eso1044sv — Bildrelease

“Atomer för fred”: En galaktisk kollision pågår

10 november 2010

Astronomer vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) har skapat en spektakulär ny bild av den berömda Atomer för fred-galaxen, som även kallas NGC 7252. Denna galaktiska hopslagning efter en kollision mellan två galaxer ger ett utmärkt tillfälle för astronomerna att studera hur sammansmältande galaxer påverkar universums utveckling.

“Atomer för fred” är det något märkliga namn som givits ett galaxpar som håller på att smälta samman genom tyngdkrafternas inverkan. Händelsen äger rum ungefär 220 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Vattumannen. Det krockande paret, tillsammans känt under beteckningen NGC 7252 eller Arp 226, är nätt och jämnt tillräckligt ljusstarkt för att kunna observeras av amatörastronomer som en mycket ljussvag otydlig fläck. Den här mycket djupa bilden skapades av ESO:s vidvinkelkamera WFI (Wide Field Imager) på 2,2-meters MPG/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile.

Bland de processer som påverkar hur universum utvecklas är kollisioner mellan galaxer en av de viktigaste. För astronomerna ger sådana krockar viktiga ledtrådar till varifrån galaxerna kommer. Turligt nog är dessa kollisioner utdragna händelser som pågår i miljontals år, vilket ger forskarna gott om tid att observera dem.

Den här bilden på “Atomer för fred” ger en ögonblicksbild av en kollision i all sin kaotiska prakt, mot en fond av otaliga, avlägsna galaxer. De långa svansarna, som består av strömmar av stjärnor, gas och stoft, skvallrar om det intrikata samspelet mellan galaxerna, styrt av tyngdkraften. Bilden visar även de märkliga skal som bildades när gas och stjärnor revs ur de kolliderande galaxerna för att sedan åter linda sig runt deras nya, gemensamma kärna. Medan mängder av materia sköts ut i rymden trycktes andra områden samman, med följden att nya utbrott av stjärnbildning utlöstes. Resultatet var att hundratals mycket unga stjärnhopar skapades, som nu är mellan 50 och 500 miljoner år gamla. Enligt forskare kan dessa vara föregångare till de täta, runda stjärnklungor som kallas klothopar.

“Atomer för fred”-kollisionen kanske berättar något om framtiden för vår galax. Astronomer förutspår att om tre till fyra miljarder år kommer Vintergatan och dess granne Andromedagalaxen att kollidera, på ungefär samma sätt som “Atomer för fred”. Men det finns inga skäl till panik. Avstånden mellan stjärnorna inuti en galax är så enorma att det är mycket osannolikt att solen hamnar i en frontalkrock under sammangåendet.

Objektets underliga smeknamn har en intressant historia. I december 1953 höll USA:s dåvarande president Eisenhower ett tal som blev känt som “Atomer för fred”. Dess tema var att främja kärnkraften för fredliga ändamål - ett på den tiden hett ämne. Talet och konferensen där den hölls till fick efterdyningar såväl i forskarsamhället som utanför, så pass att NGC 7252 kallades “Atomer för fred”-galaxen. Namnet är faktiskt märkligt passande. Den underliga formen som vi ser, resultatet av två galaxer som smälter samman för att skapa något nytt och mäktigt, för kanske tankarna till kärnfusion. Dessutom påminner jätteöglorna om ett läroboksdiagram över elektroner som kretsar kring en atomkärna.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Kontakter

Robert Cumming
Onsala rymdobservatorium
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1044, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.
Bookmark and Share

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1044sv
Namn:NGC 7252
Typ:• Milky Way : Galaxy : Type : Interacting
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope

Bilder

Atoms-for-Peace: a galactic collision in action*
Atoms-for-Peace: a galactic collision in action*
text på engelska
A galactic collision in the constellation of Aquarius
A galactic collision in the constellation of Aquarius
text på engelska
Wide-field view of the field around NGC 7252: the Atoms-for-Peace galaxy
Wide-field view of the field around NGC 7252: the Atoms-for-Peace galaxy
text på engelska

Videor

Zooming in on Atoms-for-Peace: a galactic collision in action
Zooming in on Atoms-for-Peace: a galactic collision in action
text på engelska
Pan over Atoms-for-Peace: a galactic collision in action
Pan over Atoms-for-Peace: a galactic collision in action
text på engelska

Se även