antofagasta, där det nu behandlas så att det till sist ska kunna släppas ut på Andernas högplatå om cirka ett år.
potw1407-sv — Veckans bild
VLT fångar Gaia på sin väg mot en miljard stjärnor
17 februari 2014: De här nya bilderna från ESO:s kartläggningsteleskop VST visar ESA:s rymdfarkost Gaia på plats omkring 1,5 miljoner kilometer bortom jordens bana. Satelliten, som sändes upp på morgonen den 18 december 2013, har till uppgift att under de närmaste fem åren bygga upp en 3D-karta över vår galax. Ända sedan tidens början har det varit ett av mänsklighetens stora mål att kartlägga himlen, och Gaia kommer att ta vår förståelse av vårt närområde i rymden till en helt ny nivå. Den kommer att mäta positioner för och rörelserna hos cirka en miljard stjärnor i vår galax med mycket stor noggrannhet. Syftet: att undersöka Vintergatans sammansättning, hur den bildats och utvecklas. Dessa nya observationer är ett resultat av ett tätt samarbete mellan ESA och ESO med syfte att bevaka satelliten från marken. När det gäller att mäta stjärnors positioner är Gaia det mest noggranna instrument som någonsin byggts, men för att dess observationer ...
potw1406-sv — Veckans bild
Den fantastiska räven
10 februari 2014: Livet klänger sig fast till och med i den beboeliga världens gränstrakter. Här, i utkanterna av den heta, torra Atacamaöknen, har denna tåliga pampasräv precis vaknat och sträcker lojt på sig. Rävar som denna är oftast nattaktiva, och gör det bästa av de låga temperaturerna som kommer som respit från den heta chilenska solen. I bakgrund syns andra tecken på liv. Den vita kupolen är hem till det schweiziska 1,2-meters Leonhard Euler-teleskopet, som skyddas av ett yttre hölje mot den karga omgivningen. När himlen mörknar vid ESO:s La Silla-observatorium vaknar ännu en känd nattaktiv art, astronomen, sträcker på sig och gör sig redo att bevaka natthimlen med hjälp av surrande och virrande teknik. Denna bild togs av ESO:s fotoambassadör Malte Tewes, som skickade in den till gruppen Your ESO Pictures på Flickr. Gruppen bevakas regelbundet och de bästa foton får plats bland våra populära Veckans bilder eller i vårt galleri.
potw1403-sv — Veckans bild
Rosettas komet
20 januari 2014: ESA:s rymdsond Rosetta vaknar idag efter 31 månaders dvala i rymden. Nu närmar den sig äntligen kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko (även känd som 67P/C-G). Denna bild visar ESO:s Very Large Telescopes (VLT) nyaste observationer av den fyra kilometer stora kometen. Kometen observerades den 5 oktober 2013 då den var omkring 500 miljoner kilometer bort – innan den passerade bakom solen och kom utom sikte från jordens perspektiv. För att skapa bilden gjordes en lång serie av observationer som sedan behandlades för att visa upp kometen utan bakgrundsstjärnor (till vänster) och bakgrundsstjärnorna med kometens spår markerat (till höger). När den här ses mot en bakgrund av de otaliga stjärnorna i riktning mot Vintergatans mitt var kometen ännu så långt ifrån solen att dess kärna inte släppte ifrån sig gas och stoft. Därför ser den bara ut som en prick. Allt eftersom den närmar sig solen och dess yta värms upp kommer kometens is att sublimera ...
potw1351-sv — Veckans bild
God jul och gott nytt år från ESO!
23 december 2013: God jul och gott nytt år från alla oss vid Europeiska sydobservatoriet. Vi önskar ett gott och roligt slut och ett framgångsrikt 2014! Länk ESO:s julkort 2013
potw1350-sv — Veckans bild
Stjärnspår över VLT vid Paranal
16 december 2013: Bilden togs vid ESO:s Paranalobservatorium av Babak A. Tafreshi, som är en av ESO:s fotoambassadörer. Bilden visar tre av de fyra hjälpteleskopen (AT) vid Very Large Telescope Interferometer (VLTI). De långa ljusa ränderna ovanför teleskopen är så kallade stjärnspår, där varje linje visar den skenbara vägen som en stjärna följer över natthimlen som en följd av jordens rotation. Fotograferingstekniken förstärker också stjärnornas naturliga färger, som ger en fingervisning om deras temperatur. De varierar mellan omkring 1000 grader Celsius för de rödaste stjärnorna till tiotusentals grader Celsius för de blåa stjärnorna som är varmast. Vid det avlägsna och högt belägna observatoriet i Chile är himlen mycket klar och det finns inga ljusföroreningar, vilket gör detta spektakulära skådespel möjligt.
potw1347-sv — Veckans bild
Uråldriga stjärnbilder över ALMA
25 november 2013: Babak Tafreshi, en av ESO:s fotoambassadörer, har avbildat antennerna i ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i en fängslande bild som kombinerar den södra stjärnhimlens skönhet med storskaligheten hos världens största astronomiprojekt. Tusentals stjärnor framträder för blotta ögat i de klara skyarna över Chajnantorplatån. Dess torra och genomskinliga natthimmel är ett av skälen till att ALMA har byggts här. Överraskande ljusa i bildens övre vänstra hörn ligger Plejaderna, en tätpackad klunga med unga stjärnor som de flesta av jordens urgamla civilisationer kände till. Stjärnbilden Orion syns tydligt över den närmaste antennen – jägarens bälte bildas av tre blåa stjärnor strax till vänster om den röda lampan. Enligt den klassiska mytologin vad Orion jägaren som förföljde Plejaderna, guden Atlas vackra döttrar. Sett genom den tunna atmosfären över Atacamaöknen kan man få för sig att denna episka jakt pågår på riktigt. ALMA är en internationell anläggning för astronomi och ett samarbete mellan Europa, Nordamerika ...
potw1346-sv — Veckans bild
Ny bild på komet ISON
18 november 2013: Denna nya bild på kometen C/2012 S1 (ISON) togs med det nationella teleskopet TRAPPIST vid ESO:s La Silla-observatorium på morgonen den 15 november 2013. Komet ISON sågs på våra himlar för första gången i september 2012. Sent i november 2013 kommer den som allra närmast solen. TRAPPIST har sedan mitten av oktober bevakat komet ISON med hjälp av bredbandsfilter som de som använts för att skapa den här bilden. Teleskopet har även använt smalbandsfilter som gör att astronomer kan ringa in emission från olika gaser och räkna hur många molekyler av varje typ som kometen släpper. Fram till den 1 november 2013 förde komet ISON en tämligen stillsam tillvaro. Men under dess första utbrott ökade gasutsläppet med en faktor två. Den 13 november, strax innan den här bilden togs, skakades kometen av ett andra jätteutbrott, och aktiviteten tiodubblades. Nu lyser den tillräckligt starkt för att kunna ses i öster på morgonhimlen mot öster för den ...
potw1340-sv — Veckans bild
En oas eller en hemlig lya?
7 oktober 2013: I denna bild syns en mörk chilensk himmel fylld av spektakulära stjärnspår – orsakade av jordens rotation under kamerans långa exponering. Under de dramatiska stråken ligger Paranalobservatoriets Residencia, forskarhotellet som är en oas för både personal och besökare till ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope), högt upp på Cerro Paranal i den chilenska öken.  Residencia började byggas 1998 och 2002 stod det färdigt. Sedan dess har byggnaden gett Paranalobservatoriets forskare och ingenjörer ett välkommet avbrott från öknens karga och torra klimat. Den största delen av husets fyra plan ligger under marknivå. Anläggningen ritades av de tyska arkitekterna Auer+Weber på ett sätt som ska komplettera dess omgivning. Sett från vissa håll påminner husets blandning av högteknologisk och funktionell arkitektur och en diskret, nästan kamouflerad utformning om en skurks hemliga gömställe. Så det är kanske ingen överraskning att Residencia valdes som platsen för slutstriden i James Bond-filmen Quantum of Solace (2008).   Flickr-användaren John Colosimo skickade detta foto ...
potw1339-sv — Veckans bild
Att avslöja avlägsna stjärnor och galaxer
30 september 2013: Fjärran stjärnor och galaxer ligger utströdda över denna bildruta, en långexponering tagen med kameran WFI (Wide Field Imager) på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid La Silla-observatoriet i Chile. Bilden fångades som en del av kartläggningen COMBO-17 (Classifying Objects by Medium-Band Observations in 17 filters), ett projekt som avbildade fem små områden på himlen i 17 olika filter som var och en släpper igenom en nyans av synligt ljus. Vart och ett av synfälten i COMBO-17 motsvarar samma storlek på himlen som fullmånen. De har avslöjat gigantiska mängder av avlägsna objekt – och visar hur mycket på himlen som ännu väntar på att upptäckas. På bilden syns ett område som tidigare undersökts som en del av projektet FORS Deep Field (FDF). Då synades olika delar av himlen djupt och i detalj med spektrografen FORS2 som för närvarande finns på ESO:s jätteteleskop VLT vid Paranalobservatoriet i Chile. Dessa WFI-bilder använde dock långt fler filter än FDF-projektet gjorde, ...
potw1336-sv — Veckans bild
Örnögon över Armazones
9 september 2013: Den här flygbilden på bergtoppen Cerro Armazones, tagen av ESO:s fotoambassadör Gerhard Hüdepohl, fångar det där underbara ögonblicket för en fotograf då allt hamnar på precis rätt plats.  Hüdepohl är även ingenjör vid Europeiska sydobservatoriets jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) på Cerro Paranal, världens mest avancerade astronomiska observatorium för synligt ljus och flaggskepp bland ESO:s forskningsanläggningar. Hüdepohl fångade bilden från ett kommersiellt flyg mellan Antofagasta och Santiago. Kort efter att flygplanet lättade tog det den bästa möjliga resvägen för en flygbild på Cerro Armazones, och fotografen kunde knappt ha bett om bättre förhållanden för fotografiet. Hüdepohl fångade både ögonblicket och ett ovanligt perspektiv, högt över den spektakulära terrängen. Bilden visar med otrolig klarhet Atacamaöknen och den smala stigen som sicksackar mot bergstoppen Cerro Armazones och kontrasterar med det dammiga landskapet. Här för tillfället finns en samling av olika lantmäteriinstrument, men snart blir det hem till E-ELT, European Extremely Large Telescope. E-ELT är ett 40-metersteleskop som ...
potw1335-sv — Veckans bild
PESSTO plåtar supernova i Messier 74
2 september 2013: ESO:s kartläggningsprojekt PESSTO har tagit denna bild på Messier 74, en slående vacker spiralgalax med väldefinierade virvlande armar. Men huvudrollen i bilden spelas inte av galaxen utan ett strålande nytt inslag i galaxen sedan sent i juli 2013. En Typ II-supernova med beteckningen SN 2013ej syns som den ljusaste stjärnan nedan till vänster i bilden. Sådana supernovor uppstår när en tung stjärnas kärna störtar samman under sin egen vikt alldeles i slutet av stjärnans liv. Denna kollaps ger upphov till en gigantisk explosion som slänger materia långt ut i rymden. Smällen kan lysa kraftigare än hela galaxen som den ingår i och kan lysa tillräckligt för att följas av observatörer under veckor eller till och med månader. Kartläggningsprojektet PESSTO (Public ESO Spectroscopic Survey for Transient Objects, ESO:s publika kartläggning av tillfälligt ljusa objekt) har tagits fram för att studera just objekt som lyser kortvarigt på natthimlen, som just supernovor. Projektet använder ett antal instrument ...
potw1334-sv — Veckans bild
Tunga stjärnor skar ut detta
26 augusti 2013: I denna bild, tagen med ESO:s jätteteleskop VLT vid Paranal, ser vi en liten del av en känd emissionsnebulosa som kallas NGC 6357. Den ligger omkring 8000 ljusår bort i en del av stjärnbilden Skorpionen som tyvärr inte syns från svenska breddgrader. Det röda ljuset som syns i bilden är karaktäristisk för ett så kallat H II-område, ett ställe i rymden där stora mängder joniserad och exciterad vätgas finns.  Molnet i bilden badar i intensiv ultraviolett strålning – huvudsakligen från den öppna stjärnhopen Pismis 24, hem till ett antal tunga, unga, blåa stjärnor – som det återstrålar som synligt ljus i denna distinktiva röda nyans. Själva stjärnhopen ligger utanför denna bild, men dess diffusa glöd lyser upp molnet till höger i mitten av bilden. Här ser vi hopens omgivande nebulosa i närbild, en nätmaska av ljus gas, mörka stoftmoln, samt nyfödda och ännu ofödda stjärnor.
potw1330-sv — Veckans bild
Messier 100: storslagen prakt
29 juli 2013: Spiralgalaxer är ofta estetiskt tilltalande, och sedda ovanifrån är de svårslagna. Den här bilden är ett särskilt fint exemplar: den väldefinierade spiralgalaxen (på engelska grand design spiral) Messier 100 (M 100), som ligger i den södra delen av stjärnbilden Berenikes hår. Den ligger omkring 55 miljoner ljusår från jorden. Även om Messier 100 visar upp väldefinierade spiralarmar har den även knappt tydbara stavliknande strukturer i mitten som kvalificerar den som galaxtyp SAB. Staven är inte lätt att se i denna bild men forskare har med hjälp av bilder tagna i andra våglängder kunnat bekräfta att den verkligen finns.  Denna detaljrika bild visar upp de egenskaper som en galax av denna typ brukar uppvisa: jättelika moln av vätgas som lyser rött tack vare att de återstrålar energin från nyfödda, tunga stjärnor; den jämna lyskraften av äldre, gulaktiga stjärnor nära galaxens mitt; och svarta strimlor av stoft och damm som slingrar längs ...
potw1329-sv — Veckans bild
NTT som en snurra
22 juli 2013: I den här bilden ser vi New Technology Telescope (NTT) som ligger vid ESO:s observatorium La Silla i Chile. Den speciellt formade byggnaden ser suddig ut tack vare att teleskopet har rört sig under denna 30-sekunders exponering. En av de första saker du kanske noterar i den här bilden är att teleskopets byggnad har en underlig form, som inte riktigt liknar de vanligare runda domerna. Denna design har sedan kopierats, t.ex. av ESO:s Very Large Telescope, men då teleskopet byggdes och invigdes i slutet av 1980-talet var den banbrytande.   NTT:s revolutionerande design är gjord för att få optimal bildkvalitet, till exempel, genom en noggrant kontrollerad ventilation, vilken kontrollerar luftflödet i teleskopet och minskar effekter av turbulens inuti teleskopet. Sådan turbulens kan ge upphov till suddiga bilder. Man kan precis ana de stora luckor som är viktiga för detta system i bilden.   En annan detalj som var avancerad för ...
Visar 1-20 av 43
Skicka dina synpunkter!
Prenumera på ESO News