ALMA
På jakt efter våra kosmiska ursprung
Vad är Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA)?
Högt uppe på Chajnantor-platån i Chiles Atacamaöknen driver ESO tillsammans med sina partners Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) ett toppmodernt teleskop för att undersöka ljuset från några av universums kallaste kroppar. Detta ljus har våglängder runt en millimeter, mellan infrarött ljus och radiostrålning, och kallas därför millimeter och submillimeterstrålning. ALMA består av 66 högprecisionsantenner utspridda på avstånd upp till 16 kilometer. Detta globala samarbete är det största projektet i världen inom den markbaserade astronomin.
Vad är submillimeter-astronomi?
Ljus med sådana våglängder kommer från väldiga kalla moln i den interstellära rymden, med temperaturer bara något tiotal grader över den absoluta nollpunkten, eller från några av de yngsta och mest avlägsna galaxerna i universum. Astronomerna kan använda denna strålning för att studera de kemiska och fysikaliska för hållandena i molekylmoln – de områden med tät gas och stoft där nya stjärnor föds. Ofta är dessa områden i universum mörka i synligt ljus, men de lyser klart i millimeter- och submillimeterdelen av det elektromagnetiska spektret.
Varför bygga ALMA högt uppe i Anderna?
Millimeter- och submillimeterstrålning öppnar ett fönster mot det gåtfulla kalla universum, men signalerna från rymden absorberas kraftigt av vattenånga i jordatmosfären. Det är därför som teleskop för detta slags astronomi måste byggas på högt belägna, torra ställen, såsom den 5000 m höga platån vid Chajnantor.
Här bygger ESO tillsammans med sina internationella partners ALMA, Atacama Large Millimeter/submillimeter Array.
ALMA ligger runt 50 km öster om San Pedro de Atacama i norra Chile, i Atacamaöknen, ett av de torraste ställena på jorden. Astronomerna får oöverträffade observationsförhållanden, men de måste sköta ett observatorium i vildmarken under mycket svåra förhållanden. Chajnantor ligger mer än 750 meter högre än observatorierna på Mauna Kea och 2400 meter högre än VLT på Cerro Paranal.
Ett besök på Chajnantor-platån
Klicka på bilden för att ta en virtuell rundvandring i och omkring Chajnantor.
Varför är ALMA en interferometer?
Forskning med ALMA
ALMA är det kraftfullaste teleskopet för observationer av det kalla universum – molekylär gas, stoft och damm. ALMA studerar byggstenarna för stjärnorna, planetsystem, galaxer och för livet självt. Genom att förse forskare med detaljerade bilder av stjärnor och planeter som föds i gasmoln nära solsystemet, och genom att urskilja fjärran galaxer som bildas i utkanten av det observerbara universum, som vi ser som de var för ungefär tio miljarder år sedan, gör ALMA det möjligt för astronomer att arbeta med några av de djupaste frågorna som rör våra kosmiska ursprung.
ALMA invigdes 2013, men vetenskapliga observationer med en deluppställning inleddes 2011. Se pressmeddelandet eso1137 för mer information.
ALMA har gång på gång gett unika och spektakulära upptäckter. Bland annat har det gett betydande bidrag till vår kunskap inom dessa områden:
- Bilder av protoplanetära skivor, som till exempel HL Tau (se eso1346), som vände upp och ner på teorier om hur planeter bildas
- Observationer av fenomen som Einsteinringar (se eso1522) med upplösning som är bättre än NASA/ESA:s Hubbleteleskop
- Upptäckten av komplexa organiska molekyler i protoplanetariska skivor (se eso1513). Närvaron av dessa kolbaserade, prebiotiska molekyler bekräftar att vårt solsystem inte är unikt som en möjlig plats för liv.
För mer om upptäckter med ALMA, se vår sida om Forskning med ESO:s teleskop
ALMA är ett interkontinentalt samarbete mellan ESO (som representerar sina medlemsstater), NSF (USA) och NINS (Japan), tillsammans med NRC (Kanada), NSC och ASIAA (Taiwan), och KASI (Sydkorea), i samarbete med republiken Chile. ALMA drivs av ESO, AUI/NRAO och NAOJ. På Chajnantor finns även APEX, ett 12-metersteleskop som observerar i ljus med våglängd kring en millimeter.
Byggandet och driften av ALMA leds av ESO på uppdrag av dess medlemsstater; av National Radio Astronomy Observatory (NRAO), som förvaltas av Associated Universities, Inc. (AUI), på uppdrag av Nordamerika; och av National Astronomical Observatory of Japan (NAOJ) på uppdrag av Östasien. Joint ALMA Observatory (JAO) tillhandahåller en enhetlig ledning och styrning för byggandet, driftsättningen och driften av ALMA.
Forskningsmål
Stjärnbildning, molekylära moln, det tidiga universumMer om ALMA-observatoriet
- ALMA:s antenner
- ALMA:s lastbilar
- ALMA och interferometri
- Fler fakta finns på FAQ-sidan
- Läs mer om observatoriet i ALMA-broschyren i pdf-format (på engelska)
- Fler bilder och videor finns i ALMA Image Archive och ALMA Video Archive hos ESO:s multimedia-arkiv
- För forskare: för mer detaljerad information, besök våra tekniska sidor
- Besök hemsidan för ALMA-observatoriet
- ESO:s pressmeddelanden med resultat från ALMA
ALMA Trailer
Ladda ner trailern i andra format från videoarkivet
ALMA
|
The skies over the ESO sites in Chile are so dark that on a clear moonless night it is possible to see your shadow cast by the light of the Milky Way alone.
The two ALMA transporters each weigh 132.5 tonnes and have twin engines each rated at 500 kW each (at sea level). This gives a total of about 1400 horsepower, and is equivalent to about 20 "Smart Fortwo" cars.
ALMA på Google Maps
Antenninerna i den här bilden visar i realtid var antennerna står på Chajnantor-platånko