Meddelanden 2024

21 maj 2024: Starting on Friday 17 May, several of ESO’s network and communication services were shut down to allow for an important software upgrade to be deployed. The upgrade is being done in response to a cyber security incident. In addition to the shutdown, mitigating this threat included limiting communications regarding the incident to avoid compromising ESO’s cyber security response plan. As of Tuesday 21 May, email services have been restored and the ESO website is back online. Other services, such as the ESO and ALMA Science Archives, are expected to be restored in the coming days. ESO’s IT team is working together with a cyber security consultant on detecting and clearing malicious software from all ESO’s machines, as well as on investigating the attack and its consequences. Should any of our stakeholders be found to be affected, they will be informed immediately. ESO observations have not been affected since our observatories ...

15 maj 2024: M5, den femte spegeln i strålgången i ESO:s Extremely Large Telescope (ELT), har nått en viktig milstolpe: spegelämnet, det formade materialstycke som ska poleras och bli en spegel, har precis färdigställts. ELT kommer att ha totalt fem speglar och M5 är den minsta av dessa - men att konstruera spegelämnet var ingen lätt uppgift. Det franska företaget Mersen Boostec tillverkade den i sina anläggningar nära Tarbes i sydvästra Frankrike. M5 är en elliptisk och helt plan spegel med måtten 2,7 x 2,2 meter, konstruerad av sex sammanfogade segment. Storleken verkar kasnke inte mycket i jämförelse med ELT:s enorma 39-meters primärspegel, men M5 är den största tip-tilt-spegeln som hittills har konstruerats. M5 är tillsammans med M4 en avgörande komponent i ELT:s adaptiva optiksystem: de samverkar på ett unikt sätt för att ELT ska kunna ta extremt skarpa bilder och kompensera för störningar som orsakas av teleskopmekanismer, vindvibrationer och atmosfärisk turbulens. För ...

14 maj 2024: Den slutliga designgenomgången för METIS-instrumentet, Mid-infrared ELT Imager and Spectrograph, är klar och ESO ger nu klartecken för tillverkningen av alla dess komponenter. METIS är ett sofistikerat multifunktionsinstrument för ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT). Det är också det första av ELT-instrumenten som formellt avslutar Final Design Review, ett viktigt steg för METIS-konsortiet, ELT-projektet och instrumenttillverkarna. METIS är ett första generationens instrument för “världens största öga på himlen”, ELT, vilket innebär att det kommer att börja användas när teleskopet självt tas i bruk. Det har en bred palett av vetenskapliga mål, från solsystemets utvecklingshistoria till galaxernas centrum, såväl som deras gåtfulla supermassiva svarta hål. Det huvudsakliga vetenskapliga fokuset för METIS är studier av planetbildande skivor och nyligen bildade – såväl som närliggande – exoplaneter. Designprocessen är ett steg på resan från koncept till slutligt instrument, en process som tar flera år att färdigställa för så stora, komplexa och tekniskt avancerade ...

30 april 2024: Som en del av ett samarbete mellan German Aerospace Center (DLR) och ESO har OASIS-projektet (Observations of Airglow with Spectrometer and Imager Systems) officiellt installerats på ESO:s Paranalobservatorium. Paranal är kanske mest känt som värd för världsledande astronomiska observatorier, som ESO:s Very Large Telescope, men platsen är också idealisk för vissa typer av atmosfäriska observationer. OASIS drivs av DLR med syfte att undersöka om övervakning av airglow i jordens atmosfär har potential att kunna användas för att tidiga förutsäga tsunamier. Tsunamier, enorma vågor som huvudsakligen orsakas av jordbävningar under havet, är en destruktiv naturkraft som kan resultera i stora förluster av människoliv och infrastrukturskador. Med OASIS hoppas forskarna kunna visa att det är möjligt att minimera vissa tsunamieffekter genom att övervakning av jordens atmosfär. Jordbävningar genererar nämligen ljudvågor som färdas uppåt genom atmosfären och som påverkar airglow – ett svagt ljus som sänts ut naturligt av molekyler högt upp ...

14 mars 2024: Konstruktionen av ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) i den chilenska Atacamaöknen har nått en ny milstolpe: ingenjörerna vid ESO:s Paranal Observatory har lagt ett högreflekterande lager och monterat speciella sensorer, på de första segmenten av teleskopets primärspegel. Denna ytbeläggning innebär att segmenten nu är i princip redo att börja observera himlen, när de väl har installerats i hjärtat av världens största optiska teleskop senare detta årtionde. Den 39 meter stora primärspegeln i ESO:s ELT, som går under beteckningen M1, kommer att vara den överlägset största spegeln som någonsin tillverkats för ett teleskop. Den består av 798 sexkantiga glaskeramiska segment, var och en cirka fem centimeter tjockt och 1,5 meter i diameter. Spegelsegmenten tillverkas i Europa i en process där i flera steg där flera nationer deltar. De första 18 segmenten tog sig över havet till Paranal tidigare i år och ytbeläggningen är nästa steg på deras resa - en milstolpe ...

28 februari 2024: För sjunde året i rad har observationer vid ESO:s observatorier lett till mer än 1 000 vetenskapliga publikationer under ett år. ESO:s Library, Documentation, and Information Services Department har nyligen uppdaterat sin detaljerade statistik över publikationer som använder ESO-data och kan presenterar bidragen från varje anläggning under 2023 [1]. De viktigaste bidragen till dessa publikationer kommer från ESO:s Very Large Telescope (VLT) och VLT Interferometer (VLTI) vid Paranalobservatoriet, vars data användes i över 600 artiklar. Höjdpunkter inkluderar upptäckten av avlägsna gasmoln med spår av de första stjärnorna i universum och den mest avlägsna snabba radioblixten hittills. Under de senaste fyra åren har Multi Unit Spectroscopic Explorer (MUSE) varit det mest produktiva VLT-instrumentet genom att bidra till över 200 studier enbart under 2023. De två teleskopen Visible and Infrared Telescope for Astronomy (VISTA) och VLT Survey Telescope (VST) [2], båda vid Paranalobservatoriet, bidrog till över 120 publikationer. En höjdpunkt var den ...

15 februari 2024: Delegationer från 102 länder enades förra veckan om att diskutera stora satellitkonstellationers påverkan på astronomin vid ett möte med FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden (UN COPUOS). Efter intensiva diskussioner har COPUOS vetenskapliga och tekniska underkommitté gått med på att lägga till en punkt på agendan för de kommande fem åren med titeln: "Dark and Quiet Skies, astronomy and large constellations: addressing emerging issues and challenges". Som FN:s högsta organ för rymdrelaterade frågor behandlar kommittén alla ämnen som rör internationellt samarbete och utforskning av rymden och kropparna i solsystemet, inklusive utplacering av satelliter, begränsning av rymdskräp, långsiktig hållbarhet i rymden och fördelning av satellitbanor. Förslaget som förespråkades av ESO:s partner och värdstat Chile och ESO:s medlemsland Spanien – båda med betydande internationell astronomiinfrastruktur – fick information från astronomisamfundet och ett brett stöd från många delegationer [1]. De permanenta observatörerna i kommittén, inklusive ESO, International Astronomical Union (IAU), European ...

29 januari 2024: Astronomer har för första gången gjort en direkt mätning av massan av ett extremt avlägset svart hål, beläget så långt bort att det har tagit ljuset 11 miljarder år att nå oss. Forskargruppen, under ledning av Taro Shimizu vid Max Planckinstitutet för extraterrest fysik i Tyskland fann att det svarta hålet, kallat J0920, har en massa 320 miljoner gånger större än solens. Denna märning, som beskrivs i en artikel som publiceras i dag i Nature, har möjliggjorts tack vare GRAVITY+ som är en serie pågående uppgraderingar av ESO:s Very Large Telescope Interferometer (VLTI) och dess GRAVITY-instrument. För att direkt mäta massan hos ett svart hål använder astronomer teleskop för att mäta hur gas och stjärnor rör sig runt det. Ju snabbare rörelsen är, desto mer massa finns inom materialets omloppsbana. Denna teknik har använts för att mäta massan hos närbelägna svarta hål, inklusive det i Vintergatans centrum. På mycket stora ...

16 januari 2024: Efter en resa på 1000 mil har de första segmenten till huvudspegeln i ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) tryggt och säkert anlänt till ELT Technical Facility vid ESO:s Paranalobservatorium i den chilenska Atacamaöknen. Totalt 18 segment i huvudspegeln (M1) gjorde resan mellan Europa och Sydamerika och ankom till Antofagastas hamn förra veckan. När ELT står klart kommer dess apertur på 39 meter utgöra världens största öga mot himlen. Sådana dimensioner gör att spegeln inte kan tillverkas i ett stycke utan måste pusslas ihop av inte mindre än 798 delar. Ytterligare 133 segment kommer att tillverkas för att underlätta försilvringen av spegelytorna, som måste göras regelbundet. Spegelsegmentens resa inleddes nära Poitiers i Frankrike där de färdigställdes och fördes till hamnen i Le Havre. Den 17 december 2023 påbörjades resan över havet, och efter angöringen vid hamnen i Antofagasta vidtog en lång resa på land för att nå Paranalobservatoriet den 12 januari. ...