ESO, det Europeiska sydobservatoriet

Astronomin beskrivs ofta som den äldsta vetenskapen, och tveklöst måste en blick mot det majestätiska Vintergatsbandet av stjärnor som sträcker sig över himlen en klar natt ha gjort djupa intryck på människor i alla tider och kulturer. I dag framstår astronomin som en av de mest moderna och dynamiska vetenskaperna, som använder en del av den mest avancerade och sofistikerade teknologin som forskarna har tillgång till. Och astronomin är inne i en spännande tid; dagens teknik låter oss studera himlakroppar vid universums yttersta gräns och hitta spår av planeter runt andra stjärnor. Vi kan börja ana svaret på en fundamental gåta som fascinerar oss alla: Är vi ensamma i universum?

Paranal ObservatoryESO är den främsta mellanstatliga vetenskaps- och teknikorganisationen inom astronomin. ESO:s ambitiösa program med konstruktion, byggnation och drift av kraftfulla markbundna observationsanläggningar för astronomi gör många viktiga vetenskapliga upptäckter möjliga. ESO spelar också en viktig roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomiforskning.

ESO driver tre unika, världsledande observatorier i Atacamaöknen i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. ESO:s första observatorium ligger på La Silla, ett 2400 meter högt berg 60 mil norr om huvudstaden Santiago. Det är utrustat med flera optiska teleskop med spegeldiameter på upp till 3,6 meter. New Technology Telescope (NTT) med sin 3,5 meter stora spegel har varit banbrytande när det gäller teleskopdesign. Det var det första teleskopet med datorstyrd huvudspegel, en teknologi som utvecklades vid ESO och som i dag används på i stort sett alla stora teleskop i världen. ESO:s 3,6 meter-teleskop huserar nu världens främsta instrument i jakten på exoplaneter: HARPS (High Accuracy Radial velocity Planet Searcher, ’mycket noggrann planetsökare med hjälp av radialhastigheter’), en spektrograf med enastående precision som är avsedd för jakten på exoplaneter.

La Silla behåller sin plats vid astronomins framkant som den observationella astronomins näst mest produktiva observatorium, men Paranal-observatoriet med jätteteleskopen VLT, 2600 meter över havet, är den europeiska astronomins flaggskepp. Paranal ligger cirka 13 mil söder om Antofagasta i Chile, 12 kilometer från stillahavskusten i ett av världens torraste områden. Sedan starten 1999 har många mycket framgångsrika forskningsprojekt kunnat genomföras här.

VLT är ett mycket ovanligt teleskop, och utnyttjar de allra senaste teknologiska framstegen. Det består av inte bara ett utan fyra teleskop, vart och ett med en huvudspegel på 8,2 meter i diameter. Med ett sådant teleskop har man på en timmes exponering kunnat säkra bilder på himlakroppar så ljussvaga att de har en magnitud på 30, alltså fyra miljarder gånger ljussvagare än man kan se med blotta ögat.

VLT har dessutom fyra 1,8-meters rörliga hjälpteleskop (Auxiliary Telescopes). En av VLT:s mest spännande egenskaper är att det kan användas som en gigantisk interferometer för synligt ljus (VLT-interferometern eller VLTI). Genom att kombinera ljuset från flera av teleskopen, inräknat något eller några av de fyra 1,8-meters flyttbara hjälpteleskopen, blir teleskopets syn lika skarp som ett teleskop med spegel stort som den största separationen mellan speglarna. För VLTI med hjälpteleskopen blir detta en separation på 200 meter.

Varje år skickas ungefär 2000 ansökningar om att få använda ESO:s teleskop in, och ansökningarna efterfrågar mellan fyra och sex gånger fler nätter än vad som finns tillgängliga. ESO är världens mest produktiva astronomiska observatorium och ligger bakom många publicerade artiklar. Bara år 2013 publicerades 840 refereegranskade artiklar baserade på data från ESO. Dessutom citeras forskningsartiklar som bygger på VLT-data mer än dubbelt så ofta som genomsnitted. Den höga effektiviteten hos ESO:s "forskningsmaskiner" alstrar nu enorma mängder data i en rask takt. Dessa lagras i ett forskningsarkiv vid ESO:s huvudkontor. Arkivet innehåller nu mer än 10 miljoner bilder och spektrum på totalt 200 terabyte (200 000 000 000 000 byte) data. Detta motsvarar innehållet i omkring 90 miljoner böcker på 1000 sidor var, som skulle ta upp mer än 3000 hyllkilometer.

ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) är världens största projekt inom markbaserad astronomi och en banbrytande anläggning för världens astronomiforskning. ALMA består av ett nätverk av 66 gigantiska antenner, 7 och 12 meter i diameter, som observerar i ljus med våglängd kring en millimeter. ALMA utförde de första vetenskapliga observationerna år 2011 och invigdes 2013. ALMA ligger 5000 meter över havet på Llano de Chajnantor på Chiles Altiplano och är ett av de högst belägna observatorierna i världen. ALMA är ett interkontinentalt samarbete mellan Europa, Östasien och Nordamerika, i samarbete med Chile. ESO är den europeiska partnern i ALMA. På Chajnantor finns även APEX, ett 12-metersteleskop som observerar i ljus med våglängd kring en millimeter. ESO driver APEX åt Onsala rymdobservatorium, Max Planck-Institutet för radioastronomi och ESO självt.

Nästa steg bortom VLT är att bygga ett extremt stort optiskt/infrarött teleskop med en 39 meter stor primärspegel. E-ELT (European Extremely Large Telescope) kommer att bli ”världens största öga mot himlen” – det största teleskopet i världen för synligt och infrarött ljus. E-ELT kommer att ägna sig åt de mest angelägna olösta frågorna inom astronomin. Den kan så småningom göra lika omvälvande förändringar i vår bild av universum som Galileis teleskop gjorde för 400 år sedan. Bygget av E-ELT planeras att börja i slutet av 2014, och teleskopet har planerad driftstart tidigt under nästa årtionde.

ESO:s huvudkontor ligger i Garching nära München i Tyskland. Det är organisationens vetenskapliga, tekniska och administrativa centrum där tekniska utvecklingsprogram drivs för att kunna förse observatorierna med den mest avancerade utrustningen.