Pressmeddelande

Stjärna blåser ut en spektakulär bubbla

ALMA visar upp röd jättes rökiga skal

20 september 2017

Astronomer har använt ALMA för att fånga vackra bilder av en skör bubbla av utkastat material omkring den exotiska röda stjärnan U Antliae. Dessa observationer kommer att hjälpa astronomer att bättre förstå hur stjärnor utvecklas under de senare stadierna av deras livscykel.

I den ljussvaga södra stjärnbilden Luftpumpen (Antlia på latin) kan den skarpsynta skådaren med hjälp av kikare få syn på en väldigt röd stjärna som varierar något i ljusstyrka från vecka till vecka. Den ovanliga stjärnan heter U Antliae och nya observationer med ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) avslöjar ett anmärkningsvärt, tunt sfäriskt skal som omger den.

U Antliae [1] är en en sval men ljusstark kolstjärna[2]. För omkring 2700 år sedan gick U Antliae igenom en kort period av snabb massförlust. På bara några hundra år kastades med hög hastighet ut materialet som nu utgör skalet som vi ser i ALMA:s nya bilder. En närmare undersökningen av skalet avslöjar att utöver den runda bubblan finns även andra, gasmoln som bildar sköra trådlika filament.

Nyckeln till det spektakulära bildmaterialet är ALMA:s förmåga att skapa skarpa bilder vid många olika våglängder. Med hjälp av ALMA kan vi se mycket finare strukturer i skalet hos U Antliae än vad som tidigare varit möjligt.

 

ALMA:s nya mätningar är tredimensionella. De består inte bara av en enda bild., utan istället bildar tillsammans en så kallad datakub, vars olika lager består av observationer vid olika våglängder. Tack vare dopplereffekten betyder detta att datakubens olika lager är bilder i olika våglängder som visar hur gasen rör sig från och mot observatören.

Skalet runt U Antliae är också märkligt symmetriskt: det är alldeles runt och dessutom ovanligt tunt. Genom att särskilja de olika hastigheterna i ALMA:s mätningar kan man stega igenom denna kosmiska bubblas virtuella skivor precis som en datortomografi-undersökning av en mänsklig kropp.

Att förstå den kemiska uppsättningen hos dessa stjärnors skal och atmosfärer, samt hur skalen bildas när stjärnorna förlorar material, är viktigt för forskare som vill förstå hur stjärnor utvecklades i det unga universum och även hur galaxer utvecklas med tiden. Omgivningarna runt stjärnor som U Antliae visar en rik variation av kemiska föreningar som innehåller kol och andra grundämnen. De hjälper också till att återvinna material och bidrar med upp till 70 procent av stoftet och dammet mellan stjärnorna.

Noter

[1] Namnet U Antliae (eller kort U Ant) återspeglar det faktum att det är den fjärde stjärnan i stjärnbilden Luftpumpen vars ljusstyrka varierar. Sådana variabla stjärnor namngavs enligt en sekvens som blev allt mer invecklad när allt fler variabla stjärnor hittade. Sekvensen förklaras här.

[2] U Antliae tillhör också klassen AGB-stjärnor, som kallas så tack vare deras lägen på asymptotiska jättegrenen i det berömda Hertzsprung-Russell-diagrammet.

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i en artikel med titeln “Rings and filaments. The remarkable detached CO shell of U Antliae” av F. Kerschbaum m. fl. som publiceras i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

Forskarlaget består av F. Kerschbaum (Wiens universitet, Österrike), Matthias Maercker (Chalmers tekniska högskola, Sverige), M. Brunner (Wiens universitet, Österrike), Michael Lindqvist (Chalmers tekniska högskola, Sverige), Hans Olofsson (Chalmers tekniska högskola, Sverige), M. Mecina (University of Vienna, Österrike), Elvire De Beck (Chalmers tekniska högskola, Sverige), M. A. T. Groenewegen (Koninklijke Sterrenwacht van België, Belgien), E. Lagadec (Observatoire de la Côte d’Azur, CNRS, Frankrike), S. Mohamed (Kapstadens universitet, Sydafraika), C. Paladini (Université Libre de Bruxelles, Belgien), Sofia Ramstedt (Uppsala universitet, Sverige), Wouter Vlemmings (Chalmers tekniska högskola, Sverige) och M. Wittkowski (ESO).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Pressmeddelande hos Chalmers

• Forskningsartikeln

• Bilder på ALMA

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Franz Kerschbaum
University of Vienna
Vienna, Austria
Tel: +43 1 4277-51856
E-post: franz.kerschbaum@univie.ac.at

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1730 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.