eso1235sv — Bildrelease

En hop med en hemlighet

5 september 2012

På den här nya bilden från ESO:s observatorium La Silla i Chile ser vi den spektakulära klotformiga stjärnhopen Messier 4. Den här bollen utgörs av tusentals uråldriga stjärnor och är en av de närmaste och mest studerade klotformiga hoparna. Ny forskning visar att en av hopens stjärnor har konstiga och oväntade egenskaper, och sitter uppenbarligen inne på hemligheten om evig ungdom.

Vår galax Vintergatan innehåller mer än 150 klotformiga stjärnhopar som bildades i Universums barndom (eso1141). En av dem som ligger närmast oss är hopen Messier 4 (som också kallas NGC 6121) i stjärnbilden Skorpionen. Messier 4 ligger i närheten av den starkt lysande röda stjärnan Antares och hopen lyser så starkt att man lätt kan se den i en kikare. Med ett litet amatörteleskop kan man till och med urskilja några av hopens stjärnor.

Den här nya bilden på Messier 4 är tagen med kameran Wide Field Imager (WFI) som sitter på MPG/ESO:s 2.2 metersteleskop vid ESO:s observatorium La Silla, och avslöjar åtskilliga av dess tiotusentals stjärnor, samtidigt som den visar en rik bakgrund av stjärnor i Vintergatan.

Astronomer har detaljstuderat många av hopens stjärnor med instrument på ESO:s teleskop VLT. Genom att dela upp ljuset från stjärnorna i sina färger kan man räkna ut stjärnornas kemiska sammansättning och ålder.

Nya överraskande resultat har kommit fram då man studerat stjärnorna i Messier 4. Stjärnorna i de klotformiga hoparna är gamla och förväntas därför ha en låg andel av tyngre kemiska grundämnen [1]. Detta bekräftas av den nya observationerna, förutom en stjärna som innehåller mycket mer av det ovanliga och lätta grundämnet litium än man förväntat sig. Källan för detta litium är ett mysterium. I normala fall förstörs grundämnet gradvis under en stjärnas livstid på många miljarder år, men den här stjärnan verkar ha funnit hemligheten med evig ungdom. Antingen har den behållt det litium som fanns från början, eller så har den lyckats ta till sig nytt litium.

Den här bilden från WFI ger oss en vidvinkelvy över den klotformiga stjärnhopen och dess omgivning. En detaljerad bild av den centrala delan av Messier 4 från NASA/ESA:s Hubbletelskop kompletterar WFI:s bild. Hubbleteleskopets bild släpptes denna vecka som en del av serien “Hubble Picture of the Week”.

Noter

[1] De flesta kemiska grundämnen som är tyngre än helium har bildats i stjärnor och sedan spritts ut till det interstellära mediet då stjärnorna nått slutet av sina liv. Detta anrikade material blir sedan till byggstenar för nästa generationer stjärnor. Därför har väldigt gamla stjärnor, såsom de i klotformiga stjärnhopar som bildades innan betydande anrikning hade skett, lägre mängder av de tyngre grundämnen jämfört med stjärnor som solen, som bildades långt senare.

Mer information

År 2012 är det 50 år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklassen för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Daniel Dahlin
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 0704 570 335
E-post: daniel.dahlin@chalmers.se

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT & Survey Telescopes Press Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1235, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.
Bookmark and Share

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1235sv
Namn:M 4, Messier 4, NGC 6121
Typ:• Milky Way : Star : Grouping : Cluster : Globular
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope
Science data:2012A&A...539A.157M

Bilder

Den klotformiga stjärnhopen Messier 4
Den klotformiga stjärnhopen Messier 4
Den klotformiga stjärnhopen Messier 4 i stjärnbilden Skorpionen
Den klotformiga stjärnhopen Messier 4 i stjärnbilden Skorpionen
Vidvinkelbild av himlen omkring den klotformiga stjärnhopen Messier 4
Vidvinkelbild av himlen omkring den klotformiga stjärnhopen Messier 4
De centrala delarna av Messier 4 i en bild från NASA/ESA:s Hubbleteleskop
De centrala delarna av Messier 4 i en bild från NASA/ESA:s Hubbleteleskop
Den klotformiga stjärnhopen Messier 4 och en underlig stjärna
Den klotformiga stjärnhopen Messier 4 och en underlig stjärna

Videor

Zooma in mot den klotformiga stjärnhopen Messier 4
Zooma in mot den klotformiga stjärnhopen Messier 4
Panorering över den klotformiga stjärnhopen Messier 4
Panorering över den klotformiga stjärnhopen Messier 4

Se även