Pressmeddelande

VISTA ser en enorm stjärnboll

9 maj 2012

Den här nya infraröda bilden av Messier 55, tagen med ESO:s kartläggningsteleskop VISTA, visar tiotusentals stjärnor som är hoppackade som en bisvärm. Stjärnorna är inte bara ovanligt ihopträngda. De är också ovanligt gamla, bland de äldsta universum. Astronomer studerar Messier 55 och andra liknande objekt, som kallas klothopar, för att förstå hur galaxer utvecklas och hur stjärnor åldras.

Det är gravitationskraften som håller samman klothoparna (eller klotformiga hoparna) i sin sfäriska form. I Messier 55 håller sig stjärnorna verkligen nära: ungefär 100 000 stjärnor är packade i en sfär vars diameter är bara 25 gånger större än avståndet mellan solen och dess närmaste granne Alfa Centauri.

Av de ungefär 160 klothopar som hittats i vår galax, Vintergatan, ligger de flesta i bulan i galaxens mitt. De två senaste upptäckterna gjordes med hjälp av VISTA (eso1141). De allra största galaxerna kan innehålla tusentals klothopar.

Observationer av stjärnor i klothopar visar det sig att alla stjärnor i en sådan hop föddes ur samma gasmoln ungefär vid samma tid - för mer än 10 miljarder år sedan. Då, bara några miljarder år efter big bang, var nästan all gas som fanns tillhanda i sin enklaste form: väte och helium. Då fanns bara mycket små mängder av tyngre grundämnen såsom syre och kväve.

Stjärnorna i klothoparna skiljer sig från stjärnor som fötts senare, till exempel solen. De består nästan bara av väte, medan stjärnor som solen innehåller tyngre grundämnen som bildades av tidigare generationer av stjärnor. Solen, som tändes för ungefär 4,6 miljarder år sedan, är bara hälften så gammal som de äldsta stjärnorna i en klothop. Den kemiska sammansättningen i molnet som solen och solsystemet bildades från avspeglas i mängderna av olika grundämne som uppmätts i hela solsystemet - i asteroider, planeter och till och med i våra egna kroppar.

På himlen kan man se Messier 55 i stjärnbilden Skytten, där den täcker en yta på ungefär två tredjedelar så stor som fullmånen. Den är svårobserverad från Sverige men från sydligare breddgrader kan den lätt ses i ett litet teleskop, även om den ligger 17 000 ljusår från oss.

Den franske astronomen Nicolas Louis de Lacaille var den förste som dokumenterade hopen runt år 1752. Tjugosex år senare tog en annan fransman, Charles Messier, med den som nummer 55 i sin välkända astronomiska katalog. Objektet kallas också NGC 6809 i New General Catalogue (Nya allmänna katalogen), en välciterad och mer omfattande katalog som skapades i slutet av 1800-talet.

Den här nya bilden togs i infrarött ljus med 4,1-metersteleskopet VISTA (eso0949) som finns vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile.

Förutom stjärnorna i Messier 55 visar VISTA-bilden upp flera galaxer som ligger långt bakom klothopen. En speciellt framträdande spiralgalax syns i bildens högra halva, strax över mitten.

Mer information

År 2012 är det 50 år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1220 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1220sv
Namn:Messier 55
Typ:Milky Way : Star : Grouping : Cluster : Globular
Facility:Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy
Instruments:VIRCAM

Bilder

VISTA:s infraröda bild av klothopen Messier 55
VISTA:s infraröda bild av klothopen Messier 55
Klothopen Messier 55 i stjärnbilden Skytten
Klothopen Messier 55 i stjärnbilden Skytten
Vidvinkelbild av himlen runt klothopen Messier 55
Vidvinkelbild av himlen runt klothopen Messier 55

Videor

Inzoomning på klothopen Messier 55
Inzoomning på klothopen Messier 55
Panorering över VISTA:s infraröda bild av klothopen Messier 55
Panorering över VISTA:s infraröda bild av klothopen Messier 55