Advanced press release search

12 maj 2022: I dag avslöjar astronomer vid parallella presskonferenser runtom i världen, inklusive Europeiska sydobservatoriets (ESO) huvudkontor i Garching, den första bilden på det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum. Resultatet ger överväldigande bevis för att objektet faktiskt är ett svart hål och bidrar med värdefulla ledtrådar om hur dessa objekt, som tros finnas i centrum av de flesta galaxer, fungerar. Bilden producerades av ett världsomfattande forskarlag, Event Horizon Telescope (EHT) Collaboration, genom observationer med ett globalt nätverk av radioteleskop.

4 januari 2022: Stjärnbilden Orion visar upp ett spektakulärt fyrverkeri inför jul- och nyårshelgen i en ny bild från Europeiska sydobservatoriet (ESO). Men ingen fara – det är inte fråga om en verklig eld, inte heller ett verkligt fyrverkeri. "Elden" i detta julkort är Flamnebulosan i Orion avbildad i radiovågor – en bild som tveklöst ger namnet rätta! Bilden togs med ESO:s Atacama Pathfinder Experiment (APEX) på Chajnantorplatån i Atacamaöknen i Chile.

24 mars 2021: Event Horizon Telescope-konsortiet, som presenterade den första bilden av ett svart hål, har i dag offentliggjort en ny bild av det supermassiva svarta hålet i centrum av galaxen M87 som visar ljusets polarisation. Det är första gången som astronomer har kunnat mäta polarisation, som är en indikation på förekomsten av magnetfält, så nära kanten av ett svart hål. Observationerna är avgörande för att förstå hur energirika jetstrålar bildas i M87, som är belägen på 55 miljoner ljusårs avstånd.

10 april 2019: Event Horizon Telescope (EHT) är ett planetomfattande nätverk med åtta radioobservatorier som upprättades med målet att avbilda svarta hål. I dag presenterar EHT-forskare runtom i världen resultatet – den första bilden av ett supermassivt svart hål och dess skugga.

25 april 2018: Genom att skåda djupt in i rymden – tillbaka till en tid då universum bara var en tiondel av sin nuvarande ålder – har teleskopen ALMA och APEX bevittnat förstadierna till gigantiska kosmiska seriekrockar mellan galaxer. Astronomer har tidigare trott att dessa kollisioner mellan unga starburstgalaxer inträffade tre miljarder år efter big bang. De nya observationerna visar att de skedde när universum bara var hälften så gammalt. Dessa uråldriga system av galaxer antas bygga galaxhopar, de största strukturerna i det kända universum.

24 februari 2016: En spektakulär ny bild av Vintergatan har släppts i samband med att kartläggningsprojektet ATLASGAL (APEX Telescope Large Area Survey of the Galaxy) blivit klart. APEX-teleskopet i Chile har kartlagt hela galaxplanet som är synligt från den södra hemisfären för första gången i submillimetervåglängder – mellan infrarött ljus och radiovåglängder – och i större detalj än tidigare kartläggningar som gjorts av teleskop i rymden. Det banbrytande 12-metersteleskopet APEX gör det möjligt för astronomer att studera det kalla universum: gas och stoft med temperaturer bara några tiotals grader över den absoluta nollpunkten.

4 november 2015: Ett nytt instrument som installerats på 12-metersteleskopet APEX (Atacama Pathfinder EXperiment) vid 5000 meters höjd i de Chilenska Anderna öppnar upp ett tidigare outforskat fönster mot universum. Instrumentet SEPIA kommer att kunna upptäcka ljussvaga signaler från vatten och andra molekyler både inom Vintergatan, i andra närliggande galaxer och från det unga universum.

23 mars 2015: Nya observationer från APEX och andra teleskop avslöjar att stjärnan som europeiska astronomer upptäckte år 1670 inte var en supernova, utan en mer ovanlig, våldsam typ av stjärnkollision. Den var tillräckligt ljus för att lätt vara synlig med blotta ögat under sitt första utbrott, men spåren den lämnade efteråt var så svaga att bara noggranna analyser med observationer i submillimeterljus (ljus med våglängd strax under en millimeter) krävdes innan astronomer äntligen kunde lösa mysteriet mer än 340 år senare. Resultaten publiceras i tidsskriften Nature den 23 mars 2015.

15 oktober 2014: Astronomer har använt teleskopet APEX för att undersöka en gigantisk galaxhop som håller på att bildas i det unga universum. Många nya stjärnor bildas i hopen, visar det sig, men gömt bakom stoft och damm och på oväntade platser. Det är första gången som forskare kunnat kartlägga stjärnbildningen i en så ung galaxhop.

26 augusti 2014: Med hjälp av teleskopet ALMA har astronomer fångat den bästa bilden hittills av en kollision mellan galaxer som ägde rum då universum var bara hälften så gammalt som det är idag. För att skapa bilden använde det internationella forskarlaget flera teleskop både på jorden och i rymden – men också ett förstoringsglas i galaxstorlek. De nya studierna avslöjar detaljer som annars varit omöjliga att se hos galaxen H-ATLAS J142935.3-002836, och att objektet påminner om det välkända kolliderande galaxparet Antennerna.

25 september 2013: Ett nytt instrument som kallas ArTeMiS har med framgång installerats på APEX – Atacama Pathfinder Experiment. APEX är ett 12-metersteleskop som ligger på hög höjd i Atacamaöknen, och som observerar millimeter och submillimetervågor – mellan infrarött ljus och radiovågor i det elektromagnetiska spektret – ett värdefullt redskap som låter astronomerna kika in i universums kallaste områden. Den nya kameran har redan tagit en spektakulär och detaljerad bild på nebulosan NGC 6334, även känd som Kattassnebulosan.

15 maj 2013: I den här dramatiska bilden ser kosmiska stoftmoln i stjärnbilden Orion ut att bilda ett glödande band i himlen. Den brandgula färgen representerar det svaga ljuset från små, kalla stoftkorn i rymden mellan stjärnorna. Ljuset har alldeles för lång våglängd för att våra ögon skulle kunna se det men har här avbildats av teleskopet APEX (Atacama Pathfinder Experiment) i Chile, som drivs av ESO.

23 januari 2013: En ny bild från APEX-teleskopet (Atacama Pathfinder Experiment) i Chile visar en vacker vy mot kosmiska stoftmoln i Orion-nebulosan. För teleskop som endast registrerar synligt ljus är dessa täta moln mörka eller helt dolda. Men APEX och dess kamera LABOCA kan detektera värmestrålningen från stoftkornen i molnen och avslöja de gömda platser där nya stjärnor håller på att bildas - och ett av molnen som inte är vad det verkar vara.

18 juli 2012: Ett internationellt astronomteam har gjort den skarpaste bilden hittills av hjärtat av en avlägsen kvasar, med en detaljrikedom som är två miljoner gånger bättre än våra ögons. Observationerna gjordes då man för första gången kopplade samman teleskopet APEX [1] med två andra teleskop på olika kontinenter. Det här är första steget mot det spektakulära målet för projektet “Event Horizon Telescope” [2]: att avbilda de supertunga svarta hålen som finns i mitten av Vintergatan och andra galaxer.

2 maj 2012: I en ny bild tagen med teleskopet APEX framträder moln av kosmiskt stoft som trätts genom en nebulosa som pärlor på ett halsband. Bilden visar området omkring reflektionsnebulosan Messier 78, som ligger strax norr om Orions bälte. Observationerna, som är känsliga för värmestrålning från interstellära stoftkorn, visar för astronomer platserna där nya stjärnor håller på att bildas.

15 februari 2012: I en ny bild från APEX-teleskopet i Chile framträder ett slingrande stråk av kosmiskt stoft och gas som är över tio ljusår långt. I dess inre gömmer sig nyfödda stjärnor och i kompakta gasmoln håller ännu fler stjärnor på att bildas. Detta är ett av de ställen där nya stjärnor bildas som ligger närmast oss i rymden. Stoftkornen är så kalla att man måste observera vid våglängder av ungefär en millimeter, som man gjort här med med kameran LABOCA på APEX, för att detektera den svaga strålningen.

25 januari 2012: Astronomer har hittat det hittills starkaste beviset för hur dagens tyngsta galaxer kom till. Observationer med teleskopet APEX i Chile tyder på att galaxerna härstammar från häftiga utbrott av stjärnbildning som setts i det unga universum. När universum var ungt blomstrade galaxerna och bildade otaliga stjärnor. Sedan avtog stjärnbildningstakten och galaxerna blev till de massiva, passiva samlingarna av åldrade stjärnor som nu befolkar vår närhet i universum. Forskarna misstänker att det var de första supertunga svarta hålen som till slut hejdade galaxernas ivriga stjärnbildning.

16 november 2011: Observationer gjorda med APEX-teleskopet i ljus med våglängd strax under millimetern avslöjar de kalla, stoftrika moln ur vilka stjärnor bildas i Carinanebulosan. Detta våldsamt stjärnbildande komplex är värd för några av vår galax tyngsta stjärnor. Nebulosan är en utmärkt arena för att studera hur dessa unga stjärnor växelverkar med molekylmolnen de skapades från.

6 juli 2011: Molekyler av väteperoxid har för första gången upptäckts i den interstellära rymden. Upptäckten ger ledtrådar till kemin hos två livsviktiga molekyler: vatten och syre. På jorden spelar väteperoxid en nyckelroll i vatten- och ozonkemi i vår planets atmosfär. Den är även känd för att användas som desinfektionsmedel eller för att bleka håret. Nu har den hittats i rymden av ett svensklett team av astronomer som använt teleskopet APEX, som ESO driver i Chile.

21 mars 2010: Astronomer har för första gången gjort direkta mätningar av storleken och ljusstyrkan hos områden där nya stjärnor föds i en mycket avlägsen galax. Upptäckten gjordes tack vare en slump med teleskopet APEX. Galaxen ligger så långt bort, och dess ljus har tagit så pass lång tid att nå oss, att vi ser den så som den var för 10 miljarder år sedan. En kosmisk "gravitationslins" förstorar galaxen och ger en närbild som annars skulle ha varit omöjlig att fånga. Lyckträffen avslöjar hektisk och livlig stjärnbildning hos galaxer i det tidiga universum, där stjärnbarnkammare bildas i en takt som är hundra gånger snabbare än i yngre galaxer. Forskningsresultaten publiceras idag i tidskriften Natures online-upplaga.